Samverkansträff 3

Förarbete

Varje träff föregås av ett förarbete. Syftet är att alla deltagare förbereder sig och pratar med varandra inom respektive organisation. Förarbetet består av ett antal frågor kopplade till samverkansträffens tema. Under själva träffen får deltagarna återkomma till förarbetet i gruppdiskussioner.

Förarbete träff 3:

Förarbetet inför samverkansträff 3 handlade om att förbereda deltagarna på att fördjupa diskussionen om målkonflikter i välfärden och vad som behövde göras på nationell nivå.

Bakgrunden utgjordes av diskussioner från träff 2, där grupperna arbetade med teman kopplade till utbildningskedjan och återkommande betonade villkoren i välfärden. Ett centralt förslag som lyftes handlade om hur varje aktör – myndigheter, lärosäten och organisationer – kan bidra utifrån sina roller för att stärka attraktiviteten i välfärdsyrken och skapa hållbara arbetsmiljöer.

Deltagande myndigheter ombads inför träff 3 att samtala om vilket bidrag just de kunde ge i arbetet framåt, både utifrån befintligt arbete de gör idag och potentiell utveckling. De fick exempel på områden att reflektera kring, såsom forskning om arbetsmiljö, utbildningsinsatser, policyförslag eller tidigare samverkansprojekt. Slutligen skulle varje organisation skicka in minst två konkreta bidrag som kunde användas som underlag i den kommande workshoppen.

Sammanfattning från träffen

Dagen inleddes av Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lise Tamm, som betonade sambandet mellan könssegregering, styrning, arbetsmiljö och rekryteringsutmaningar. Hon framhöll att arbetet bör ta sin utgångspunkt i de strukturella orsakerna till könssegregeringen, snarare än individers utbildningsval, och lyfte vikten av bred samverkan.

Inka Wennerberg från Arbetsmarknadsdepartementet gav regeringens perspektiv och betonade den långsiktiga politiska viljan att bryta könsskillnader i utbildning och arbetsmarknad. Hon lyfte flera aktuella nationella initiativ – omställningsstudiestöd, forskningsprogram, JiM- och JiHU-satsningar samt Skolinspektionens granskningar – och uttryckte stöd för fortsatt samverkan nationellt.

Tre lokala och regionala perspektiv presenterades. Monica Forsman från Länsstyrelsen Västerbotten gav en överblick över de 21 länsstrategierna för jämställdhet. Dessa visar tydligt att arbetsmarknad och utbildning är centrala ojämställdhetsproblem i alla län, och att kvinnodominerade yrken präglas av sämre villkor och lägre status. Hon betonade att föreställningar om makt och kön måste adresseras.

Helena Renström från Skellefteå kommun beskrev hur en snabb samhällsomvandling skapar målkonflikter kopplade till social hållbarhet, bostadsfrågor, kompetensförsörjning och könssegregering. Hon betonade risken att ojämställdhet cementeras om planeringen inte tar hänsyn till könsperspektiv, samt svårigheten att attrahera både kvinnor till mansdominerade yrken och män till kvinnodominerade.

Martina Skrak från Länsstyrelsen Skåne redogjorde för arbetet med jämställda arbetsvillkor. Studien Hur jämställda är arbetsvillkoren visar skillnader i arbetsmiljö, deltid och sjukfrånvaro som påverkar kvinnodominerade yrken. Arbetsvillkoren – inte kön – driver ojämställdheten.

Eftermiddagens workshop tog utgångspunkt i sex kategorier av samverkansförslag. I samtliga grupper återkom samma centrala behov: en gemensam och pedagogisk problembild, tydligare styrning och uppdrag, synliggörande av angelägenheten i frågan, resurser för insatser, samt en nationell kraftsamling liknande STEM-arbetet. Statushöjning av välfärdsyrken och systematisk användning av befintlig kunskap betonades också.

Framförda förslag omfattade att utveckla befintliga nätverk såsom MSV KLL, etablera regionala plattformar för hållbara arbetsvillkor, skapa ett nationellt centrum för välfärdsforskning och praktisk kunskap, skala upp startenkäter nationellt samt utveckla utbildningar för välfärdsyrken genom fortsatt jämställdhetsintegrering, bättre koppling mellan utbildning och arbetsliv och mer flexibla studievägar.

Sammanfattningsvis visade träffen på ett starkt engagemang och ett brett behov av strukturella insatser, samordning och styrning för att motverka könsbundna studie- och yrkesval och förbättra villkoren inom välfärdens yrken.Hela sammanställningen från myndighetsdialogerna går att läsa under rubriken dokumentation.

Efterarbete

Jämställdhetsmyndigheten skickar vid varje träff med de deltagandet myndigheterna ett efterarbete. Syftet med efterarbetet är att de samtal, reflektioner och erfarenheter som gjorts ska föra det gemensamma arbetet framåt.

Efterarbetet bestod av följande frågeställningar:

1. Vilka olika resultat skapar vi genom att delta i samverkan?

• Kortsiktiga resultat?
• Långsiktiga resultat?

2. Dela med oss av vad som sades i de olika grupperna om det som berör vår verksamhet.

• Vad behöver vi nu göra för att få mandat att fortsätta arbeta med förslagen i samverkan med de andra organisationerna?

3. Vilka goda erfarenheter har vi av att delta i denna samverkan?

4. Vilka dilemman ser vi med att delta i denna samverkan?

Dokumentation

• Program

• Förarbete

• Presentation från dagen

• Sammanställning myndighetsdialoger samverkansträff 3

Referenser

• Arbetsskador 2024, Arbetsmijlöverket
• Könsuppdelningen inom högre utbildning kvarstår (UKÄ, 2025)