Internationellt arbete

EU

EU-kommissionens generaldirektorat

• Jämställdhetsmyndigheten är tillsammans med Regeringskansliet representerad i den rådgivande kommittén för jämställdhet inom Europeiska kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor (DG Justice). Jämställdhetsmyndigheten sitter med eftersom myndigheten är "Equality Body".
• Myndigheten är med i den rådgivande kommitténs expertmöten, bland annat för att bidra med att ta fram kommitténs rekommendationer om jämställdhet. Kommissionen grundar sitt arbete och eventuella direktiv om jämställdhet på dessa ”Advisory Group Opinions”. Jämställdhetsmyndighetens suppleant i kommittén är Diskrimineringsombudsmannen (DO).
• Myndigheten deltar i EU DG Home:s arbete mot människohandel, där kommissionen har utsett en särskild EU-samordnare mot människohandel. Myndigheten är också med i Polismyndighetens samarbete inom ”EU Network of National Rapporteurs or Equivalent Mechanisms on Trafficking in Human Beings”.

EIGE

Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE (European Institute of Gender Equality), bildades 2006 och ligger i Vilnius i Litauen. Institutet arbetar för att bekämpa könsdiskriminering och för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor och om våld mot kvinnor. EIGE ger EU:s institutioner tekniskt stöd genom att samla in, analysera och sprida data och metodverktyg.

Jämställdhetsmyndigheten representerar Sverige i EIGE:s expertråd, och samarbetar med EIGE på avdelningsnivå.

Europarådet

Europarådet bildades 1949. I rådet sitter 47 europeiska stater. Rådet ska skydda och värna de mänskliga rättigheterna i Europa. Europarådet har både en politisk, en övervakande och en juridisk funktion. Europarådets konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet kallas Istanbulkonventionen. Konventionen övervakas av expertgruppen Grevio och av Partskommittén. Grevio och Partskommittén granskar och ger rekommendationer till länderna om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar med att följa upp, sprida kunskap om och genomföra de rekommendationer som Grevio och Partskommittén har tagit fram. Myndigheten är Regeringskansliets expertstöd i Partskommittén.

Europarådets konvention om att bekämpa människohandel ska göra medlemsstaternas arbete mot människohandel mer effektivt. Konventionen innehåller bland annat bestämmelser om hjälp och skydd för den som har utsatts för brottet människohandel. Konventionen övervakas av expertgruppen Greta.

FN

Agenda 2030

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska underlätta för, och leda till, stora förbättringar. De ska bidra till att utrota fattigdom och hunger, och till att förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla. Två andra exempel är att de ska bidra till att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor, och till att säkerställa att planeten jorden och jordens naturresurser skyddas på ett långvarigt och bestående sätt.

En av Agendans viktigaste principer är att ingen människa ska lämnas utanför. Principen är ett av målen med arbetet för hållbar utveckling, och samtidigt en förutsättning för att uppnå hållbar utveckling. Principen att ingen människa får lämnas utanför ska genomsyra allt arbete som länder, organisationer och enskilda individer gör för att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling. Sverige har höga ambitioner för att genomföra Agenda 2030 och att uppfylla de 17 globala målen. Sveriges höga ambitioner gäller både det nationella och det internationella arbetet.

Jämställdhetsmyndigheten bidrar på flera sätt i arbetet både att nå och följa upp de globala målen inom Agenda 2030. Det gäller framför allt mål 5: Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Det gäller också mål 8: Arbeta för anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, och mål 16: Främja fredliga och inkluderande samhällen.

Myndigheten deltar i de nätverk för Agenda 2030 som UD och SCB har för myndigheter. Myndigheten arbetar med Agenda 2030 i sina internationella samarbeten, både i Norden, EU och i FN. Agenda 2030 ingår i olika uppdrag som myndigheten får från regeringen, och i arbetet med att följa upp uppdrag.

