Delade åsikter om statens påverkan på familjers valfrihet
Svenska folket är i stor utsträckning positiva till att staten arbetar för ökad jämställdhet. Synen är dock splittrad när det gäller om jämställdhetspolitiken begränsar familjers egna val. Det visar Jämställdhetsundersökningen 2025.
En tydlig majoritet av befolkningen tycker att det är bra att staten arbetar för att nå jämställdhet i Sverige. Över 90 procent instämmer i någon grad i detta. Kvinnor är något mer positiva än män, 85 procent av kvinnorna instämmer helt, jämfört med 69 procent av männen. Samtidigt är motståndet lågt i båda grupperna.
– Det tydliga stödet för jämställdhet visar att det finns en bred förankring för politiska insatser. Det ger politiken goda förutsättningar att fortsätta utveckla reformer som bidrar till ett mer jämställt samhälle, säger Selma Grans Norgren utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Delade åsikter om statens påverkan på familjeliv
När frågan gäller om jämställdhetspolitiken begränsar familjers valmöjligheter blir bilden mer komplex.
- 28 procent tar helt avstånd från påståendet
- 21 procent tar delvis avstånd
- 34 procent instämmer delvis
- 16 procent instämmer helt
Det finns inget tydligt mönster mellan kvinnor och män, åsikterna är lika spridda i båda grupperna. Dessutom uppger en relativt stor andel, cirka 30 procent, att de inte vet eller saknar åsikt.
– Resultaten tyder på att frågan upplevs som svår och att många väger olika värden mot varandra, det kan till exempel handla om frihet och jämställdhet, men det är inget som enkäten ger svar på, förklarar Selma Grans Norgren.
Jämställdheten backar för andra året i rad
Mäns uttag av föräldradagar har minskat de senaste åren. Enligt TCO:s jämställdhetsindex för 2025 tog kvinnor ut 68,5 procent av dagarna med föräldrapenning och vård av barn, medan män tog 31,5 procent. Det är andra året i rad som utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraskap går bakåt, en utveckling som inte har setts sedan mätningarna av jämställdhetsindex startade 2006.
– Vi ser att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för både föräldraledighet och omsorg. När männens uttag minskar riskerar det att förstärka redan ojämställda mönster, säger Selma Grans Norgren.
Arbetsplatsen påverkar pappors uttag
Samtidigt visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att pappors föräldraledighet påverkas av vad kollegor gör. När den andra reserverade månaden i föräldraförsäkringen infördes 2002 ökade uttaget bland pappor, inte bara direkt, utan också genom så kallade spridningseffekter.
Pappor som hade en kollega som omfattades av reformen tog i genomsnitt ut nästan nio dagar mer föräldraledighet under barnets två första år, en ökning med 16 procent.
– Det visar att föräldraledighet inte bara handlar om individuella val, utan också om normer och förväntningar i omgivningen. Samtidigt vet vi att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för både föräldraledighet och det obetalda arbetet i hemmet. Ska vi nå en mer jämställd fördelning behöver både strukturer och normer förändras, säger Selma Grans Norgren.
Normer och politik samspelar
Forskningen visar att politiska reformer och sociala normer samverkar. Reserverade månader i föräldraförsäkringen kan både påverka individers beslut direkt och bidra till att förändra normer på arbetsplatser. Det kan i sin tur få betydelse för hur ansvaret för barn och familj fördelas, särskilt tidigt i barnets liv.
En fråga med flera dimensioner
Tillsammans pekar resultaten på en central spänning i jämställdhetspolitiken:
- Det finns ett brett stöd för att staten ska arbeta för jämställdhet
- Samtidigt finns olika uppfattningar om hur långt staten bör gå i att påverka familjers beslut
- Forskning visar att politiska styrmedel faktiskt kan förändra beteenden, även indirekt
– Vi kommer att fortsätta analysera resultaten vidare för att bättre förstå hur olika grupper resonerar kring jämställdhet, valfrihet och föräldraskap, säger Selma Grans Norgren.
Våra förslag för en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
- Inför en ny jämställdhetsbonus för att öka incitamenten för föräldrar att dela lika på föräldrapenningen. Den nya bonusen bör inriktas på barnets tre första levnadsår och omfatta grupper som delar ojämnt på försäkringen.
- Begränsa möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet fyllt tre år.
Vill du veta mer? Ta del av vår rapport Livspusslet som inte går ihop.
Du kan också läsa mer på sidan Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Om Jämställdhetsundersökningen
Är en enkätundersökning som Jämställdhetsmyndigheten genomför för att följa utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen.
Årets rapport presenterar övergripande resultat om attityder till jämställdhet. Fördjupade analyser kommer att publiceras löpande.
Rapporten Jämställdhetsundersökningen 2025 - om befolkningens attityder till jämställdhet.
Nyheten Ny undersökning visar starkt stöd för jämställdhet i Sverige.
Publiceringsdatum: 24 mars 2026
Senast uppdaterad: 24 mars 2026