Frågor och svar om statsbidrag

Varje typ av bidrag har sin egen sida med villkor, datum och liknande information för just den utlysningen. Här beskriver vi övergripande olika typer av bidrag, hur det går till att ansöka och vad som händer efter att ni ansökt. Vi reder också ut några begrepp.

Kvinna som sitter och funderar

Hur ser möjligheten ut för oss att få bidrag?

Vårt mål är att så många som möjligt ska känna till att det finns statsbidrag att söka hos oss, och att många organisationer ska söka dem. Stora och små, gamla och nya, över hela landet. Det kräver dock en del tid och kraft att skapa en ansökan, och innan ni sätter igång vill ni förstås veta att ni klarar kraven för att det ska värt mödan. Det viktigaste är att alla villkor som står i förordningen är helt och hållet uppfyllda. Är de det? Tro på er idé och ansök!

Villkor

Alla utlysningar kräver att ni uppfyller de villkor som ställs i förordningen. Förordningen är den rad krav, eller regler, som regeringen har satt upp för vad statsbidragen ska användas till. Förordningen avgör alltså vad syftet med statsbidraget är och vilka som är behöriga att ansöka om bidraget. I varje enskild utlysning listar vi villkoren. Om ni är osäkra på om ni förstår villkoren så kan ni ta kontakt med oss på bidrag@jamstalldhetsmyndigheten.se och fråga om vad villkoret innebär innan ni sätter igång. Det är också klokt att delta i de digitala informationsträffar, alltså möten online, som vi alltid har inför en utlysning. Där förklarar vi mer och ni kan ställa frågor till oss.

Konkurrens med andra

I vissa utlysningar är det väldigt många som skickar in ansökningar, i andra utlysningar är det färre. Om många projekt och verksamheter uppfyller kraven så konkurrerar de med varandra eftersom medlen (pengarna) då inte räcker till alla som ansöker. I den situationen bedömer våra utredare vilka projekt eller verksamheter som har bäst förutsättningar för att uppfylla syftet med bidraget.

Särskilda prioriteringar

Vissa utlysningar har något som kallas för särskilda prioriteringar. Till exempel så hade utlysningen för jämställdhetsprojekt för år 2024 den särskilda prioriteringen att projekt som främjar jämställdhet mellan unga människor skulle prioriteras. Det betyder att om det kommer in två ansökningar som är lika kvalificerade , men den ena riktar sig mot just unga, så har  den ansökan större chans att få bidraget just det året.

Men en särskilt prioritering är inte ett krav. Det fanns alltså möjlighet att beviljas statsbidrag även för andra typer av jämställdhetsprojekt år 2024. Så om utlysningen som ni är intresserade av har en särskild prioritering som inte är just det område som ni vill arbeta med, så det är fortfarande väl värt att skicka in en ansökan så länge villkoren i förordningen är uppfyllda. Det är sällan som bara projekt med de särskilda prioriteringarna beviljas.

Vilken hjälp kan vi få från Jämställdhetsmyndigheten när vi ansöker?

Det kan vara mycket att sätta sig in i när ni hört talas om en utlysning. Vår uppgift är att ge er så bra information som möjligt för att ni ska förstå hur det fungerar och hur ni ska göra med er ansökan.

Information här på webben

Börja med att läsa den information vi har här på webben. I vissa utlysningar finns det även film där vi förklarar hur just den bidragsformen, alltså den typen av statsbidrag, fungerar. Varje typ av bidrag har sin egen sida där alla villkor finns. 

Informationsträffar

Innan en utlysning öppnar har vi oftast ett informationsmöte, det kan också kallas infoträff. Det är ett digitalt möte som ni föranmäler er till. Det brukar hållas i verktyget Teams och tar 1-2 timmar. Här förklarar vi vad statsbidraget kan gå till, och vad som krävs för att ansöka, och hur ansökan går till. Här finns också chans för er att ställa frågor. Ibland kan ni skicka in era frågor i förväg, samtidigt som ni anmäler er till infoträffen.

Digital frågestund och ”Testa din idé”

Vissa utlysningar har en så kallad digital frågestund. Då finns vi tillgängliga i ett Teamsmöte för att svara på era frågor, utan att vi från myndigheten själva håller någon presentation. Utan att föranmäla er kan ni dyka in i mötet när som helst under tiden det pågår och ställa er fråga, eller lyssna till andra när de ställer sina frågor.

