Rapport: Statsbidrag för kvinnors och flickors organisering
Denna rapport redogör för de organisations- och etableringsbidrag som Jämställdhetsmyndigheten har beviljat för bidragsåret 2022.
Syftet med det här statsbidraget är att stödja kvinnor och flickor i egna sammanslutningar, främja deras deltagande i demokratiska processer och i samhällslivet och göra det möjligt för kvinnor och flickor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav. Nästa utlysning öppnar hösten 2025.
Utlysningen för bidragsår 2024 och 2025 stängde i oktober 2023. Inför utlysningen 2025 kommer denna sida att uppdateras med eventuella justeringar i villkor och/eller särskilda prioriteringar samt datum.
Statsbidrag till kvinnoorganisationer har funnits i olika former sedan början av 1980-talet och fördelas idag enligt förordningen (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering. Statsbidraget är ett av regeringens valda styrmedel för att uppfylla målen med Sveriges jämställdhetspolitik och det ligger särskilt i linje med det första jämställdhetspolitiska delmålet om en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället mellan kvinnor och män.
För att beviljas statsbidraget behöver flera villkor uppfyllas, däribland villkoren för att organisationen är en kvinnoorganisation. Det innebär i korthet att organisationens medlemmar till 75 % ska vara kvinnor eller flickor över 15 år, eller att ens medlemsföreningar i huvudsak ska vara kvinno- eller flickorganisationer. Därutöver kan även en sammanslutning av kvinnor eller flickor inom en ideell förening ta del av bidraget. Alla organisationer som beviljas bidrag ska ha som ändamål att stärka kvinnors och flickors ställning i samhället. Ändamålet ska framgå i föreningens stadgar och i stiftelsens registreringsbevis. De ska också vara demokratiskt uppbyggda och stödja sig på demokratins idéer.
Organisations- och etableringsbidrag beviljas för att stödja organisationens ordinarie verksamhet som exempelvis lokalhyra, medlemsaktiviteter, kansli, administration, anställda, kostnader för opinionsbildande verksamhet eller årsmöten. Bidraget ska alltså fungera som ett finansiellt stöd av organisationen för vad organisationen är och gör. Till skillnad från andra sorters statsbidrag så behöver inte organisations- och etableringsbidraget finansiera särskilda och avgränsade aktiviteter.
Etableringsbidraget ska gå till nybildade organisationer för att etablera en ordinarie verksamhet. Bidraget kan till exempel gå till kostnader för att bygga upp en ny central eller lokal verksamhet.
Bidraget skall främja kvinnors och flickors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget skall också möjliggöra för kvinnor och flickor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.
Den summa som organisationerna beviljas bestäms av en fördelningsnyckel som baseras på en organisations medlemsantal och verksamhetsnivå.
Beslut om organisations- och etableringsbidrag fattas i december och utbetalningar görs under januari-februari. Hela det beviljade beloppet ska användas under två kalenderår (januari-december, bidragsår 1 och 2) och ska sedan redovisas till Jämställdhetsmyndigheten 1 april efter bidragsår 1 och 2.
De uppgifter som organisationerna anger i samband med slutredovisningen utgör underlaget för Jämställdhetsmyndighetens återrapportering till regeringen om vad bidraget har använts till och om statsbidraget har gett några effekter i samhället. För att kunna genomföra slutredovisningar av god kvalitet är det viktigt att organisationerna planerar för och utvärderar bidragsperioden i god tid före sista datumet för att lämna in slutredovisningen.
Bidraget ska gå till organisationens ordinarie verksamhet, till exempel kostnader för opinionsbildande verksamhet, kansli, administration eller anställda.
Bidragets storlek beror på hur mycket pengar som regeringen beslutar ska gå till kvinnors och flickors organisering, sen beror det på hur många som söker och uppfyller villkoren för bidraget.
Anslaget framgår av myndighetens regleringsbrev.
