De flesta tonåringar växer upp med en smart telefon, och när de inleder sina första relationer sker det inte bara i den fysiska världen utan i allra högsta grad även i den digitala. Men hur ser en schyst relation ut i det digitala livet? Finns det varningstecken på när relationen inte är sund? Nu pågår ett våldsförebyggande projekt där högstadie- och gymnasieelever utbildas i digitalt våld, digital integritet och informationssäkerhet.
Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver organisationen Fredens Hus ett projekt tillsammans med Uppsala kvinnojour och IT-företaget Sentor. Syftet är rusta ungdomar mot att bli utsatta och för att själva utsätta andra för digitalt våld.
Antonio Basala är utbildningsansvarig på Fredens Hus och har i sin roll haft många samtal med ungdomar om deras vardag och erfarenheter.
”Ungdomar har svårt att relatera till hur vuxenvärlden pratar om våld och våldsutsatthet. De känner inte igen sig i hur våldet beskrivs.”
– Det är främst på de digitala arenorna som ungdomar socialiserar, utvecklar sin identitet och har utbyten med andra. Digitala medier är centrala i ungas parrelationer, men vuxna är sällan tillräckligt insatta i hur det digitala livet fungerar för att kunna stötta eller förstå. Även om mer fokus har riktats mot våld i ungas nära relationer de senaste åren så har ungdomar svårt att relatera till hur vuxenvärlden pratar om våld och våldsutsatthet. De känner inte igen sig i hur våldet beskrivs. Ungdomar efterfrågar också stöd från vuxna kring hur de ska agera på nätet, säger Antonio Basala.
Josefine Agius, utbildningsansvarig på Uppsala kvinnojour och Antonio Basala besöker klasser i årskurs 8 till 9 och gymnasiet vid två tillfällen. Det första tillfället handlar om våld i nära relationer. De pratar om vad våld är generellt, vad digitalt våld kan vara och hur det kan ta sig uttryck. Eleverna få lära sig att känna igen varningssignaler och de får diskutera hur en sund relation ser ut. I stället för att bara lyssna får de göra scenarioövningar och reflektera.
Vid det andra tillfället är Matilda Sjöstrand från cybersäkerhetsföretaget Sentor med och informerar om digital teknik och vad som faktiskt är brottsligt att göra på nätet. Nu handlar det om saker som grooming och stalking, men också om rätten till sin digitala integritet på samma sätt som barn och unga fått lära sig att de har rätt till sin kroppsliga integritet.
– Många unga blir förvånade när de lär sig att det är olagligt att läsa andras privata meddelanden i sociala medier. Vi behöver påminna dem om att det är de själva som bestämmer. På samma sätt som du bestämmer över din kropp så bestämmer du över ditt digitala liv. Ingen kan kräva ditt lösenord eller att du ska visa var du är på en digital karta, säger Josefine Agius.
Ett konkret exempel från ungas vardag är frågan om tillit. Många berättar att de delar sina lösenord med sin partner, och att de har platstjänster på för att hela tiden visa för sin partner var de befinner sig via tjänster som Snapkartan. Dessa kartor gör det möjligt att se var både partnern och hela kompisgänget befinner sig.
”Det som är tillit är att inte ha tillgång till varandras telefon och information.”
– Det är vanligt att ge upp sin egen digitala integritet på det sättet för att visa att man inte är otrogen, och för att visa tillit till sin partner. Här vill vi förklara för ungdomarna att det är precis tvärtom. Vi väcker deras tankar kring att det som är tillit är att inte ha tillgång till varandras telefon och information, att det inte behövs just därför att du litar på din partner ändå, säger Josefine Agius.
Uppsala kvinnojour driver sedan tidigare projektet Digital kvinnofrid tillsammans med Sentor. Bakgrunden var att många kvinnor som bott på jouren fått sin identitet röjd av digital teknik, något som det saknats kunskap om hos myndigheterna. Genom Digital kvinnofrid har länsstyrelser och socialtjänster fått utbildning om ämnet. Projektet har fått god respons, men Uppsala kvinnojour ville göra mer för att förebygga.
”Det går inte att veta på förhand vilken relation som kan bli våldsam, därför måste den digitala integriteten finnas där från början.”
– Digital kvinnofrid är en viktig insats, men det görs när kvinnan redan är placerad på skyddat boende. Nu ville vi också göra något förebyggande på samma område. Det går inte att veta på förhand vilken relation som kan bli våldsam, eller hur våldsam den kommer att bli. Ett verkligt digitalt våldsutövande innebär att du som utsatt ständigt har förövaren i fickan, i din telefon. Därför måste den digitala integriteten finnas där från början, säger Josefine Agius.
