Projekt ska förebygga sexuella trakasserier på mansdominerade arbetsplatser

En nyckelfaktor för att fler kvinnor ska välja att gå in i – och vilja stanna i – mansdominerade branscher är att förebygga risker för sexuella trakasserier och exkluderande organisationskulturer. Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver Sveriges kvinnoorganisationer det nationella metodutvecklingsprojektet En arbetsplats fri från våld. Syftet är att företag och organisationer ska ta ett samhällsansvar för att förebygga mäns våld mot kvinnor i allmänhet och för att förebygga sexuella trakasserier på den egna arbetsplatsen.

Kvinna och man som utför industriarbete


I projektet genomförs två utbildningsprogram för att åstadkomma genusförändrande effekter och en kultur som främjar jämställdhet både internt på arbetsplatser och i organisationers externa kommunikation. Det ena utbildningsprogrammet riktar sig till medarbetare, det andra till ledningsgrupp, kommunikations- och marknadsavdelningar.

En central del av projektet är att göra alla i företaget eller organisationen delaktiga, genom en så kallad ”hela arbetsplatsen-ansats”.

– För att lyckas skapa ett jämställt samhälle krävs att arbetsgivare tar sitt ansvar för att främja en jämställdhetskultur och börjar med sitt eget interna arbete. För att skapa jämställda arbetsmiljöer krävs att hela arbetsplatsen involveras i förändringsarbetet och känner delaktighet och ägarskap. Därför är det centralt att både ledning och medarbetare involveras, säger Viktoria Saxby som är tillfällig projektledare.

Fokus på mansdominerade branscher

Från början riktade sig projektet till hantverks- och byggbranschen, men är nu breddat till att inkludera flera branscher som exempelvis teknik -, industri- och finansbranschen. Både det privata näringslivet och offentlig sektor omfattas. Men urvalet är begränsat till mansdominerade yrkesgrupper, eftersom riskerna för sexuella trakasserier ökar där kvinnor är i minoritet.

”Efter #metoo- uppropen vet alla att problematiken med sexuella trakasserier är utbredd och finns inom alla branscher och sektorer.”

– Forskning visar att sexuella trakasserier är störst på arbetsplatser där könsfördelningen är som mest ojämn. Det gäller både mans- och kvinnodominerade branscher. Efter

#metoo- uppropen vet alla att problematiken med sexuella trakasserier är utbredd och finns inom alla branscher och sektorer, säger Viktoria Saxby.

Medarbetare som blir aktiva åskådare

Upplägget för medarbetarnas utbildningsprogram är två träffar med två veckors mellanrum. Tiden mellan de två passen ger tid för reflektion mellan

utbildningstillfällena. Syftet är att ge kunskap och förståelse för jämställdhet i allmänhet och om hur jämställda arbetsplatser förbättrar arbetsmiljön även för majoritetskulturen - alltså att alla vinner på jämställdhet i längen.

Viktoria Saxby. Foto: David Lagerlöf

En central del i utbildningen är åskådaransatsen och varför det är så viktigt att arbeta förebyggande mot våld och sexuella trakasserier.

– Att vara en "aktiv åskådare" kan handla om att ingripa före, under, eller efter en händelse av våldsam, kränkande eller exkluderande karaktär. Det är ett viktigt våldsförebyggande verktyg som bryter tystnadskulturer och även markerar mot lindrigt våld eller kränkande jargong. Det handlar om att lära sig att ingripa så tidigt som möjligt, redan vid skämt och kommentarer som inte är okej, säger Viktoria Saxby.

”Det handlar om att lära sig att ingripa så tidigt som möjligt, redan vid skämt och kommentarer som inte är okej.”

Deltagarna får lära sig om jargong, härskartekniker, könsroller och hur man kan agera för att bidra till en positiv förändring i arbetsgruppen. Viktoria Saxbys förhoppning är att medarbetarna ska våga prata vidare om frågorna även utanför utbildningstillfällena:

– Den aktiva åskådaransatsen ger förståelse för att det kräver mod att våga säga ifrån inom gruppen och att det är en ledaregenskap. Att kunna träna på metoden gör att det blir lättare att göra samma sak även utanför utbildningspasset, vilket ofta leder till en positiv spiral där fler vågar göra samma sak.

Jämställdhetsintegrering för ledningsgruppen

Viktoria Saxby berättar att ledningsgruppen i företaget erbjuds en heldagsworkshop som även innehåller kunskap om jämställdhetsintegrering. Det handlar om hur ledningen kan arbeta systematiskt och strukturellt för att främja och styra mot jämställdhet i sin verksamhet.

”Det är ledningen som ansvarar för att skapa strukturella och systematiska förutsättningar för jämställdhet.”

– Ledningsgruppen har alltid det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och ska enligt lag arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga sexuella trakasserier, diskriminering, eller kränkande särbehandling. Det är ledningen som ansvarar för att skapa strukturella och systematiska förutsättningar för jämställdhet i sin organisation.

”Hela arbetsplatsen-ansatsen” skapar förändring

De två utbildningsprogrammen skapar en ”hela arbetsplatsen-ansats”, vilket innebär att arbeta både med en ”top-down approach” där ledningen får kunskap om jämställdhetsintegrering, och en ”bottom-up-approach” där samtliga medarbetare får kunskap om vinsterna av en mer inkluderande och jämställd organisationskultur, med konkreta verktyg för hur de själva kan bidra.

– Att arbeta med hela arbetsplatsen är det bästa sättet för att uppnå en reell och bestående förändring, säger Viktoria Saxby.

Forskare utvärderar projektet

Projektet utvärderas av forskaren Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. För att uppnå målen för evidensbaserad forskning krävs ett stort underlag och därför satsar Sveriges kvinnoorganisationer på att nå ut med projektet till så många arbetsplatser som möjligt under en längre tidsperiod.

– Vi behöver uppnå minst ett tusen utbildade deltagare. Så om du arbetar på en arbetsplats som vill stärka sitt jämställdhets- och arbetsmiljöarbete, få tillgång till kostnadsfria utbildningar och dessutom bidra till evidensbaserad forskning mot sexuella trakasserier och våld genom att ingå i projektet får du gärna höra av dig till oss, säger Viktoria Saxby.

 

Våldsförebyggande arbete

Publiceringsdatum: 3 juni 2024

Senast uppdaterad: 19 september 2024