Ändrat stöd till barn med funktionsnedsättning riskerar att missgynna kvinnor

– Genom åren har bedömningarna ändrats så att ett större ansvar ligger på föräldrarna jämfört med tidigare. Samtidigt ser vi att kvinnor tar ett större ansvar för barn med funktionsnedsättning. Tiden som föräldrar och barn har med varandra kan ha positiva effekter, men här behöver vi se upp så att politiska reformer inte skapar en ekonomisk smäll mot kvinnor, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

De senaste åren har antalet barn med föräldrar som får omvårdnadsbidrag ökat kraftigt. Omvårdnadsbidraget infördes 2019 och ger föräldrar möjlighet att gå ner i arbetstid för att ta hand om barn med funktionsnedsättning. År 2024 fick föräldrarna till 111 000 barn i Sverige omvårdnadsbidrag, och av de föräldrarna var 76 procent kvinnor. När det gäller barnen var 65 procent pojkar och 35 procent flickor.

Även andra stöd har förändrats över tid. Det gäller dels kommunernas stöd enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), som till exempel kan handla om avlösarservice i hemmet, ledsagare eller korttidsvistelse utanför hemmet. Det gäller också den statliga assistansersättningen till barn, där barn med omfattande hjälpbehov kan få personlig assistent. Både stödet enligt LSS och assistansersättningen har minskat sedan 2014.

– Det är osäkert vad som händer med jämställdheten när samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning förändras, och om det leder till att fler mammor arbetar deltid och får omvårdnadsbidrag. De som fattar beslut behöver följa upp vilka konsekvenser förändringarna får, och då är jämställdhetsperspektivet mycket viktigt, säger Ingrid Osika Friberg.