Samtidigt som projektet Digital kvinnofrid pågick hade Uppsala kvinnojour ett annat samarbete med Fredens Hus om schysta relationer och samtycke, och då lyfte ungdomarna själva digitalt våld.
– Unga skriker efter att vuxna ska se detta och göra något. Det är en så stor del av deras liv och de känner inte igen sig i hur vuxna och myndigheter pratar om våld i nära relationer. Det ser inte ut så för dem. Så idén om att arbeta med digitalt våld mot unga kom från ungdomarna själva, vilket vi hoppas gör projektet framgångsrikt, säger Josefine Agius.
– Vi vill ge dem fler referensramar och målet är att de ska fortsätta prata om det här med varandra som ett problem även utanför skolan. Långsiktigt ska detta göra unga mer medvetna om hur digitalt våld kan ta sig uttryck för att kunna göra något åt det när det sker, säger Antonio Basala.
Tack vare Fredens Hus nätverk har det varit enkelt att komma i kontakt med skolor som vill medverka i projektet.
– Lärarna uppskattar att det kommer någon utifrån med spetskompetens och många vill stanna kvar och prata med oss efter lektionstillfällena, vilket är jätteroligt. De inser att de själva behöver lära sig mer om ämnet, säger Antonio Basala.
En fortsättning på projektet är att ta fram en folder som riktar sig till vuxna som möter unga i sin yrkesroll eller som föräldrar. Den ska beskriva ungas liv på nätet, hur vuxna kan prata med barn om våld och digital teknik, och ge tips på sådant som unga vill att vuxna ska veta. Innehållet ska baseras på ungas egna erfarenheter och sådant som de relaterar till.
”Många unga känner sig svikna av vuxenvärlden som inte har lyckats identifiera deras våldsutsatthet.”
– Många unga känner sig svikna av vuxenvärlden som inte har lyckats identifiera deras våldsutsatthet för att den ser annorlunda ut än vad den gör för vuxna. Det finns föreställningar om att ungdomar är hormonstinna och dramatiska, och ibland förstår inte vuxna att det handlar om våldsutsatthet. Vi hoppas att vår information ska hjälpa vuxna att bli bättre på att bemöta dem och så de inte behöver känna sig så här svikna, säger Antonio Basala.
En viktig del av arbetet har varit att hela tiden förankra metodmaterialet och lektionsinnehållet med en referensgrupp, och även referensgruppen är också med när foldern ska tas fram. Referensgruppen består av fyra gymnasieungdomar som är med och testar allt som projektet tar fram, för att säkerställa att projektgruppen till exempel pratar ungdomarnas språk.
Projektet är relativt litet nu, då gruppen bara arbetar 20 procent över två år, men tanken är att ha samtal med forskare kring hur projektet kan utvecklas och att utvärdera det i samverkan med ett lärosäte.
I maj 2024 genomfördes ett hackaton där programmerare bjöds in för att skapa ett digitalt verktyg för projektet. En jury bestående av gymnasieungdomar utsåg den idé som bäst ska tackla digitalt våld mot unga, och företaget Accenture arbetar nu vidare med idén.
Under hösten 2024 lanseras foldern för vuxna och då har de första lektionsserierna utvärderats ordentligt, inför ännu fler workshops med skolungdomar i Uppsala.
Publiceringsdatum: 3 juni 2024
Senast uppdaterad: 13 juni 2024
En nyckelfaktor för att fler kvinnor ska välja att gå in i – och vilja stanna i – mansdominerade branscher är att förebygga risker för sexuella trakasserier och exkluderande organisationskulturer. Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver Sveriges kvinnoorganisationer det nationella metodutvecklingsprojektet En arbetsplats fri från våld.
RFSU Malmö tar fram ett särskilt metodmaterial för ungdomar i autism- och särskoleklasser. Det sker inom det statsbidragsfinansierade jämställdhetsprojektet Sexualupplysning för Alla.
Jämställd Utveckling Skåne har utvecklat jämställdhetsprojektet Byggföräldrar. Målet har varit att sprida kunskap om och öka engagemanget för jämställd föräldraledighet inom byggbranschen i Skåne.
Verksamhetsbidrag för kvinnors organisering gjorde det möjligt för Fredrika Bremer-förbundet att skapa materialet Livslång ekonomi. Åtta filmer belyser livshändelser som har betydelse för alla människors privatekonomi, med ett särskilt fokus på att stärka just kvinnors kunskaper och självförtroende genom livet.