Viktiga utgångspunkter för jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett tydligt politiskt mål i Sverige. Offentliga aktörer har ett ansvar att bedriva verksamhet som ger lika förutsättningar, villkor och möjligheter för alla som tar del av den och att bidra till ett jämställt samhälle.

Jämställdhet

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i alla områden i livet. Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning. Det handlar också om att göra det tydligt vad som påverkar kvinnors och mäns livsvillkor inom olika områden i samhället.

Läs mer om jämställdhet.

Jämställdhetsintegrering

Den huvudsakliga strategin inom svensk jämställdhetspolitik är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all politik som påverkar människors villkor, så att alla kvinnor och män, flickor och pojkar, kan leva jämställda liv.
Jämställdhet skapas och upprätthålls där vi fattar beslut, fördelar resurser och skapar normer. Ett arbete för jämställdhet behöver ske i det dagliga, i ordinarie styr- och ledningssystem.

Läs mer om jämställdhetsintegrering.

Jämställdhetsbudgetering

Jämställdhetsbudgetering handlar om att fördela resurser på ett jämställt sätt. Det är ett strategiskt verktyg som innebär att integrera jämställdhet i hela processen för hur pengar planeras, följs upp och fördelas inom en verksamhet. Tanken är att fördela samhällets resurser så att det främjar jämställdhet både inom organisationen och i samhället som helhet. För att uppnå detta behöver verksamheten granska hur resursfördelningen påverkar olika grupper och jämställdheten. 

Kriminalvården bedriver sin verksamhet könsuppdelad med separata anstalter för kvinnor och män. Kvinnoanstalter är oftast mindre enheter. Det leder bl.a. till att vårddygnskostnaden för kvinnor är högre än för män. Vid första anblick kan det verka som att intagna kvinnor därmed får större del av samhällets resurser än intagna män. Kriminalvårdens arbetsdrift ska ge intagna meningsfull sysselsättning under anstaltstiden och främja deras anpassning i samhället efter frigivningen. I arbetsdriften arbetar de intagna och det ska bl.a. bidra till att öka de intagnas förmåga att förstå arbetslivet och arbetsmarknadens villkor. Arbetsdrifterna kan på så sätt öka anställningsbarheten och därmed återetableringen i samhället efter avtjänat straff.

Eftersom kvinnoanstalterna ofta är mindre än mansanstalterna är det svårare att där erbjuda ett brett utbud av arbetsdrift som utgår från varje individs behov. Det leder till att kvinnor i högre grad ägnar sig åt annan sysselsättning som inte ger samma arbetslivserfarenhet som arbetsdrift. Utifrån denna analys bedömde kriminalvården att detta var en osaklig könsskillnad, till kvinnors nackdel. De behövde helt enkelt sträva efter att kvinnor ska få samma tillgång till denna typ av stödinsatser som män får. En åtgärd blev att omfördela resurser genom riktade investeringar till arbetsdrifterna på anstalter för kvinnor. Satsningen gav till resultat att andelen intagna kvinnor i arbetsdriften ökade och år 2020 låg den för första gången på samma nivå som för männen.

Undervisning på häkte. Foto: Kriminalvården

Högskolan Kristianstad har framgångsrikt arbetat med omfördelning av resurser. I samband med ett tillägg i regleringsbrevet att beakta jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel förändrade Högskolan Kristianstad sin resursfördelningsmodell, eftersom cirka 70 procent av resurserna tilldelades män. Förändringen innebar bland att Högskolan Kristianstad halverade avsatt tid för forskning för professorer (från sex till tre månader), docenter (från tre till 1,5 månader) och lektorer (från två till en månad).

Utöver forsknings- och undervisningsmeriter premierades även samverkan och föregående års prestation i förhållande till den tid forskare haft avsatt för forskning. Förändringen resulterade i att cirka 60 procent av forskningsmedlen fördelades till kvinnor och cirka 40 procent till män (år 2019), en fördelning som ganska väl motsvarar könsfördelningen vid lärosätet. Läs mer i vår rapport Jämställdhet i akademin (2020).

Högskoleingenjörsstudenter tränar inför Högskolan Kristianstads robotrace med självkörande bilar 2022. Foto: Högskolan Kristianstad.

