Med statsbidrag från Jämställdhetsmyndigheten har Jämställd Utveckling Skåne utvecklat projektet Byggföräldrar. Målet har varit att sprida kunskap om och öka engagemanget för jämställd föräldraledighet inom byggbranschen i Skåne. Detta ledde till framtagandet av en handbok och nu är nästa steg att sälja utbildningskonceptet till andra branscher.
Utgångspunkten för projektet var det ojämställda föräldraförsäkringsuttaget då kvinnor tar ut större delen av föräldraförsäkringen jämfört med män, enligt Försäkringskassan. Skåne är det län i Sverige med minst jämställt uttag av föräldraförsäkringen där kvinnor står för 72 procent av uttaget och män för 28 procent.
– Då kvinnor tar ut större andel av föräldraledigheten så leder det till att kvinnor fortsätter att ta ett större ansvar för hem- och omsorgsarbete även efter föräldraledigheten, säger projektledaren för Byggföräldrar, Anna Schjølberg på Jämställd Utveckling Skåne.
För att hitta orsaken till det ojämställda föräldraförsäkringsuttaget genomförde Jämställd Utveckling Skåne (JUS) hösten 2019 en förstudie om jämställd föräldraledighet i Skåne. Deras slutsats var att pappor som jobbar inom privat sektor generellt tar ut mindre föräldraledighet jämfört med om pappan jobbar i offentlig sektor. Dessutom upplever flera arbetsgivare i privat sektor att de är mindre insatta i regler kring hur föräldraförsäkringen fungerar än arbetsgivare i offentlig sektor. Det leder ofta till att frågan inte aktualiseras i så hög utsträckning av privata arbetsgivare.
I Skåne arbetar 85 % av arbetsföra män i privat sektor, och flera av de vanligaste yrkena bland män i Skåne finns inom byggbranschen. Mot denna bakgrund inleddes projektet Byggföräldrar för att sprida kunskap om och öka engagemanget för jämställd föräldraledighet. Flera män i olika branscher inom privat sektor intervjuades om sina erfarenheter av föräldraledighet.
– Alla män jag pratade med var över lag positiva till föräldraledighet och de flesta hade velat vara föräldralediga under en längre tid om de hade fått chansen igen, säger projektledare Anna Schjølberg.
"Alla män jag pratade med var över lag positiva till föräldraledighet och de flesta hade velat vara föräldralediga under en längre tid om de hade fått chansen igen."
I studien framkom att det inom många branscher och speciellt inom byggbranschen finns flera utmaningar att jobba med för att möjliggöra för alla att vara föräldralediga. Orsaken till att många män som JUS träffade inte var föräldralediga, tror de beror på att jämställd föräldraförsäkring är olika förankrat inom olika företag. Byggföräldrar hade just arbetsgivare och ombudspersoner som huvudmålgrupp för att undersöka detta.
– Vi såg att förändringen behöver komma från toppen. Vi har sett att chefers intresse för jämställdhet ibland saknas, mycket på grund av att man känner att man behöver prioritera annat, säger Anna Schjølberg.
JUS ser också hur normer och kulturer på arbetsplatserna påverkar vem av föräldrarna som är föräldralediga. JUS har i sina studier mött könsstereotypa reaktioner som menar att det är kvinnogöra att vara hemma med barn. Dessa reaktioner uttrycks ofta på arbetsplatser med hög andel män.
"Vi såg att förändringen behöver komma från toppen."
– Oavsett om det är mannen eller kvinnan som tjänar mest så är det generellt kvinnan som är hemma längst. I en familj där kvinnan tjänar mest så används argumentet att hennes föräldrapenning är högre, därför ska hon vara föräldraledig. Men i de familjer där män tjänar mest så används argumentet att familjen förlorar mindre om kvinnan är föräldraledig. Det blir så tydligt att det i själva verket är mer normer kring föräldraskap som styr hur vi fördelar föräldraförsäkringen och inte bara ekonomin. Men ekonomin används som argument och ursäkt, säger Anna Schjølberg.
