Vad är jämställdhet?

Kön har en grundläggande betydelse för en människas möjligheter och villkor, på individ-, organisations- och samhällsnivå, i livets alla skeden. Sverige präglas fortfarande av stora skillnader i livsförutsättningar mellan kvinnor och män. Det finns strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa.

När vi arbetar för ökad jämställdhet arbetar vi för att alla människor ska ha rätt att forma sina egna liv. Ökad jämställdhet handlar om att inga idéer och föreställningar om kön ska bestämma eller begränsa vad vi kan och får göra. Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt, både att forma sina egna liv och att forma samhället.

Jämställdhet handlar om mer än könsfördelning

Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning. Jämställdhet handlar också om att göra det tydligt vad som påverkar kvinnors och mäns livsvillkor inom olika områden i samhället. Bland det som påverkar våra livsvillkor finns bland annat

• attityder, till exempel olika synsätt
• normer, till exempel regler, riktlinjer och principer
• värderingar, till exempel uppfattningar och åsikter
• ideal, till exempel förebilder, mönsterbilder och idéer

Jämställdhetsarbete från två olika håll eller perspektiv

Att normer och värderingar påverkar kvinnors och mäns livsvillkor gör att vi behöver arbeta med jämställdhet från två olika håll eller perspektiv.

Kvantitativt perspektiv

Det kvantitativa perspektivet hjälper oss att skapa en tydlig bild av situationer och förhållanden med hjälp av faktorer som går att mäta. Vi kan sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor till exempel på:

• arbetsplatser
• utbildningar
• maktpositioner
• olika befattningsnivåer i samhällsinstitutioner och i organisationer

Det är vanligt att säga att det råder en jämn könsfördelning om andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent, eller jämnare.

Kvalitativt perspektiv

Det kvalitativa perspektivet hjälper oss att ställa upp och granska de normer och värderingar som kan finnas bakom siffrorna. Det kvalitativa jämställdhetsarbetet handlar om strukturer. Det är strukturer som kanske inte förändras även om siffrorna visar att könsfördelningen har blivit jämnare.

Alltid kön men aldrig bara kön

Det finns stora skillnader inom befolkningsgrupperna ”kvinnor” och ”män”. Grupperna är inte enhetliga. En människas möjligheter i livet påverkas också av bland annat

• den socioekonomiska grupp som hon tillhör
• var i landet hon bor
• etnisk tillhörighet
• ålder
• sexuell läggning
• funktionsförmåga

Flera av faktorerna finns i de sju diskrimineringsgrunderna i lagen. När vi arbetar med jämställdhet är det viktigt att ha med sig de olika kategorierna. Vi behöver reflektera över hur olika kategorier samverkar med varandra. Det kallas att göra en intersektionell analys. Det är bara när vi också använder intersektionell analys som vi kan förstå hur ojämlikhet skapar olika förutsättningar för grupper eller individer.

I Sverige finns i dagsläget två juridiska kön – kvinna och man. Jämställdhetspolitiken utgår oftast från de två juridiska könen. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns personer som inte alls definierar sig inom tvåkönsnormen.