Intersektionell analys – mer än att visa på skillnader

Vad är en intersektionell analys?

En intersektionell analys gör en analys av strukturell diskriminering och förtryck. En analys som utgår från intersektionell teori undersöker hur flera maktrelationer som exempelvis kön och sexuell identitet samverkar och skapar ojämlikhet och utsatthet, mellan och inom olika grupper av människor.  

Varför behövs ett intersektionellt perspektiv i jämställdhetsarbetet? 

Grupperna kvinnor och män och flickor och pojkar är inte homogena. Alla individer inom dessa grupper tillhör samtidigt en rad andra sociala kategorier, vilka kan producera såväl över- som underordning. För den som inte definierar sig inom de två könen blir grupperingar som enbart baseras på dessa därtill exkluderande.

Olika kategoriseringar har olika betydelse i olika sammanhang. Vi behöver därför bryta ner grupperna utifrån fler indelningsgrunder för att få en mer komplett bild av olika grupper av kvinnor och män, flickors och pojkars levnadsvillkor. 

Vad skiljer en intersektionell analys från andra analyser? 

Intersektionell analys är ingen särskild metod utan ett teoretiskt angreppssätt. Genom att lägga ett intersektionellt perspektiv på våra befintliga metoder och arbetssätt kan vi synliggöra maktstrukturer och få större förståelse för olika gruppers olika villkor i olika sammanhang.   

Det handlar om att utveckla den maktanalys som gjorts i jämställhetsarbetet, mellan män och kvinnor, flickor och pojkar. 

Vad är målet med intersektionell analys? 

Intersektionalitet hjälper oss att bättre förstå hur olika maktordningar påverkar människors förutsättningar i livet. Detta underlag kan leda till mer träffsäkra arbetssätt och metoder så verksamheter bättre svarar mot hela målgruppens behov och skapar jämställda och jämlika möjligheter och fördelning av resurser.  

Vilka maktstrukturer ska analyseras? 

Olika maktordningar samspelar och påverkar varandra och alla dessa delar har betydelse. Vissa sociala indelningar är mer betydelsefulla än andra i vissa specifika situationer och kontexter. Kontexten är därför avgörande för vilka sociala kategorier som blir särskilt viktiga att inkludera i analysen. Att gå tillbaka till problemformuleringen är ett sätt att avgränsa vilka kategorier som ska undersökas.  

Ofta lyfts de maktdimensioner fram som också tas upp i diskrimineringslagen dvs kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.  

Ibland avgör uppdragets utformning eller myndighetens övergripande uppdrag vad som ska undersökas. Ibland avgörs detta av myndigheten själv. Det är viktigt att ställa sig frågan vilka maktordningar som prioriteras och vilka som sällan eller aldrig blir belysta, och vad detta beror på? 

Hur gör jag när det inte finns data eller statistik för gruppen jag är intresserad av?

(Nedanstående punkter är erfarenhetsbaserad kunskap som delats i erfarenhetsutbytet JiM+)

• Samla systematiskt in kunskap och erfarenheter från målgruppen, exempelvis från professionella som möter målgruppen eller från civilsamhällets organisationer. Tänk på att målgruppen inte är homogen, försök exempelvis involvera en bredd av organisationer med i arbetet, såsom kvinno-, barnrätts- och funktionshindersorganisationer.  
• Kombinera de eventuella kvantitativa data som finns med kvalitativa underlag och analyser.  
• Slå samman flera tidsserier av samma undersökning för att få till större grupper. Det förutsätter dock att tidsspannet mellan årgångarna inte är för stort. 
• Komplettera områden som oftast eller enbart analyserats baserat på registerdata med enkäter.  
• För resonemang kring hur olika typer av kunskapsinhämtning visar på mönster och trender kring vissa grupper, även om det inte med säkerhet går att säga något utifrån kvantitativa data.  
• Överväg att inkludera mindre grupper utan signifikanta resultat, som över tid visar återkommande mönster av marginalisering.  

Vad behöver jag tänka på? 

• När du skriver om olika grupper av människor finns det alltid en risk för att återskapa begränsande stereotyper och normer. Genom att fokusera analysen på strukturer undviker du att skapa stigma och cementera olika underordningar.  
• Utforma enkäter så att de blir inkluderande oavsett kön och könsidentitet. Läs vidare i Stödmaterial för att inkludera transpersoner i enkäter och undersökningar.  
• Titta gärna på hur andra myndigheter har utformat sina bakgrundsvariabler, till exempel vad gäller funktionsnedsättning, för att få hjälp i vid utformning av egna enkäter och undersökningar. Om indelningar görs på samma sätt kan myndigheter också använda varandras resultat.  
• Uppgifter om till exempel etniskt ursprung, sexuell läggning könsidentitet eller funktionsförmåga kan räknas som känsliga personuppgifter. Hantering av känsliga personuppgifter kan kräva lagstöd och särskild hantering även om det är en fråga om bedömning från fall till fall. Läs mer i Könsuppdelad statistik – återrapportering av ett regeringsuppdrag från SCB
• Som tjänstepersoner har vi alla ett ansvar att motverka diskriminering och bidra till att alla människor får vara delaktiga i samhället på jämlika och jämställda villkor. Genom reflektion kan ni synliggöra vilka erfarenheter som finns representerade i er arbetsgrupp eller på myndigheten i stort. Det synliggör också vilka erfarenheter som saknas och som kan behöva inhämtas på annat sätt.   
• Utvecklingsarbete kring maktordningar och sociala kategorier kan väcka motstånd. Ibland krävs det ledarskap för att våga lyfta och föra fram obekväma perspektiv.