Ibland erbjuder vi ”Testa din idé-samtal”. Då får ni fylla i en blankett och berätta vad det är ni tänkt söka bidrag för. Sedan har ni ett ca 20 minuter långt digitalt möte med en handläggare där ni får feedback på er idé.

Individuellt stöd via telefon eller mejl

Vi har begränsad möjlighet att prata enskilt med alla som söker bidrag, men ni har alltid möjlighet att mejla eller ringa oss för att ställa frågor om er ansökan. Det är ofta enklare att nå oss via mejl till att börja med. Adressen är bidrag@jamstalldhetsmyndigheten.se. Telefonnumret till vår växel är 031-392 90 00, och här ber du att få prata med någon på enheten för statsbidrag. I de utlysningar där vi erbjuder ”Testa din idé-samtal” (se ovan) är det bäst att boka ett sådant samtal.

Vilka olika sorters bidrag finns och vad innebär de?

Projektbidrag

Projektbidrag är till för ett projekt som pågår under en avgränsad tid, alltså som har en början och ett slut, och kan visa på ett resultat vid slutet. Det kan dock vara ett projekt som är fortsättningen på något som gjorts tidigare, och det kan finnas planer på att fortsätta projektet i framtiden, alltså ett delprojekt. Ett projekt har en egen budget och en tidplan. Det ska tydligt gå att särskilja projektet från er ordinarie verksamhet.

Verksamhetsbidrag

Verksamhetsbidrag är till för att bedriva den vanliga, ordinarie verksamheten som organisationen är till för att göra. Den här verksamheten ska vara just det som förordningen för statsbidraget syftar till. Till exempel ska verksamhetsbidrag för kvinnors och flickors organisering vara sådan verksamhet som är till för att stärka kvinnors och flickors ställning i samhället. Det verksamhetsbidraget ska främja kvinnors och flickors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Det ska stödja kvinnor i egna sammanslutningar och möjliggöra för kvinnor och flickor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Bidraget kan finansiera saker som lokalhyra, personal och kanslikostnader för att ge några exempel. Till skillnad från ett projekt pågår inte verksamheten bara under en begränsad tid utan löpande. Ibland bedrivs verksamhet ihop med en eller flera andra parter, nätverk eller andra ideella föreningar. En organisation är ibland en paraplyorganisation till flera andra verksamheter.

Till skillnad från ett organisations- och etableringsbidrag så ställer verksamhetsbidraget särskilda krav på vad organisationen gör – och inte bara på organisationen i sig. Det betyder att  verksamhetsbidraget riktar sig till en specifik verksamhet inom en organisation, till skillnad från organisations-, och etableringsbidrag som är övergripande och ska gå till själva organisationen som i sin tur kanske bedriver olika verksamheter. Det går alltså att få både organisationsbidrag, för att man är en kvinnoorganisation och verksamhetsbidrag för en specifik verksamhet som man bedriver inom organisationen. 

Organisations- och etableringsbidrag

Organisations- och etableringsbidrag är ett så kallat generellt bidrag. Det kan sökas av organisationer i det civila samhället, och bidraget måste inte gå till särskilda verksamheter. Pengarna ska användas till organisationens ordinarie verksamhet, till exempel kostnader för opinionsbildande verksamhet, kansli, administration eller anställda. Jämställdhetsmyndigheten utlyser statsbidrag för kvinnors och flickors organisering, och i vårt fall handlar organisationsbidraget om att stödja just kvinno- och flickorganisationer.

Etableringsbidraget ska gå till nybildade organisationer för att etablera en ordinarie verksamhet. Bidraget kan till exempel gå till kostnader för att bygga upp en ny central eller lokal verksamhet.

Till skillnad från projektbidrag och verksamhetsbidrag ska pengarna användas till löpande verksamhet. Jämför gärna med beskrivningen av verksamhetsbidrag ovan.

Vad betyder orden?

Det finns många begrepp och juridiska termer kopplat till statsbidrag. Det kan vara lite snårigt, särskilt för er som söker statsbidrag för första gången. Här reder vi ut de vanligaste.