Kontakta oss gärna i god tid om ni har frågor om statsbidrag. Ni når oss på bidrag@jämställdhetsmyndigheten.se
Jämställdhetsmyndigheten delar ut bidrag till kvinnoorganisationer för att de ska kunna bevaka sina rättigheter, driva sina krav och stödja kvinnor och flickor att delta i den demokratiska processen och i samhället.
För att kunna få organisations- eller etableringsbidrag ska kvinnoorganisationen uppfylla ett antal grundläggande villkor. Organisationen ska leva upp till villkoren som beskrivs i bidragets förordning, regeringsbeslut eller regleringsbrev.
Enbart kvinnoorganisationer kan söka bidraget. Med en kvinnoorganisation avses:
Bidraget får inte lämnas för verksamhet som bedrivs eller skall bedrivas av politiska partier eller deras kvinnoorganisationer.
För statsbidrag till lokala kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet hänvisar vi till de bidrag som fördelas av Socialstyrelsen.
Organisationer som söker måste ha avslutat minst ett helt verksamhetsår för att flera villkor ska kunna prövas.
Villkoren finns också att läsa i förordning (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering på riksdagens webbplats.
Kvinnoorganisationer som beviljas bidrag av Jämställdhetsmyndigheten granskas utifrån olika kriterier, som fastställs i förordningen (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering. Kriterierna som reglerar bidraget utgår från förordningen. Här går vi igenom hur myndigheten granskar organisationerna som ansöker om bidrag.
Statsbidraget ska enbart gå till organisationer som bedriver en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Statsbidraget ska till exempel inte gå till olagligheter eller till att stötta extrema rörelser, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.
Myndigheten ställer därför krav på att sökande ställer sig bakom principen om alla människors lika värde. Vi granskar att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Både syftet med organisationen samt den verksamhet som bedrivs ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde och främja demokratin i samhället.
Jämställdhetsmyndigheten prövar enskilt om organisationen respekterar demokratins idéer. Myndigheten kan komma att begära in ytterligare underlag, ställa kompletterande frågor till organisationen eller granska andra dokument, extern kommunikation eller aktiviteter. Om villkoren för bidraget inte bedöms vara uppfyllda ska ansökan avslås.
Kvinnoorganisationer som beviljas bidrag måste vara demokratiskt uppbyggda. Vi granskar demokratisk uppbyggnad genom att kontrollera om:
Kvinnoorganisationen har antagit egna stadgar som reglerar arbetet på ett demokratiskt sätt. Det innebär bland annat att:
Vi tar ställning till om organisationen och verksamheten är demokratiskt uppbyggd genom att särskilt granska följande dokument:
Vid behov kan myndigheten även kontrollera andra beslutade dokument eller organisationens officiella kommunikation.
Bidrag får inte lämnas till en kvinnoorganisation som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Inför beslut granskar vi alla organisationer genom en rutinkontroll hos Kronofogdemyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten har rätt att besöka, revidera eller utvärdera verksamheter som finansierats med bidrag från oss, som en del av den granskning som sker i vår bidragsgivning.
Under besöken kan vi även komma att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör hur bidraget har använts inför eller efter besöket.
Om vi efter att vi har fattat ett beslut om bidrag får information där det ser ut som om att en organisation av någon anledning inte uppfyller förordningarnas krav kan vi inleda en särskild granskning. Sådan information kan komma som tips från allmänheten eller i form av nyhetsrapportering. Vi kontaktar då organisationen och frågar hur de ställer sig till den information som vi har fått in. Vi begär då att få in de underlag som vi behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut.
Myndigheten kan fatta beslut om att:
För att kräva tillbaka ett redan beviljat bidrag är det Jämställdhetsmyndigheten som måste visa att organisationen gjort fel.
Organisations- och etableringsbidrag fördelas efter tre principer. Det består av ett grundbelopp, en summa som fördelas beroende på antalet medlemmar i en organisation och en summa som beror på verksamhetens omfattning.