JUS ser att många män hade velat dela mer jämställt på föräldraledigheten men inte gör det. För att öka mäns uttag så behövs förebilder på arbetsplatserna. Till exempel manliga ledare inom byggbranschen som föregår med gott exempel och tar ut en större andel föräldraledighet. Forskning visar att om fler manliga ledare går på föräldraledighet får det konsekvenser längre ner då anställda följer efter. JUS efterfrågar även en kunskapsökning från både arbetstagare och arbetsgivare på varför alla gynnas av att kunna dela ledigheten mer baserat på hur man själv vill och inte hur man tänker att chefen vill.
– Det blev väldigt tydligt under projektets gång att det är helt omöjligt att börja det här arbetet med aktiva åtgärder för att tillrättalägga för alla att kunna kombinera familjeliv och förvärvsarbete, utan att först höja kunskapsnivån kring varför detta är viktigt. Ställa sig frågor som: Varför vi ska jobba med det? På vilket sätt gynnas våra arbetsplatser och familjens hälsa och ekonomi av det? Det är där vi måste börja. Därför har det varit viktigt för oss under det här året att lyfta positiva exempel och positiva argument. Både när det gäller ekonomi, hälsa, förhållande till barnen och sedan fokusera på fördelarna med att använda sin andel av föräldraförsäkringen, säger Anna Schjølberg och fortsätter:
"Det har varit viktigt för oss att lyfta positiva exempel och positiva argument. Både när det gäller ekonomi, hälsa, förhållande till barnen och sedan fokusera på fördelarna med att använda sin andel av föräldraförsäkringen."
– Det måste bli arbetsplatser som personer söker sig till och vill stanna på. Det handlar om att tänka mer långsiktigt och det tror vi att vi har bidragit till genom att sätta i gång den här tankeprocessen.
– Att vara ung kvinna på en mansdominerad arbetsplats överlag kan vara tufft. Vi ser att många kvinnor söker sig till byggbranschen men det också många kvinnor som slutar för att de inte trivs. I viss mån såg vi att det finns härskartekniker och trakasserier. Jämställdhet är inte den frågan som är högst ansedd. Det är svårt att ha föreläsningar om ett tufft ämne på en skärm där folk kan stänga av kameran och vara kritiska i sina frågor för att vi inte sitter i samma rum. Det blir inte samma fina dialog då som det kunde varit om vi hade varit tillsammans.
– Vi har ju så klart mött motstånd från personer som inte vill inkludera jämställdhet i sitt förändringsarbete. Många tycker att det är svårt med organisationsförändringar och att prioritera tid om man inte riktigt förstår varför man ska göra det. Samtidigt har vi mött många engagerade personer som varit positiva och bidragit till att det blivit ett fint projekt.
För att nå rätt målgrupper fick JUS hjälp av Byggnads Skåne som fungerade som gatekeeper (person/organisation som har inflytande över in- och utflöde av information, normer och regler). Byggnads tipsade om olika företag som skulle kunna vara intresserade av att delta i projektet. Initialt var det svårt att nå små och mellanstora företag som man hade hoppats på att kunna nå. Dessutom tvingade pandemin större delen av samhället att ställa om till att bli digitala, vilket JUS märkte att inte hela byggbranschen hade lika lätt för. Vissa företag hade inte nått fram till att arbeta digitalt i en tid då det krävdes digitala träffar för att driva projektet.
JUS har inom ramen för projektet tagit fram en handbok där man försöker sälja utbildningskonceptet till fler branscher. Konceptet är att med positiva incitament visa hur jämställt uttag av föräldraförsäkring gynnar många. Märker man att arbetsgivaren är positiv till att anställda i högre utsträckning går på föräldraledighet ökar också företagets attraktionskraft där fler vill jobba. Något som JUS märkt av bland unga som idag utbildar sig och snart ska ut i arbetslivet.
– Statsbidraget har varit helt avgörande för att överhuvudtaget kunna genomföra Byggföräldrar. Jämställd Utveckling Skåne är en liten organisation med basfinansiering från Region Skåne. Stödet från Jämställdhetsmyndigheten gör att vi kan utvecklas genom att applicera metoder för nya målgrupper och skapa nya kontaktnät. Vi kan nå ut till nya områden och nya branscher för att utveckla oss som organisation, säger Anna Schjølberg.