Utlysning

Att vi utlyser ett statsbidrag betyder att vi öppnar upp för aktörer att söka pengar för en typ av projekt eller verksamhet. Utlysningsperioden är tiden då det går att ansöka. En utlysning är alltid öppen under viss tid, vanligtvis en månad. Den öppnar ett visst klockslag på ett datum och stängs ett visst klockslag på ett annat datum. Ansökan kan bara skickas in när utlysningen är öppen, alltså mellan dessa datum och klockslag.

Bidragsform

Det finns olika slags statsbidrag att söka och då pratar vi om olika bidragsformer. Det finns skilda statsbidrag som bidrag till jämställdhetsprojekt och till kvinnors organisering. Men det kan också finnas olika typer av bidrag inom samma område.

Det finns till exempel statsbidrag för våldsförebyggande arbete, och här finns två olika bidragsformer. En bidragsform är projektbidrag som går till ett avgränsat projekt som är våldsförebyggande. En annan bidragsform är verksamhetsbidrag och då kan pengarna användas till den ordinarie verksamheten som pågår under lång tid, till saker som lokalhyra, personal och mycket mer, där verksamhetens syfte är att driva våldsförebyggande arbete.

Förordning

Det är regeringen som skriver en förordning för varje statsbidrag, som Jämställdhetsmyndigheten sedan tolkar. I förordningen står alla bestämmelser för statsbidraget, alltså varför bidraget finns, vem som ska kunna söka det, hur ansökan ska gå till, hur det ska utbetalas och hur det ska redovisas.

Expediering

Expediering är ett meddelande om beslut som skickas till alla som har sökt. När Jämställdhetsmyndigheten fattat beslut om ni blir beviljade bidraget eller inte, så skickas beslutet till er via mejl. Beslutet kommer vanligtvis två till tre månader efter att ansökan är komplett. 

Redovisning

Alla organisationer som har fått bidrag ska berätta för oss hur det har gått, och hur bidraget har använts. Det här sker vi särskilda tidpunkter som är olika för olika statsbidrag. Ni redovisar under tiden ni använder ert bidrag (bidragsperioden), det kallas delredovisning. Sedan redovisar ni igen när bidragsperioden är slut.

Redovisningen ska bestå av två delar. Dels en rapport av vad pengarna har använts till och ett intyg från revisor.

Övriga frågor

Hur mycket pengar kan vi ansöka om?

Ett prisbasbelopp tas fram och beräknas av regeringen. Det justeras varje år för att hålla jämna steg med inflationen och hur kostnader utvecklas. Prisbasbelopp används sen för att räkna ut olika sociala förmåner och avgifter i Sverige.  

Det här är ett exempel på hur det kan användas i Jämställdhetsmyndighetens uträkningar om bidrag: 
 
Prisbasbeloppet för år 2024 är 57 300 kronor. Om en organisation får under fem prisbasbelopp kan de få max 286 499 kronor. Om organisationen ansöker om bidrag över fem prisbasbelopp kan de få belopp över 286 499 kr.  

Varje år får Jämställdhetsmyndigheten besked från regeringen om hur mycket pengar vi får dela ut i de olika bidragsformerna. Beloppen/potten som myndigheten har att dela ut brukar vara samma inför varje utlysning men det kan ske förändringar. Informationen om hur mycket pengar vi har att fördela inom de olika bidragen publiceras på vår webbplats, där bidraget i övrigt beskrivs.  

Inom organisationsbidrag ansöker ni inte om ett särskilt belopp. Ni tilldelas i stället ett belopp utifrån en fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln räknar ut ett belopp baserat på hur många organisationer som uppfyller kraven för organisationsbidraget. Det spelar också roll hur många medlemmar ni har och vad organisationen har för verksamhetsnivå.

Organisationer kan söka pengar som motsvarar under eller över fem prisbasbelopp.
 Vid till exempel projekt- och verksamhetsbidrag ansöker organisationerna om specifika belopp utifrån en uppgiven budget i ansökan. Om bidraget beviljas kan organisationen få hela det sökta beloppet eller en del. Det finns ingen maxgräns för hur mycket pengar ni kan ansöka om.  

Vad är e-tjänsten?

