Att följa upp och utvärdera verksamheten

Jämställdhetsintegrering syftar till att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Hur vet ni då om ni är på rätt väg? Här får ni stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i uppföljningen och hur ni kan följa upp utvecklingen i relation till de mål som ni arbetar för nå.

När en myndighet som fördelar företagsstöd följde upp sin verksamhet såg de att de beviljade stöd till kvinnor i mycket lägre grad än män. Analysen visade att kriterierna gynnade mansdominerade företag, snarare än att det fanns skillnader i ansökningarna.

Ett lärosäte såg i sin uppföljning att fler män än kvinnor hoppade av en utbildning. De undersökte varför och förstod då att det fanns könsstereotypa normer på utbildningen, som gjorde att fler män upplevde sig exkluderande.

Genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i uppföljning och utvärdering av verksamheten och dess resultat kan vi upptäcka om verksamheten vi bedriver är likvärdig för kvinnor, flickor, män och pojkar och bidrar till jämställdhet för verksamhetens målgrupp liksom i samhället i stort.

Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt förändringsarbete. Uppföljning och lärande är en förutsättning för utveckling. Uppföljning blir på så sätt en del i en utvecklingsspiral

3.1 Uppföljning

I er uppföljning är det den huvudsakliga verksamheten som ska stå i fokus. Ni behöver ställa er frågor som; Levererar vi en verksamhet som fungerar lika väl för kvinnors som mäns behov och förutsättningar? Hur ser utvecklingen ut i relation till de jämställdhetsmål som vi arbetar för att nå? Bidrar vår myndighet till jämställdhet utanför den egna verksamheten, det vill säga i samhället? På så sätt kan ni också säkerställa effektivitet, kvalitet och likvärdighet och utveckla verksamheten.

För att ni ska kunna ta tillvara de resultat som uppföljningen visar på behöver ni skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande. Uppföljningar och utvärderingar behöver ligga till grund för ett kontinuerligt lärande och reflektion som i sin tur kan bli en drivkraft för förändring. På så sätt kan uppföljning och utvärdering bli en del av en utvecklingsspiral där erfarenheter och lärdomar av jämställdhetsarbetet bidrar till utveckling av verksamheten som i sin tur bättre bidrar till jämställdhet.

Uppföljning och utvärdering, vad är skillnaden?

Uppföljning är insamling och bearbetning av data om något för att ta reda på om detta något blev som det var tänkt.

Utvärdering är en noggrann efterhandsbedömning av en verksamhet och dess resultat.

(ESV Forum, ordlistan)

3.2 Det finns olika krav kopplade till uppföljning av jämställdhet

Myndigheter och lärosäten behöver kunna redovisa resultat av sitt arbete med jämställdhet. Krav på att arbetet ska följas upp finns i lagar, förordningar och föreskrifter. Ledningen på myndigheten eller lärosäten kan också sätta upp egna krav på att jämställdhetsarbetet ska följas upp.

Uppdrag om att arbeta med jämställdhetsintegrering ställer också krav på uppföljning. Att arbeta med strategin jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla delar av en verksamhet och därmed också uppföljningen.

Vilka krav finns på uppföljning?

  • Riksdagen har beslutat om jämställdhetspolitiska mål som offentliga verksamheter ska bidra till. Uppgifter och uppdrag om jämställdhetsintegrering ges i instruktioner för myndigheter, i regleringsbrev eller genom särskilda regeringsuppdrag. Myndigheter med uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) och lärosäten med uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU) har i uppdrag att bidra till de jämställdhetspolitiska målen och att återrapportera resultat av sitt arbete till regeringen. Ofta finns krav på återrapportering inom ordinarie uppföljning. Ibland efterfrågar uppdragsgivaren rapportering i särskild ordning.
  • Förordningen för årsredovisning och budgetunderlag anger att individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen ska vara uppdelad efter kön (4:1 FÅB). Av förordningen framgår också att den könsuppdelade statistiken, då det är relevant, ska analyseras och bedömas.
  • Förutom ovanstående sätter myndigheter och lärosäten upp egna krav på vad i jämställdhetsarbetet som ska följas upp och utvärderas.

Vem behöver veta vad, om vad?