Kvinnokommissionen (CSW)

FN:s Kvinnokommission har det övergripande ansvaret inom FN att driva utvecklingen för jämställdhet. Kvinnokommissionen kallas för en av de funktionella kommissionerna inom FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC. ECOSOC är ett av FN:s fem huvudorgan. Kvinnokommissionens engelska namn är Commission on the Status of Women, och kallas ofta CSW. CSW har varje år ett möte som är det främsta i världen när det gäller att samla medlemsstater, aktörer i civilsamhället, och andra som arbetar för att stärka kvinnors situation och jämställdhet på ett globalt plan.

Sverige prioriterar att vara med på CSW:s årliga möten. Sverige visar det bland annat genom att skicka representanter på hög politisk nivå till mötet. Sveriges avsikt är att fortsätta att vara en stark röst för alla kvinnors och flickors fulla rätt till mänskliga rättigheter.

Jämställdhetsmyndigheten sprider kunskap om Sveriges nationella och internationella erfarenheter inom området jämställdhet.

Myndigheten ingår sedan starten 2018 i den officiella svenska delegationen som reser till FN:s Kvinnokommissions årliga möte. Myndigheten har hand om officiella arrangemang som Sverige ansvarar för under mötet.

CEDAW

FN:s konvention om att avskaffa all diskriminering av kvinnor kallas ofta FN:s kvinnokonvention. Den är en av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, och den antogs 1979. Förkortningen CEDAW kommer från konventionens engelska namn Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women. Mer än 90 procent av FN:s medlemsstater har lovat (förbundit sig) att följa Kvinnokonventionen. Ett organ som kallas Kvinnokommittén (Committee on the Elimination of Discrimination of Women), övervakar och granskar om medlemsländer lever upp till det som de har lovat.

Medlemsstaterna ska lämna in en rapport om hur de har levt har upp till punkterna i konventionen vart fjärde år. De ska redovisa vad de har gjort för att genomföra konventionen. Sverige lämnade in sin tionde rapport i april 2020.

Jämställdhetsmyndigheten bistår med sin kunskap om jämställdhet och med att ta fram faktaunderlag till Regeringskansliet när Sverige ska rapportera om sitt arbete med FN:s kvinnokonvention.

Pekingdeklarationen och Pekingplattformen

Pekingplattformen är FN:s globala handlingsplan för jämställdhet. 189 länder har anslutit sig till den. På engelska heter handlingsplanen Beijing Declaration and Platform for Action, och den antogs 1995. Handlingsplanen innehåller tolv områden som handlar om kvinnors livssituation. Områdena är fattigdom, utbildning, hälsa, våld, väpnade konflikter, ekonomisk makt, beslutsfattande, institutionella mekanismer för jämställdhetsarbetet, mänskliga rättigheter, medier, miljö och flickors situation.

Jämställdhetsmyndigheten sprider kunskap om Pekingplattformen i Sverige. Myndigheten ger expertstöd när Sverige följer upp handlingsplanen internationellt. Myndigheten ger expertstöd när Sverige rapporterar till FN om hur handlingsplanen genomförs i olika länder.

Generation Equality Forum kampanjen och Action Coalitions

I samband med 25-årsfirandet av Pekingplattformen lanserade UN Women en global kampanj: Generation Equality - Realizing women’s rights for an equal future, som samlar aktivister, civilsamhället, företag, stater och regeringar för att uppmuntra till konkreta åtgärder för att föra jämställdheten framåt. Ett antal ”Action Coalitions” inom prioriterade teman har etablerats för att driva jämställdhetsagendan framåt med konkreta och resurssatta insatser. Ett globalt media/informations-paket har tagits fram inom ramen för Generation Equality kampanjen.

Action Coalitions finns inom följande områden:

• Könsrelaterat våld
• Ekonomisk jämställdhet och rättvisa
• Kroppslig integritet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
• Feministiska åtgärder för klimaträttvisa
• Teknik och innovation för jämställdhet
• Feministiska rörelser och ledarskap

Sverige leder tillsammans med andra länder och organisationer koalitionen om ekonomisk jämställdhet och rättvisa. Jämställdhetsmyndigheten ingår i den svenska arbetsgruppen för Generation Equality som leds gemensamt av Utrikesdepartementet/Global Agenda och Arbetsmarknadsdepartementet/Jämställdhetsenheten.