E-tjänsten är vårt digitala system för att ta emot ansökningar. Den guidar dig steg för steg för att fylla i din ansökan. Under 2024 utvecklar vi en ny och förbättrad e-tjänst.

Hur viktig är sista ansökningsdag och tid?

Utlysningarna är alltid öppna från ett visst klockslag till ett annat. En utlysning kan till exempel vara öppen från kl. 12.00 den 3 oktober till klockan 14.00 den 15 december. Klockan 14.01 den 15 december går det inte längre att skicka in en ansökan, varken i e-tjänsten eller via mejl, så var inte ute i sista sekund utan ha tidsmarginalen på din sida.

Vad händer efter att vi har beviljats bidrag?

Tiden efter att ni fått ett bidrag tills att ni ska slutredovisa kallas bidragsperiod. Under bidragsperioden ordnar vi ofta projektledarträffar, där vi samlar flera som fått bidrag som berättar för varandra om det ni arbetar med. Ni ska också göra en delredovisning, alltså rapportera hur arbetet löper på och hur pengarna används. Jämställdhetsmyndigheten kommer även att besöka er – det kallas för verksamhetsbesök och det kan ni läsa mer om nedan.

Hur kontrollerar Jämställdhetsmyndigheten att bidraget gått till rätt sak?

Vi har ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla och stärka kontrollen i vår bidragsgivning. En del av det är att vi gör verksamhetsbesök hos alla som fått bidrag. Det gör vi för att bedöma att villkoren i förordningen är uppfyllda och att bidraget används på rätt sätt. Vi gör det också för att lära känna organisationen och den miljö den verkar i.

När i tid öppnar utlysningen nästa gång?

Vi skriver ut exakta datum här på vår webbplats så snart de är satta, men i grova drag ser perioderna ut så här:

  • Statsbidrag för jämställdhetsprojekt utlyses på varje år, och brukar öppna i februari/mars.
  • Statsbidrag för kvinnors och flickors organisering där tre bidragsformer ingår: verksamhetsbidrag för kvinnors och flickors organisering i områden med socioekonomiska utmaningar samt organisations- och etableringsbidrag för kvinnors och flickors organisering utlyses på hösten vartannat år. Utlysningen var senast öppen 2023, nästa utlysning öppnar hösten 2025. Utlysningarna för alla dessa bidragsformer är öppna samtidigt.
  • Statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete utlyses på hösten vartannat år, och utlysningen är öppen under hösten 2024, och öppnar igen nästa gång hösten 2026.

Förordningens villkor och Jämställdhetsmyndighetens generella villkor

När vi utlyser ett bidrag finns det alltid ett antal villkor, kriterier som organisationen som söker måste uppfylla. Dessa villkor är olika beroende på vilket bidrag det gäller eftersom de har olika syften. Till exempel har villkoren för kvinnors organisering i områden med socioekonomiskt utsatta områden andra villkor än statsbidrag för verksamheter som bedriver våldsförebyggande arbete.

Men det finns också generella villkor som gäller alla bidragsformer. De handlar om saker som bidragsperioder, utbetalningar, vad bidrag aldrig får gå till, återbetalningskrav och liknande. Om du vill ta del av våra generella villkor kan du läsa om dem här.

Varför delar Jämställdhetsmyndigheten ut statsbidrag?

Statsbidrag är ett verktyg för att uppnå politiska mål och i vårt fall är syftena med statsbidragen att det som pengarna går till ska främja utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen.

Det är regeringen som gett oss uppdraget att fördela statsbidrag till det civila samhällets organisationer – både ideella föreningar och stiftelser och till kommuner och regioner. Varje form av statsbidrag har sina egna målgrupper.

Uppdraget att fördela statsbidrag ingår i vår myndighetsinstruktion och är därför en del av vår kärnverksamhet.

Publiceringsdatum: 8 juni 2024

Senast uppdaterad: 17 juni 2024

Alla som beviljats bidrag

Ett barn som ligger ner och ser i en kikare på ett vetefält

Här kan du se vilka organisationer och projekt som tidigare beviljats statsbidrag från Jämställdhetsmyndigheten.

Organisationer som har fått statsbidrag
Ett barn som ligger ner och ser i en kikare på ett vetefält