Delmål 3: Jämställd utbildning

Delmål tre handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Skolan är en viktig plats för att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning handlar om hela det formella utbildningssystemet. I det ingår allt från förskola till vuxenutbildning och yrkeshögskola, universitet och högskola. Bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas också, till exempel folkhögskolor och utbildningsverksamhet hos studieförbunden.

Utbildningen är könsuppdelad

Flickor och pojkar, kvinnor och män, studerar väldigt ofta på olika utbildningar. Få utbildningar har en jämn könsfördelning. Det finns flera förklaringar till den här könssegregeringen. Förklaringarna finns både på samhällsnivå, organisatorisk nivå och på individuell nivå. Den utbildning som flickor och pojkar väljer påverkar hur de senare väljer yrke. Ungas tidiga utbildningsval påverkar därför kvinnors och mäns framtida möjligheter till försörjning, självständighet och inflytande i samhället.

Könsfördelningen är jämnare på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. Något som tillsammans med elevens kön ofta påverkar elevers val är föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesbakgrund. Barn till föräldrar som är lågutbildade söker sig oftare till yrkesprogram. Yrkesprogrammen är ofta tydligt kvinnodominerade, till exempel Vård- och omsorgsprogrammet som förknippas med kvinnor. Ett exempel på mansdominerade program är Teknikprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet.

Andra faktorer som påverkar ungas val av utbildning är könskodningen av yrken och ämnen, diskriminerande ämneskulturer och normer, studiemiljön, intressen och förmågor, socialt umgänge, faktorer på arbetsmarknaden, information och studie- och yrkesvägledning. Det är vanligt att många faktorer samverkar.

Flickor har bättre betyg men sämre hälsa

Flickor presterar som grupp bättre i skolan än pojkar. Under läsåret 2021-22 hade flickor i grundskolan i genomsnitt 10 procent högre betyg än pojkar. Den grupp som har höjt sina betyg mest senaste åren är dock pojkar i årskurs 9 med högutbildade föräldrar. 

Flickor upplever högre krav på sig själva än vad pojkar gör, och dessa krav kommer både från andra men inte minst sig själva. De är mer stressade och mår sämre psykiskt. Flickor känner också mindre trygghet i och tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 

Skolstressen har ökat bland svenska elever under de senaste decennierna. Idag uppger fyra av fem flickor att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Hälften av alla pojkar upplever motsvarande stress.

Kränkningar och sexuella trakasserier

Utsatthet och otrygghet i skolan påverkar elevernas mående och prestation. Flickor utsätts i stor utsträckning för sexuella, verbala och fysiska kränkningar. Det har i det närmaste blivit en normaliserad del av skolvardagen. Pojkars utsatthet handlar ofta om att ingå i en gemenskap där verbala och fysiska kränkningar och en hård jargong är vanlig för att skapa hierarkier och sociala band mellan pojkarna.

Elever som anmäler kränkande behandling tycks oftare få upprättelse än elever som anmäler diskriminering och trakasserier, där också sexuella trakasserier ingår. Det finns därför en risk att flickor mer sällan får upprättelse för att deras anmälningar inte utreds lika ofta som pojkarnas, för att de är av en annan karaktär.

Det är viktigt att vuxna som möter barn och unga har kunskap om hur de kan bemöta unga som utsätts för sexuella trakasserier. Förskola, skola och elevhälsa har ett stort ansvar för att tidigt arbeta för jämställdhet och mot könsstereotypa normer. I skolans läroplan finns kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Det ska bidra till att göra elever medvetna om olika maktstrukturer i samhället. Det ska också bidra till att stärka deras förmåga att göra medvetna och självständiga val.

Ojämställda villkor i den högre utbildningen

Kvinnor är i majoritet bland studenter på högre utbildningar. På forskarutbildningen studerar dock något fler män än kvinnor. Och på de högre positionerna i universiteten dominerar män, då bara tre av tio professorer är kvinnor.

Trakasserier på grund av kön är en vanlig form av utsatthet i akademin. Det är ett allvarligt hot mot individers hälsa, studiemiljö och arbetsmiljö. Det betyder sammantaget att kvinnors och mäns villkor och förutsättningar ser olika ut när det kommer till högre studier, karriär och möjligheter att forska.

En strategisk åtgärd för att motverka ojämställda villkor inom högskola och universitet är uppdraget JiHU, Jämställdhetsintegrering inom högskola och universitet. Det innebär att högskolor och universitet ska arbeta med jämställdhet på ett systematiskt sätt i hela verksamheten och på alla beslutsnivåer. Universiteten har också i uppdrag att bland annat arbeta med breddad rekrytering för att öka jämställdheten i akademin.

Vilka utmaningar finns för en jämställd utbildning?

I dag har allt fler större kunskap om de strukturer och processer som formar villkoren för utbildning. Trots det ser Jämställdhetsmyndigheten att det fortfarande finns stora problem med ojämställdhet. När det gäller utbildningsområdet behövs arbete bland annat för att:

• motverka könsskillnader i utbildningsval och bryta könssegregationen på utbildningsområdet
• förbättra studieresultat och minska könsskillnader både i studieresultat och i övergången till högre studier
• förbättra elevers, inte minst flickors, psykiska hälsa
• förebygga och bekämpa sexuella trakasserier, och förbättra både elevers och anställdas studiemiljö och arbetsmiljö.

En film om jämställd utbildning

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om jämställd utbildning?

• Jämställdhetsarbetet tappar styrfart - Resultatrapporten 2024
• Ojämna insatser för jämställdheten, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2023)
• Ogiltig frånvaro för jämställdheten i skolan, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2023)
• Så ska fler välja jobb i välfärden - Förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval, Jämställdhetsmyndigheten (2023)
• Med siktet inställt på 2025 Fortsatt integrering av jämställdhet i akademin, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2023)
• Val efter eget kön - en kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2022)
  
• System för uppföljning och analys av jämställdhetspolitiken, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2018)
• Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, främst delarna 2.2.2 samt 3.6 (2017)
• Sexuella trakasserier och skolan