Befolkningskonferensen, ICPD

Vid FN:s befolkningskonferens (International Conference on Population and Development) även kallad ICPD, i Kairo 1994, kom 179 länder överens om ett handlingsprogram som innebar ett nytt sätt att arbeta med frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det innebar ett genombrott för ett perspektiv om mänskliga rättigheter på befolkningsfrågor, inklusive rätten att bestämma över sin kropp och rätten till god hälsa. Framsteg har gjorts globalt vad gäller mödradödlighet, könsstympning av kvinnor och flickor och barnäktenskap.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar med uppföljning av jämställd hälsa, mot könsstympning av flickor och kvinnor samt mot hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn och tvångsäktenskap.

Folkhälsomyndigheten har 2020 lanserat Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) - En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Den utgår ifrån en holistisk ansats i frågor som rör exempelvis identitet, sexualitet, relationer, jämställdhet, föräldraskap och familj. Att försvara SRHR och rätten till fri abort är en prioriterad fråga för Sverige internationellt.

FN:s klimatkonvention, UNFCC

Sverige driver även jämställdhetspolitik i de internationella klimatförhandlingarna och de globala klimatfinanseringsfonderna. Syftet är att säkerställa att insatser inom ramen för utsläppsminskningar, klimatanpassningsåtgärder, kapacitetsuppbyggnad och finansiering tar hänsyn till jämställdhetsmålen.

Jämställdhetsmyndigheten bidrar med expertstöd inom jämställdhet och klimat till Regeringskansliet för Sveriges genomförande av Parisavtalet samt i framtagandet och förhandlingar kring Gröna Klimatfondens och Nordiska Utvecklingsfondens jämställdhetspolicyer. Myndigheten samverkar även med Naturvårdsverket i framtagandet av en jämställdhetsstrategi för Sveriges genomförande av det så kallade Parisavtalet om klimatförändringar.

Östersjöstaternas råd

Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS) är en samarbetsorganisation för staterna omkring Östersjön. Rådet grundades 1992 för att främja demokratisk och ekonomisk utveckling i regionen.
Det ursprungliga uppdraget har förändrats under årens lopp och idag är nästan alla medlemsländer i Östersjöstaternas råd också medlemmar i EU. Rådet har en ökad betydelse som regional projektorganisation och till exempel deltar rådet i att genomföra EU:s Östersjöstrategi. Jämställdhetsmyndigheten samarbetar med CBSS inom våldsområdet, särskilt inom prostitution och människohandel.

Nordiska rådet och ministerrådet 

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet bildades 1952 och har 87 valda medlemmar, från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt från Färöarna, Grönland och Åland.

Ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan där medlemsstaterna samarbetar kring följande politikområden: lag & rätt, arbetsliv, digitalisering, funktionshinder, hållbar utveckling, miljö & klimat, energi, barn & unga, utbildning och forskning, kultur, jämställdhet och språk.

De nordiska länderna har länge arbetat tillsammans för att öka jämställdheteten på alla områden i samhället. Jämställdhet mellan könen är en förutsättning för att den nordiska modellen blivit så framgångsrik, och är en grundpelare i de moderna nordiska välfärdssamhällena.

Jämställdhetsmyndigheten samarbetar med Nordiska Ministerrådets jämställdhetsrådgivare och NIKK.

NIKK står för Nordisk information för kunskap om kön och är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet som samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhetsområdet i ett nordiskt perspektiv.

OECD

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, grundades i Paris 1961 med uppgift att genom eget analysarbete föreslå politiska och ekonomiska policyåtgärder till gagn för tillväxt, demokrati och marknadsekonomi.

OECD utvärderar och jämför de olika medlemsländernas politik och policyer och lyfter lärorika exempel inom olika områden. Vidare har OECD en statistikdatabas med fakta om medlemsländernas verksamhet och ger ut årliga rapporter.

OECD Gender Data Portal omfattar utvalda indikatorer som belyser jämställdhet inom utbildning, sysselsättning, entreprenörskap, hälsa, utveckling och styrning.

Jämställdhetsmyndigheten bidrar till OECD:s analyser samt samverkar med OECD för utbyte och lärande, främst på området ekonomisk jämställdhet men även i relation till Covid-19 och pandemins inverkan på kvinnor och jämställdhet.