Publiceringsdatum: 10 juni 2022
Senast uppdaterad: 13 juni 2024
Under 2022-23 har HR-experten Therése Svensson lett arbetet med att utveckla Kriminalvårdens förmåga att hantera våld i nära relation hos anställda. Genom kunskap och stöd blir chefer trygga att agera när medarbetare blivit utsatta – eller utsätter andra.
Organisationen ASOV Stockholm skapar trygga och meningsfulla mötesplatser för 300 kvinnor som bor på utsatta och segregerade platser. Att lära sig cykla eller simma, eller anordna träffar för laga mat ihop och prata, stärker kvinnornas känsla av egenmakt, frihet och mod. Istället för att isoleras i hemmet blir de sysselsatta. De löper mindre risk att hamna i kriminalitet och de blir också medvetna om sina rättigheter och vilket stöd som finns att få om de blir utsatta för våld.
I Lund fanns länge en bild av att prostitution och människohandel inte fanns i den egna kommunen. Men nu arbetar kommun, polis och civilsamhälle tillsammans genom metoden Stad till stad.
En nyckelfaktor för att fler kvinnor ska välja att gå in i – och vilja stanna i – mansdominerade branscher är att förebygga risker för sexuella trakasserier och exkluderande organisationskulturer. Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver Sveriges kvinnoorganisationer det nationella metodutvecklingsprojektet En arbetsplats fri från våld. Syftet är att företag och organisationer ska ta ett samhällsansvar för att förebygga mäns våld mot kvinnor i allmänhet och för att förebygga sexuella trakasserier på den egna arbetsplatsen.
De flesta tonåringar växer upp med en smart telefon, och när de inleder sina första relationer sker det inte bara i den fysiska världen utan i allra högsta grad även i den digitala. Men hur ser en schyst relation ut i det digitala livet? Finns det varningstecken på när relationen inte är sund? Nu pågår ett våldsförebyggande projekt där högstadie- och gymnasieelever utbildas i digitalt våld, digital integritet och informationssäkerhet.
Vi på Jämställdhetsmyndigheten tar regelbundet fram analyser och rapporter för att ge en samlad bild av utvecklingen av de jämställdhetspolitiska målen till regeringen. Hälsa är ett komplext område där våra utredare ser nödvändigheten av att göra intersektionella analyser.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Med hjälp av intersektionella analyser anpassas utbildningen efter individers förmågor.
Myndigheten för delaktighet (MFD) har i uppdrag att guida samhällsaktörer och främja så att fler människor självständigt ska kunna använda de miljöer, produkter och tjänster som erbjuds. Myndigheten har under flera år arbetat för att utveckla intersektionellt perspektiv i sina analyser.
Våld i nära relationer orsakar stort mänskligt lidande och kostar det svenska samhället omkring 43 miljarder årligen. För att upptäcka och stötta den som är utsatt för våld kan myndigheter göra stor skillnad. Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa den som är utsatt för våld i nära relation.
Ett reflektionsmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för dig som har ansvar för eller arbetar i förskolan, skolan eller utbildning för vuxna.
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har tagit fram ett webbstöd för dig som undervisar om våld på universitet och högskolor. Syftet är att underlätta arbetet med att implementera examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
I Nybro kommun samverkar barn- och vuxenhandläggare i team runt barnfamiljer då det förekommer uppgifter om våld. Arbetssättet har lett till mer samsyn och tryggare insatser – både för barn och våldsutsatta föräldrar.
Region Kalmar har tagit fram en mall som underlättar för vården att uppfylla Socialstyrelsens nya föreskrifter om våld i nära relation. Mallen stödjer verksamheterna att ta fram lokala rutiner, och ger samtidigt en mini-utbildning om vad som är viktigt att tänka på.
Detta är en webbaserad utbildning och ett stöd i jämställdhetsarbetet för handläggare, sakkunniga och andra tjänstepersoner i Linköpings kommun. Innehållet är dock relevant för alla, och materialet kan fungera som inspiration för andra kommuner.
Vägledningen ger en översiktlig introduktion till hur arbete med jämställdhetsintegrering kan planeras, organiseras och följas upp.
Develoop är digital verktygslåda för systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på jämställdhet.
