Att förmedla kunskaper om genus behöver göras på sätt så deltagare känner sig berörda. Denna metod fokuserar särskilt på män och maskulinitet.
Skriv upp "vanlig man" i mitten på tavlan. Fråga deltagarna: Vad skulle hundra slumpvis utvalda personer på stan säga utmärker en vanlig man (utseende, egenskaper, jobb etc)? Tydliggör att det handlar om föreställningar i samhället i stort – de vi får om vi slår ihop hundra slumpvis utvalda personer. Skriv ner deltagarnas svar i en lista. Skriv sedan till vänster om listan ”manlig man” och fråga samma sak. Skriv ner deras svar.
Skriv sedan ytterligare till vänster "övermanlig man" och be om hundra slumpvis utvalda personers svar. Detta kan behöva förklaras – att det kan vara en ”macho-man” som kanske gått lite för långt. Skriv sedan ”omanlig man” till höger om vanlig man och fråga på samma sätt som tidigare samt skriv upp svaren.
Gör gruppen uppmärksam på att det som står under ”omanlig man” ofta likväl skulle kunna stå under ”kvinna” – att vi bygger definitionen av manlighet på att det är motsatsen till kvinnlighet. Passa även på att nämna heteronormen – att det i definitionen av manlighet inbegriper åtrå av en kvinnlig kvinna.
Skriv sedan ”Bra person/bra vän” och be deltagarna säga vad hundra slumpvis utvalda personer på stan skulle säga om detta. Reflektera sedan tillsammans över listorna:
Avsluta gärna med ett citat från Nils 18 år ur boken Killar av Annica Bergdahl:
"Vi killar har lärt oss att omtanke är något dåligt, ett tecken på svaghet. Vi ska aldrig slappna av för då får folk reda på vad som döljer sig inne i oss. Hela mansrollen går ut på att förtrycka det kvinnliga inom oss. Det leder till att man är en halv person, utan förmåga att prata, söka hjälp eller lita på folk. Och det leder till att man förtrycker allt kvinnligt utanför sig själv också. Den här synen på mannen skapar ett känslolöst fängelse. Ingen följer mansidealet helt men ändå är det det idealet som sätter grunddragen för hur en kille ska vara. Killar ska vara hårda tuffa, ständigt kåta, fria, oberoende, känslolösa och ensamma. Men dom måste inte vara så. Jag tror på att det är samhället som formar människor. Om man bara gör så gott man kan genom sitt sätt att vara, förändras det. Det är ju jättebra att gå nära andra människor, visa tillgivenhet och vara mjuk annars pajar vi. Det är inte starkt att bli en jävla zombie."
Övningen finns med i rapporten GÖR! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering. Rapporten är framtagen inom projektet ESF Jämt, som drivits av länsstyrelserna med finansiering av Europeiska socialfonden.
Publiceringsdatum: 17 september 2021
Senast uppdaterad: 29 april 2024
Under 2022-23 har HR-experten Therése Svensson lett arbetet med att utveckla Kriminalvårdens förmåga att hantera våld i nära relation hos anställda. Genom kunskap och stöd blir chefer trygga att agera när medarbetare blivit utsatta – eller utsätter andra.
Organisationen ASOV Stockholm skapar trygga och meningsfulla mötesplatser för 300 kvinnor som bor på utsatta och segregerade platser. Att lära sig cykla eller simma, eller anordna träffar för laga mat ihop och prata, stärker kvinnornas känsla av egenmakt, frihet och mod. Istället för att isoleras i hemmet blir de sysselsatta. De löper mindre risk att hamna i kriminalitet och de blir också medvetna om sina rättigheter och vilket stöd som finns att få om de blir utsatta för våld.
I Lund fanns länge en bild av att prostitution och människohandel inte fanns i den egna kommunen. Men nu arbetar kommun, polis och civilsamhälle tillsammans genom metoden Stad till stad.
En nyckelfaktor för att fler kvinnor ska välja att gå in i – och vilja stanna i – mansdominerade branscher är att förebygga risker för sexuella trakasserier och exkluderande organisationskulturer. Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver Sveriges kvinnoorganisationer det nationella metodutvecklingsprojektet En arbetsplats fri från våld. Syftet är att företag och organisationer ska ta ett samhällsansvar för att förebygga mäns våld mot kvinnor i allmänhet och för att förebygga sexuella trakasserier på den egna arbetsplatsen.
De flesta tonåringar växer upp med en smart telefon, och när de inleder sina första relationer sker det inte bara i den fysiska världen utan i allra högsta grad även i den digitala. Men hur ser en schyst relation ut i det digitala livet? Finns det varningstecken på när relationen inte är sund? Nu pågår ett våldsförebyggande projekt där högstadie- och gymnasieelever utbildas i digitalt våld, digital integritet och informationssäkerhet.
Vi på Jämställdhetsmyndigheten tar regelbundet fram analyser och rapporter för att ge en samlad bild av utvecklingen av de jämställdhetspolitiska målen till regeringen. Hälsa är ett komplext område där våra utredare ser nödvändigheten av att göra intersektionella analyser.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Med hjälp av intersektionella analyser anpassas utbildningen efter individers förmågor.
Myndigheten för delaktighet (MFD) har i uppdrag att guida samhällsaktörer och främja så att fler människor självständigt ska kunna använda de miljöer, produkter och tjänster som erbjuds. Myndigheten har under flera år arbetat för att utveckla intersektionellt perspektiv i sina analyser.
Våld i nära relationer orsakar stort mänskligt lidande och kostar det svenska samhället omkring 43 miljarder årligen. För att upptäcka och stötta den som är utsatt för våld kan myndigheter göra stor skillnad. Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa den som är utsatt för våld i nära relation.
Ett reflektionsmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för dig som har ansvar för eller arbetar i förskolan, skolan eller utbildning för vuxna.
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har tagit fram ett webbstöd för dig som undervisar om våld på universitet och högskolor. Syftet är att underlätta arbetet med att implementera examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
I Nybro kommun samverkar barn- och vuxenhandläggare i team runt barnfamiljer då det förekommer uppgifter om våld. Arbetssättet har lett till mer samsyn och tryggare insatser – både för barn och våldsutsatta föräldrar.
Region Kalmar har tagit fram en mall som underlättar för vården att uppfylla Socialstyrelsens nya föreskrifter om våld i nära relation. Mallen stödjer verksamheterna att ta fram lokala rutiner, och ger samtidigt en mini-utbildning om vad som är viktigt att tänka på.
Detta är en webbaserad utbildning och ett stöd i jämställdhetsarbetet för handläggare, sakkunniga och andra tjänstepersoner i Linköpings kommun. Innehållet är dock relevant för alla, och materialet kan fungera som inspiration för andra kommuner.
Vägledningen ger en översiktlig introduktion till hur arbete med jämställdhetsintegrering kan planeras, organiseras och följas upp.
Develoop är digital verktygslåda för systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på jämställdhet.