Sedan 2020 inkluderar Pensionsmyndighetens i sin årsredovisning en jämställdhetsredovisning av sina förvaltningskostnader. I tabellen synliggörs kostnaderna för att administrera de system och förmåner som pensionsmyndigheten ansvarar för uppdelat på kvinnor och män. Med hjälp av denna uppställning kan Pensionsmyndigheten börja knyta ihop resursanvändningen med jämställdhet. Det är en bra utgångspunkt för vidare analyser av myndighetens påverkan på jämställdhet och det ger en möjlighet att följa utvecklingar i utfallet över tid. Tabellen bygger på data och nyckeltal som redan används i pensionsmyndighetens rapportering. De har alltså inte behövt ta fram några nya mått eller nya data för att sätta samman denna tabell.  

Tabell 72. Jämställdhetsredovisning av förvaltningskostnaderna            
  Utfall 2022 Kvinnor Män Kvinnor Män Fördelningsnycklar i årsredovisningen
  mnkr % % mnkr mnkr  
Allmän pension  829 50 50 414 415 Antal avslutade ärenden
Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd  352 57 43 200 152 Antal avslutade ärenden
Efterlevandepension 85 67 33 57 28 Antal avslutade ärenden
Frivillig pensionsförsäkring  2 54 46 1 1 Antal utbetalade pensioner
Återkrav  26 61 39 16 10 Antal avslutade ärenden
Omprövning  21 55 45 12 9 Antal expedierade ärenden
Utbetalningar  93 57 43 53 40 Antal utbetalningar
Premiepensionsförvaltning  172 35 65 60 112 Antal fondbyten
Informatörer  9 51 49 5 4 Antal träffar
Kundservice  69 60 40 41 28 Antal inkomna samtal
minPension 37 46 54 17 20 Antal prognoser
Servicekontoren  0 53 47 0 0 Tot. pensionsadministration exkl. omprövning
Säsongssatsning  2 46 54 1 1 Samma som MiP:s nycklar
Övrig kommunikation  106 49 51 52 54 Summan av info. och kommunikation totalt exkl. MiP och Orange kuvert
Orange kuvert  26 50 50 13 13 Antal utskick
Analys och statistik  70 50 50 35 35 50 procent vardera
Summa  1 899     977 922  

En snabb titt på posterna kan ge uppslag till analyser:

  • Kostnaderna för förmåner som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd är högre för kvinnor än för män. Tänkbara förklaringar är att kvinnor har lägre pensioner och oftare blir efterlevande. Om handläggningen av bostadstillägg blir underfinansierad så att ansökningar och utbetalningar tar längre tid, då drabbar det en grupp av främst kvinnliga pensionärer som redan har det tufft ekonomiskt.  
  • Posten för kundservice är en stor post på 69 mnkr. Posten för webbsidan Min Pension är lägre på 37 mnkr. Om myndigheten skulle skala ner på kundservicen via telefon och i högre grad hänvisa till sin webb så kan vi här se hur det skulle slå ur ett jämställdhetsperspektiv. Bland de som behöver hjälp via telefon är 60 procent kvinnor. Bland de som använder sig av webben är 54 procent män.  

På totalen då? Siffrorna visar att Pensionsmyndigheten sammantaget har större kostnader för kvinnor än för män, men också att det hänger ihop med skilda förutsättningar för de olika grupperna. Att bidra till jämställdhet är inte alltid det samma som att nå 50/50 i resursanvändningen. Tabellen gör det istället möjligt att ta fram problemformuleringar och mål utifrån jämställdhetsanalyser, och att ställa frågan: hur kan vår resursanvändning i högre grad bidra till jämställdhet? 

Jämställdhetspolitik

Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta är också det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik som antagits med bred politisk enighet. Det övergripande målet finns nedbrutet i sex delmål som anger fokus och inriktning för jämställdhetspolitiken:

  1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.
  2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

I Sverige regleras arbetet för lika rättigheter och möjligheter samt jämställdhet av både internationella och nationella regelverk. Internationellt har Sverige åtagit sig att följa konventioner för mänskliga rättigheter, som FN:s konvention om avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW). Vi har även förbundit oss att främja hållbar och rättvis utveckling enligt Agenda 2030.

På nationell nivå skyddas grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen, som fastslår att alla svenska medborgare har samma grundläggande rättigheter. Likaså regleras lika rättigheter och möjligheter samt jämställdhet i andra lagar som diskrimineringslagen, högskolelagen och skollagen.

Senast uppdaterad: 07:56 - 21 februari 2024