Samverkan om könsbundna studie- och yrkesval
Jämställdhetsmyndigheten ska på uppdrag av regeringen främja samverkan mellan myndigheter kring könsbundna studie- och yrkesval, med särskilt fokus på välfärdens utmaningar och kompetensförsörjning ur ett jämställdhetspolitiskt perspektiv. På denna sida samlar vi information om uppdraget samt material från de fyra samverkansträffar som äger rum under 2025.
Det aktuella uppdraget bygger på två tidigare uppdrag som Jämställdhetsmyndigheten haft inom området könsbundna studie- och yrkesval. Föregående uppdrag finns redovisade i rapporterna: Val efter eget kön och Så ska fler välja jobb i välfärden.
Nuvarande uppdrag som alltså är det tredje, består av två delar. Jämställdhetsmyndigheten ska under 2024-2026:
-
Dels främja samverkan mellan myndigheter inom området könsbundna studie- och yrkesval. Detta ska genomföras med utgångspunkt i redovisningen av uppdraget om förutsättningar för jämställd rekrytering till välfärden (läs mer i rapporten Så ska fler välja jobb i välfärden).
-
Dels genomföra en studie av hur ett urval av länder utanför Norden arbetar med könsbundna studie- och yrkesval, och belysa framgångsfaktorer
Den könssegregerade arbetsmarknaden är en utmaning för välfärden
Att främja jämställda studie- och yrkesval är en central fråga inom jämställdhetspolitiken för att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Utgångspunkten är de jämställdhetspolitiska skrivelser och utredningar där könssegregering förstås som en del av den strukturella ordning som resulterar i att kvinnor på gruppnivå har en svagare ekonomisk och politisk ställning i samhället. Vi fokuserar alltså inte bara på den rumsliga separeringen av kroppar (på en neutral arbetsmarknad) utan också på könskodningen och den hierarkiska värderingen av arbete. Maktfrågan är central och att könssegregeringen förstås som kulturellt skapad och föränderlig. Dessutom strävar vi alltid efter att belysa hur olika segregeringsmönster baserat på klass, hudfärg och andra faktorer samspelar.
Sammanfattningsvis:
- Könsbundna utbildnings- och yrkesval och den könssegregering det leder till medför komplexa utmaningar på flera nivåer i samhället.
- Individers möjligheter att utforska och utveckla olika intressen och färdigheter begränsas.
- Utbildningar och arbetsplatser tenderar att upprätthålla könssegregeringen genom hur de organiseras. Den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön skiljer sig åt inom kvinno- respektive mansdominerande yrken och påverkar kvinnors och mäns hälsa.
- Begränsande normer, sexuella trakasserier och diskriminering, status, villkor och karriärmöjligheter utgör strukturella hinder för en mer könsintegrerad utbildning- och arbetsmarknad.
- Utifrån ett samhällsperspektiv leder det till oönskade effekter när rekryteringsunderlaget på arbetsmarknaden begränsas. Det försämrar förutsättningarna för både kompetensförsörjning och lika villkor inom exempelvis bristyrken som har en kraftig underrepresentation av antingen kvinnor eller män.
Mer om samverkansuppdraget
Främja samverkan mellan myndigheter innebär att vi tillsammans ska:
1. identifiera vad vi som aktörer kan göra tillsammans som en enskild inte kan för att främja jämställda studie- och yrkesval,
2. stärka pågående initiativ, och
3. utforska förslag som kan utveckla politiken inom området.
Deltagande myndigheter är: Arbetsmiljöverket, Högskolan i Borås, Malmö universitet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Södertörns Högskola, Universitetskanslerämbetet och Universitet- och högskolerådet. Även nationella samordnare för jämställdhet vid Länsstyrelserna deltar.
Det finns en referensgrupp knuten till uppdraget. Syftet med referensgruppen är att ta vara på kunskap och erfarenheter från aktörer som arbetar aktivt inom området könsbundna studie- och yrkesval och som inte är myndigheter.
Gruppen består av representanter från:
Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer, Elevernas riksförbund, Sveriges förenade studentkårer, Nätverket Include, Folkbildningsrådet
Uppdragsperiod
Hösttermin 2024:
- Planering och prioriteringar
- Uppstartsträff GD/rektorer december 2024
Vårtermin 2025:
- Träff 1: Problembild och organisatoriska handlingsutrymmen
- Träff 2: Minsta gemensamma nämnare och mandat för förändring
Hösttermin 2025:
- Träff 3: Målkonflikter i välfärden ur regionalt perspektiv och behov för att nå längre
- Träff Förslag till styrning och förvalta årets arbete
2026:
- Avslutande träff: GD/rektorer januari 2026
- Slutredovisning regeringskansliet april 2026
Under 2024 gör vi prioriteringar och avgränsningar, och planerar 2025 års träffar. I december håller vi en uppstartsträff med generaldirektörer och rektorer för förankring på ledningsnivå. Vår erfarenhet visar att det är viktigt med förankring på högsta nivå.
Under 2025 arrangerar vi två samverkansträffar på våren samt delredovisar uppdraget, och två samverkansträffar på hösten parallellt med en analys av hur uppdragets två delar dockar i varandra.
Under 2026 slutredovisar vi uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet, och kommunicerar lärdomar från uppdragstiden.
Syftet med samverkan
Samverkansuppdraget handlar huvudsakligen om att identifiera hur deltagande myndigheter kan samverka kring åtgärder på organisatorisk och strukturell nivå. Detta innefattar att stärka det arbete som redan pågår inom och mellan myndigheter. Utifrån den gemensamma kunskaperna och erfarenheterna som byggs upp inom uppdraget kommer utvecklingsförslag att tas fram till uppdragsgivaren.
Process för varje träff
Samverkan är en utforskande process där det finns en övergripande struktur för arbetet och att innehållet delvis anpassas under processens gång för att successivt ta oss framåt tillsammans.
Samverkansträffar
Träff 1
Problembild och organisatoriska handlingsutrymmen
Träff 2
Minsta gemensamma nämnare och mandat för förändring
Träff 3
Målkonflikter i välfärden ur regionalt perspektiv och behov för att nå lärare
Träff 4
Förslag till styrning och förvalta årets arbete
Publiceringsdatum: 13 mars 2025
Senast uppdaterad: 16 mars 2025