För att uppföljningen ska vara en drivkraft i förändringsarbetet är det viktigt att fundera på hur resultat och lärdomar ska användas. Därför är det bra att ställa sig konkreta frågor om vem som behöver veta vad, om vad, och när:

  • Underlag från myndigheter och lärosäten är viktiga för att regeringen ska kunna utveckla politiken. Vad behöver regeringen, jämställdhetsenheten respektive er myndighetshandläggare på Regeringskansliet veta innan exempelvis en myndighetsdialog?
  • Vad behöver ledningen på myndigheten eller lärosätet veta för att kunna följa utvecklingen i relation till de mål ni satt upp för arbetet?
  • Vad behöver ledningen på myndigheten eller lärosätet för underlag för långsiktig utveckling av myndighetens jämställdhetsarbete? 
  • Vad behöver varje verksamhet inom myndigheten eller lärosätet veta för att kunna utveckla just deras del av kärnverksamheten så att den bidrar till jämställdhet?

3.3 Jämställdhet behöver följas upp inom ordinarie system

Utgångspunkt för uppföljningen är hur er huvudsakliga verksamhet bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ni behöver kunna utläsa om er verksamhet bedrivs jämställt genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. För att göra det behöver ni tillgång till underlag som exempelvis könsuppdelad statistik, brukar- och medarbetarenkäter, kvalitetsuppföljningar av handläggning, kursutvärderingar, utvärderingar av rapportprojekt med mera. All löpande uppföljning behöver, där det är relevant, utformas så att eventuella skillnader utifrån kön kan synliggöras.

För att öka träffsäkerheten i uppföljningen behöver ni tillgång till statistik och undersökningar som synliggör hur verksamheten svarar mot olika kvinnors, flickors, mäns och pojkars förutsättningar, villkor och möjligheter.

Ni kan också behöva analysera normer i verksamheten och om dessa normer skapar ojämställda eller jämställda förutsättningar, villkor och möjligheter för kvinnor, flickor, män och pojkar. För att öka träffsäkerheten i uppföljningen behöver ni också tillgång till statistik och undersökningar som synliggör hur verksamheten svarar mot olika kvinnors, flickors, mäns och pojkars förutsättningar, villkor och möjligheter.

Det kan handla om att undersöka hur maktordningen kön relaterar till andra maktordningar så som ålder, funktion och socioekonomi. Finns inte underlag i era befintliga system behöver ni utveckla dessa, alternativt hitta andra sätt att få in det underlag ni behöver. Ett sätt kan vara att ta in kunskap från medarbetare eller myndighetens målgrupper och säkerställ då att olika målgrupper hörs. 

De mål (jämställdhetsintegrerade mål och/eller specifika jämställdhetsmål) som ni satt upp för arbetet följs upp i verksamhetens ordinarie uppföljning. Oftast görs detta inom den regelbundna systematiska uppföljningen, till exempel tertial- och årsuppföljningar eller kvalitetsuppföljningar. Det görs genom att exempelvis återkommande följa upp den statistik och eller observationer som visade på ett jämställdhetsproblem, med målet att följa om de åtgärder som vidtagits bidrar till förändring.

Ibland kan det behövas särskilda, fördjupande undersökningar eller utvärderingar för att kunna visa på verksamhetens resultat i relation till uppsatta mål. Även om en specifik uppföljning eller utvärdering görs är det viktigt att synliggöra resultatet i den ordinarie uppföljningen. 

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskade kvalitetssäkringsarbetet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) år 2019. Jämställdhet var då ett av sex bedömningsområden i kvalitetsgranskningarna av lärosätena. SLU:s arbete inom detta bedömningsområde ansågs tillfredsställande, liksom inom de övriga fem, och SLU fick som första lärosäte det samlade omdömet ”godkänt kvalitetssäkringsarbete”.

Av granskningen framkommer att jämställdhetsperspektivet vid SLU utgör en inbyggd del av lärosätets ordinarie besluts-, berednings-, styr- och uppföljningsprocesser. Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. I SLU:s kvalitetssäkringsprocess används ett frågeformulär som analys- och dialogverktyg för att strukturerat beakta olika aspekter av utbildningens innehåll och genomförande, där jämställdhet är en.

Som underlag för att följa upp hur jämställdhet beaktas i utbildningar genomförs också studiesociala enkäter, doktorandenkäter och kursutvärderingar. I de fall brister identifieras fattar utbildningsnämnden (UN) respektive rådet för utbildning på forskarnivå (FUR) beslut om förbättringsåtgärder, vem som är ansvarig samt hur det ska genomföras. UN och FUR ansvarar även för uppföljning av de beslutade utvecklingsåtgärderna. Läs mer om SLU:s arbete på SLU:s webbplats, UKÄ:s webbplats och i Jämställdhetsmyndighetens rapport Fortsatt integrering av jämställdhet i akademin.

Sex nyfikna mjölkraskalvar på naturbete på jordtorpsåsen, Öland. Foto: Mårten Svensson.

Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt förändringsarbete och det kan ta tid innan ni kan visa på resultat och effekter av arbetet för verksamhetens målgrupp och på samhällsnivå. För ni ska veta om ni är på rätt väg, behöver ni därför också följa upp era prestationer, det vill säga hur själva arbetet med jämställdhetsintegrering går. Det kan handla om att följa om ni genomfört de aktiviteter som ni satt upp.

Exempelvis om myndigheten integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sina tillsynsdokument eller om lärosätet utformat studentenkäter som kan fånga studenternas upplevelser om hur jämställdhetsperspektivet beaktas i undervisningen.

Ordinarie funktioner behöver vara involverade

Ofta finns stöd- och samordningsfunktioner för uppföljning i en stab eller liknande, medan ansvaret för att följa upp verksamheten finns i linjeorganisationen. Dessutom finns ofta en stödjande eller samordnande funktion för jämställdhet.  En framgångsfaktor att det finns ett samarbete mellan linjen, staben och den samordnande funktionen för jämställdhet.

Erfarenheter visar också att det underlättar om de funktioner som ansvarar för och arbetar med uppföljning har kompetens om jämställdhet och att det i organisationen finns kapacitet att göra jämställdhetsanalyser.

Vid lärosäten finns både linjestyrning och kollegial styrning

Vid lärosäten liknar styrningen till viss del statliga myndigheter genom linjestyrning. Lärosäten skiljer sig emellertid också från andra myndigheter genom att de även har olika former av kollegial styrning. Det kan exempelvis att omfattande beslut rörande kärnverksamheten, det vill säga undervisning och forskning, bereds kollegialt av lärare och forskare.

Linjestyrning och kollegialitet är styrformer som kan komplettera varandra och bör göra så även i relation till jämställdhetsintegreringsarbete. För att skapa förutsättningar för det behöver ledningen tydliggöra vilka organ och chefer som ansvarar för jämställdhetsarbetet. Det är också viktigt att det framgår vem som ansvarar för uppföljningen inom olika styrformer.   

Vid vissa lärosäten tillämpas en decentraliserad styrning där fakulteter och institutioner har fått beslutsbefogenheter delegerat till sig från högsta ledningen. Det möjliggör en uppföljning nära själva verksamheten som synliggör hur jämställdhet eller ojämställdhet tar sig uttryck i de faktiska forsknings- och utbildningsmiljöerna.

Att uppföljningen görs nära verksamheten kan också bidra till att resultaten tas tillvara i ett fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. För att det ska bli möjligt att följa upp arbetet i en decentraliserad organisation krävs dock att funktioner på olika nivåer har kompetens om uppföljning utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt att resultat av arbetet efterfrågas av samtliga chefer. Högsta ledning behöver också säkerställa att det finns system för återrapportering av resultaten för att få en helhetsbild av jämställdhetsarbetet på lärosäten.

I erfarenhetsutbytet JiM+ arbetar bland annat controllers och jämställdhetssamordnare tillsammans under ett år, för att stärka systematik och integrering av jämställdhetsfrågor i verksamheten. Att dessa funktioner samarbetar har gett resultat. Exempelvis har de på flera håll tillsammans blivit ett bättre stöd för enheterna i att formulera konkreta jämställdhetsmål som gör det tydligt vad enheten ska uppnå med sitt jämställdhetsarbete. På andra håll har det skapats bättre förutsättningar för att göra jämställdhetsanalyser i uppföljningen av verksamheten, genom samarbetet. Ytterligare en annan myndighet har förtydligat jämställdhet i planeringsdirektivet inför vp-processen.

3.4 Hur kan uppföljning av jämställdhet och närliggande uppdrag samordnas?

Myndigheter och lärosäten har också krav på att arbeta med och följa upp arbete inom andra rättighetsområden, så som exempelvis funktionshinder eller hbtqi. Dessa uppdrag kan samordnas med jämställdhetsintegrering för att ge synergier och ökad legitimitet för arbetet. När ni arbetar med flera uppdrag samordnat kan även uppföljningen samorganiseras.

Genom att göra intersektionella analyser i er uppföljning kan ni synliggöra hur er verksamhet svarar mot villkor, förutsättningar och behov hos olika grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar. Intersektionella analyser innebär att undersöka hur flera maktstrukturer så som exempelvis kön, ålder och funktionsförmåga samverkar och skapar ojämlikhet och ojämställdhet.

När uppdrag samordnas är det viktigt att det görs på ett sätt så att de förstärker varandra, i stället för motsatsen – att vissa perspektiv eller grupper osynliggörs. Tänk på att ni i er uppföljning behöver kunna synliggöra resultat i relation till uppdrag och mål inom respektive rättighetsområde.

  • Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta med aktiva åtgärder diskrimineringslagen (så kallat lika villkorsarbete inom högskolor och universitet) för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kravet på arbetet med aktiva åtgärder regleras i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och omfattar krav på att arbetet ska följas upp och dokumenteras.
  • Regeringen har beslutat om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. Strategin innebär att uppföljningen av funktionshinderspolitiken ska genomföras av ett antal angivna myndigheter. I uppföljningen ska en redogörelse lämnas för vilka åtgärder som har vidtagits för att nå målet om ökad jämställdhet.
  • Myndigheter med sektorsansvar kan få i uppdrag att göra fördjupade uppföljningar inom sektorn. Exempelvis har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att utvärdera lärosätens uppdrag att arbeta med breddad rekrytering.
  • Jämställdhetsperspektivet kan också inkluderas i uppföljning av andra uppdrag som ges till myndigheter och lärosäten, inom områden som hållbar utveckling, hbtqi-personers rättigheter och möjligheter och arbete för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.

Rapporten Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning undersöker är ett exempel på en undersökning av hur kön och funktionsförmåga samverkar. Den visar bland annat att det finns brister inom utbildningssystemet som försenar, och begränsar, etableringen på arbetsmarknaden för unga kvinnor med funktionsnedsättning.

3.5 Jämställdhet bortom könsfördelning – att använda kvalitativa metoder

Uppdraget om jämställdhetsintegrering syftar till hållbar förändring genom att i grunden utmana och förändra de normer, strukturer och värderingar som skapar och återskapar existerande ojämställdhet. För detta är det nödvändigt, men sällan tillräckligt, att utgå från kvantitativa underlag rörande exempelvis könsfördelning. Uppföljningar och utvärderingar behöver också kunna fånga mer kvalitativa aspekter.

För att få en större förståelse för ett problem eller en situation och synliggöra hur fördelning av makt och inflytande kan kvantitativ uppföljning behöva kompletteras med kvalitativa undersökningar. Det kan göras genom att föra dialog med den aktuella målgruppen, genom intervjuer eller enkäter, eller genom att göra observationer och dokumentgranskningar.

Ett annat exempel är att anlita en följeforskare för att göra en kvalitativ uppföljning eller utvärdering. Inte minst kan det vara aktuellt för att göra intersektionella analyser, alltså för att undersöka hur fler maktordningar samverkar med kön.

3.6 Reflektionsfrågor – Att följa upp och utvärdera verksamheten

Jämställdhet i ordinarie uppföljning

  • Kan vi utlästa eventuella skillnader i utfall eller måluppfyllelse, för kvinnor och män, flickor och pojkar, av vår ordinarie uppföljning?
  • I vilken utsträckning kan vi utläsa eventuella skillnader i utfall eller måluppfyllelse, för olika grupper av kvinnor och män? (Utifrån ålder, bakgrund, geografi etc?)
  • Följer vi löpande upp planerade insatser för ökad jämställdhet?
  • Följer vi löpande upp om vi når våra mål i arbetet och om vi bidrar till de jämställdhetspolitiska målen?
  • Finns ett fungerande samarbete mellan stödfunktion som controller, ledningsfunktioner i linjen och jämställdhetsfunktioner när det gäller uppföljning?
  • Hur säkerställs att de som följer upp arbetet med jämställdhet har kompetens inom området?
  • För lärosäten: Hur följs jämställdhetsarbetet upp inom olika styrformer och hur är ansvaret för uppföljning fördelat?
  • Hur tas våra resultat tillvara i förändringsarbetet framåt?

Krav på att följa upp jämställdhet och närliggande uppdrag

  • Har ni en samlad bild av vilka krav som ställs på uppföljning av jämställdhet på myndigheten eller lärosätet?
  • Har ni en samlad bild av vilka krav som ställs på uppföljning av jämställdhet inom närliggande uppdrag?
  • Kan uppföljningen av jämställdhetsarbete och uppdrag inom andra rättighetsområden samordnas? På vilka sätt?
  • Om ni samordnar arbetet med jämställdhet och andra rättighetsområden, hur säkerställer ni att jämställdhetsperspektivet inte försvinner?

Kvantitativ och kvalitativ uppföljning

  • Är all vår individbaserad statistik könsuppdelad? Presenterar vi den i både antal och andelar
  • Gör vi urval i den könsuppdelade statistiken utifrån våra jämställdhetsproblem (jämställdhetsstatistik)?
  • Gör vi analyser av statistiken?
  • Gör vi analyser utifrån fler indelningsgrunder än kön, exempelvis ålder eller bakgrund?
  • Gör vi kvalitativa uppföljningar
  • Kan uppföljning utvecklas genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa analyser?

Senast uppdaterad: 07:45 - 7 februari 2024