Så sker det statliga arbetet mot mäns våld mot kvinnor

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska enligt den svenska jämställdhetspolitiken ha samma rätt till kroppslig integritet. Från 2007 och framåt har fokus inom jämställdhetspolitiken skiftat till att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, från att tidigare ha legat på arbetsmarknad och ekonomisk jämställdhet.

Av de sex delmålen för jämställdheten som riksdagen har beslutat om är målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra det enda som har en allomfattande strategi. Det visar Jämställdhetsmyndighetens årliga rapport som lämnades över till regeringen i torsdags. I statens budget går 93 procent av anslaget ”Särskilda jämställdhetsåtgärder” till åtgärder som är kopplade till mäns våld mot kvinnor. Här konstaterar Jämställdhetsmyndigheten således att det finns en tydlig jämställdhetspolitisk prioritering.

Jämställdhetsmyndigheten har bland annat analyserat myndigheternas årsredovisningar. Arbetet på myndigheterna sker på alla nivåer och i en rad olika former. Sammantaget konstaterar Jämställdhetsmyndigheten att det pågår ett omfattande arbete. Myndigheten berättar om ett antal exempel bland de åtgärder som finns. En del av arbetet har myndigheterna själva tagit initiativ till, en del ingår i deras grundläggande roll och en del startar genom särskilda regeringsuppdrag.

Åtgärderna kan delas in i fyra områden som motsvarar målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor:

1. Effektivare brottsbekämpning
2. Våldsförebyggande
3. Upptäcka våldet samt stärka stödet och skyddet
4. Kunskap och metodutveckling

Effektivare brottsbekämpning

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är två myndigheter som arbetar på det här sättet mot mäns våld mot kvinnor. De har också börjat samarbeta mer med varandra på det här området. Bland annat har de gemensamt tagit fram arbetsmetoden ”Ett utvecklat bästa arbetssätt” om att handlägga utredningar av sexualbrott och brott mot närstående.

Polismyndigheten har också förbättrat möjligheten att tidigare säkra bevis. Poliserna använder en app där de kan dokumentera med video och spela in när de genomför ett första förhör med målsäganden.

Polisen och Åklagarmyndigheten har också samarbetat kring brottslighet som rör hedersrelaterat våld och förtryck, så att det går att klara upp fler brott med hjälp av en handbok. Ett annat nytt sätt att arbeta är att de numera använder samma brottskoder, så att det lättare går att följa vilka ärenden som lagförs.

Under förra året utsågs 66 särskilda hedersåklagare och en särskild ämnesspecialist. Syftet är att klara upp fler hedersrelaterade brott, inklusive könsstympning av flickor och kvinnor samt tvångsäktenskap.

Samtidigt har Polismyndigheten anställt 350 personer för att arbeta med särskilt utsatta brottsoffer. Den har också genomfört informationskampanjer om brott i nära relation och internetrelaterade sexualbrott mot barn.

Åtgärderna har lett till att fler brott mot barn och våldtäkter klaras upp. Fler män utreds också för misstänkt brott kopplat till prostitution och människohandel, som ingår i området mäns våld mot kvinnor. Rättsmedicinalverket gör fler yttranden i ärenden som rör misstänkta mord eller våldtäkter och fler kroppsundersökningar i ärenden med koppling till våld i nära relationer. Antalet rättsintyg har dock minskat jämfört med längre tid tillbaka.

Våldsförebyggande

Här arbetar bland annat Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Sveriges kommuner och regioner, länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten. Åtgärderna handlar ofta om att förändra attityder och beteenden. De gäller ofta normer som rör maskulinitet, våld, heder, sexualitet, sexuella trakasserier och kön.

En del åtgärder är riktade mot personer som utövar våld. Kriminalvården arbetar exempelvis för att personer som är dömda för våldsbrott mot närstående och hedersrelaterade brott inte ska återfalla i brott. Myndigheten tar bland annat fram ett sexualbrottsprogram för klienter med risk att begå nya brott. Ett annat program mot våld i nära relationer heter Predov (preventing domestic violence) och har testats under året.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har ett uppdrag om att skapa en struktur för ett nationellt nätverk som ska förebygga brott. I den stödstruktur som Brå har byggt upp ska berörda myndigheter planera tillsammans, byta erfarenheter och samarbeta.

Upptäcka våldet samt stärka stödet och skyddet

För att bättre upptäcka våldet pågår ett samarbete mellan flera myndigheter sedan 2018. Den största delen av pengarna till det här området i statens budget är annars medel till kvinnojourer och tjejjourer, som Socialstyrelsen fördelar.

Här finns också uppdrag som handlar om barn som blir utsatta för våld eller lever med våld. Bland annat ska Barnafrid vid Linköpings universitet utbilda landets barnahus och sprida goda exempel. Uppdraget sker tillsammans med länsstyrelserna. Barn som har sett våld och som lever i skyddat boende ska också få bättre stöd genom att socialtjänsten, domstolarna med flera får mer kunskap. Brottsoffermyndigheten har fått det uppdraget och tar därför bland annat fram en webbutbildning.

Även andra myndigheter arbetar på olika sätt för att stödja kvinnor i skyddat boende. Moderna museet har exempelvis aktiviteter såsom dramaövningar, färgövningar samt samtal om färg och minne. Museet genomförde också aktivitet för att uppmärksamma att tre år gått sedan #metoo.

Kunskap och metodutveckling

Att arbeta efter metoder som forskningen har bekräftat fungerar är viktigt för att nå resultat. Myndigheter som Brå, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, NCK vid Uppsala universitet och Jämställdhetsmyndigheten har alla fått uppdrag att förbättra kunskapsläget för ett evidensbaserat arbete. De flesta uppdragen om att utveckla kunskap och metoder rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Jämställdhetsmyndigheten har sedan 2018 i uppdrag att stödja universitet och högskolor med kunskap och utbildningsinsatser. Andra uppdrag på det här området handlar om att ta fram mer kunskap eller sammanställa vad forskningen säger:

• Barnombudsmannen kartlägger kunskapen om pornografins inverkan på barn.
• Jämställdhetsmyndigheten kartlägger hur uppgifter om våld eller andra övergrepp beaktas i rättsmål om vårdnad, boende eller umgänge.
• Brå har följt upp hur förbudet mot köp av sexuella tjänster och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling tillämpas.
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har undersökt ungas utsatthet för trakasserier i utbildningsmiljöer.

Brå arbetar också i enlighet med sin instruktion varje år med att identifiera vilka områden rättsväsendet behöver utveckla. Under förra året identifierade myndigheten att sexualbrottsligheten och hanteringen av sexualbrotten i rättskedjan är sådana utvecklingsområden.