Anslagets storlek meddelas myndigheten årligen via regleringsbrev. Antalet behöriga organisationer som ansöker om bidraget kan variera från år till år. Vilken summa varje organisation tilldelas beror på hur stort anslaget är och hur många organisationer som söker och uppfyller kraven för att få det.
50 % av anslaget fördelas lika på alla organisationer som uppfyller villkoren och ska beviljas bidrag enligt förordningen.
20 % av anslaget fördelas ut till behöriga organisationer utifrån antalet medlemmar.
Bedömningen görs utifrån det revisorsintyg över medlemmarnas sammansättning som organisationen bifogar ansökan.
30 % av anslaget fördelas ut till behöriga organisationer utifrån verksamhetens omfattning.
Bedömningen görs utifrån den verksamhet som presenteras i organisationens verksamhetsberättelse vid ansökningstillfället.
Vid bedömning av organisationens ansökan ska samtliga aktiviteter som är listade inom en verksamhetsnivå vara uppfyllda för att organisationen ska kunna beviljas bidrag enligt den aktuella nivån.
Som nivå 1, men även:
Som nivå 2, men även:
Myndigheten ska ta hänsyn till om organisationen får annat statligt organisationsbidrag för sin verksamhet.
Vid bedömning av sammanslutningar av kvinnor eller flickor inom en riksorganisation tas ingen hänsyn till om riksorganisationen får annat statligt organisationsbidrag.
Organisationer kan vid ansökningstillfället uppge att de ansöker om högst fem prisbasbelopp. Organisationer som enligt fördelningsprinciperna kan ha rätt till ett bidrag som är större än fem prisbasbelopp, men som sökt högst fem prisbasbelopp ska beviljas högst fem prisbasbelopp minus en krona.
Organisationer som har fått bidrag är skyldiga att slutredovisa till oss. Slutredovisningen ska bland annat visa hur bidraget har använts.
En förening som har tagit emot organisations- eller etableringsbidrag är skyldig att vid den tidpunkt som angetts i beslutet, eller senast den 1 april året efter första och andra bidragsåret, inkomma med en redovisning.
Redovisningen består av två delar, dels en slutrapport av vad medlen har använts till och dels ett revisorsintyg som visar att den ekonomiska redovisningen är tillförlitlig.
Den ekonomiska redovisningen ska granskas och godkännas av en revisor. Organisationens egen revisor räcker bra så länge bidraget ni har fått är mindre än fem prisbasbelopp.
Om ni fått fem prisbasbelopp eller mer i bidrag ska en auktoriserad eller godkänd revisor granska och godkänna slutredovisningen.
För att få uppdaterade siffror på hur stort ett prisbasbelopp är läs mer på regeringens webbplats om prisbasbelopp.
Publiceringsdatum: 26 november 2021
Senast uppdaterad: 12 september 2024
Vi förklarar hur det fungerar och reder ut begreppen.
Frågor och svar om statsbidragDenna rapport redogör för de organisations- och etableringsbidrag som Jämställdhetsmyndigheten har beviljat för bidragsåret 2022.
Ideella organisationer och stiftelser kan söka verksamhetsbidrag för visst våldsförebyggande arbete.
Bidraget ska stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser. Projekten syftar till att förebygga mäns våld mot kvinnor inom en rad områden.
Statsbidrag för jämställdhetsprojekt förmedlas varje år till projekt som är nyskapande och som bidrar till att utveckla jämställdhetsarbete.
Här kan du se vilka organisationer och projekt som tidigare beviljats statsbidrag från Jämställdhetsmyndigheten.
Organisationer som har fått statsbidragSedan september 2024 använder vi en ny e-tjänst för ansökningar. Det innebär att både nya och tidigare användare behöver skapa ett användarkonto. E-tjänsten används även för att redovisa ett beviljat bidrag.
E-tjänst för statsbidragDen här fallstudien belyser vilken betydelse bidraget har för kvinnors möjligheter att organisera sig, och vilken roll kvinnoorganisationer spelar för kvinnors möjligheter att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.
Läs studien