Fakta och statistik om makt och inflytande
Så här ser förutsättningarna och könsfördelningen ut inom området makt och inflytande ut, och så förändras utvecklingen över tid.
Ett av de sju delmålen i den svenska jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt och inflytande. Området fokuserar på att kvinnor och män ska ha lika makt och inflytande i samhället, med samma faktiska möjligheter att delta i och påverka beslutsfattande i alla sektorer.
Det handlar bland annat om formella politiska rättigheter, det vill säga möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare eller valda och som aktiva i politiska partier. Delmålet tar också sikte på den makt som ligger utanför det som vanligtvis räknas till det demokratiska styrelseskicket, exempelvis makten i näringslivet och i fackliga organisationer.
För att följa utvecklingen för jämställdheten har Statistikmyndigheten SCB tagit fram en rad statistiska indikatorer. Indikatorerna för delmålet om en jämn fördelning av makt och inflytande fokuserar på maktpositioner, i första hand på elitpositioner där människor har ekonomiska, organisatoriska eller symboliska resurser till sitt förfogande. Jämställdhetsmyndigheten använder främst SCB:s indikatorer för att följa den statistiska utvecklingen, men kompletterar med en del annan statistik.
Könsfördelning i riksdagen efter de senaste valen
2010: 45 procent kvinnor, 55 procent män
2014: 44 procent kvinnor, 56 procent män
2018: 46 procent kvinnor, 54 procent män
2022: 46 procent kvinnor, 54 procent män
Könsfördelning i regionfullmäktige efter de senaste valen
2010: 47 procent kvinnor, 53 procent män
2014: 48 procent kvinnor, 52 procent män
2018: 48 procent kvinnor, 52 procent män
2022: 49 procent kvinnor, 51 procent män
Könsfördelning i kommunfullmäktige efter de senaste valen
2010: 43 procent kvinnor, 57 procent män
2014: 44 procent kvinnor, 56 procent män
2018: 43 procent kvinnor, 57 procent män
2022: 43 procent kvinnor, 57 procent män
Källa: SCB. Antal valda i allmänna val efter val, inrikes/utrikes född, kön och år
Könsfördelning på höga poster i politiken
Kommunstyrelsernas ordförande: 35 procent kvinnor, 65 procent män
Regionstyrelsernas ordförande: Tio kvinnor, tio män
Källa: SCB. Kommun- och regionstyrelsers ordförande, 2023.
Regeringen bestod i början av 2026 av tolv kvinnor och tolv män. Statsministern är en man och har historiskt alltid varit det, med undantag för elva månader 2021–2022.
Utsatthet för brott
Förtroendevalda som uppger att de blivit utsatta för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld
2018 (valår): 34 procent kvinnor, 32 procent män
2020: 28 procent kvinnor, 25 procent män
2022 (valår): 31 procent kvinnor, 28 procent män
2024: 27 procent kvinnor, 24 procent män
Källa: Brottsförebyggande rådet, Politikernas trygghetsundersökning 2025
Hot och trakasserier
Förtroendevalda kvinnor och män som uppger någon form av konsekvens på grund av utsatthet och/eller oro
2018 (valår): 30 procent kvinnor, 22 procent män
2020: 31 procent kvinnor, 23 procent män
2022 (valår): 30 procent kvinnor, 21 procent män
2024: 33 procent kvinnor, 24 procent män
Källa: Brottsförebyggande rådet, Politikernas trygghetsundersökning 2025
https://bra.se/rapporter/arkiv/2025-11-06-politikernas-trygghetsundersokning-2025
Avhopp från politiken i förtid
Valda kandidater för kommunfullmäktige mandatperioden 2018–2022 som hoppat av sitt uppdrag
18–29 år: 41 procent kvinnor, 36 procent män
30–49 år: 27 procent kvinnor, 22 procent män
50–64 år: 18 procent kvinnor, 17 procent män
65+ år: 17 procent kvinnor, 18 procent män
Totalt: 22 procent kvinnor, 20 procent män
Källa: SCB. Valda i kommunfullmäktigval, andelar i procent efter region, kön, ålder, status och årsintervall 2018–2022
Bolagsstyrelser för börsnoterade bolag
Ledamöter
2020: 35,7 procent kvinnor, 64,3 procent män
2021: 35,6 procent kvinnor, 64,4 procent män
2022: 36,4 procent kvinnor, 63,6 procent män
2023: 36,4 procent kvinnor, 63,6 procent män
2024: 37,0 procent kvinnor, 63,0 procent män
Styrelseordförande
2020: 9,7 procent kvinnor, 90,3 procent män
2021: 8,7 procent kvinnor, 91,3 procent män
2022: 9,3 procent kvinnor, 90,7 procent män
2023: 10,4 procent kvinnor, 89,6 procent män
2024: 11,1 procent kvinnor, 88,9 procent män
Verkställande direktör
2020: 12,6 procent kvinnor, 87,4 procent män
2021: 12,5 procent kvinnor, 87,5 procent män
2022: 11,6 procent kvinnor, 88,4 procent män
2023: 13,6 procent kvinnor, 86,4 procent män
2024: 12,9 procent kvinnor, 87,1 procent män
Källa: SCB Styrelse och ledning i börsföretag.
Bolagsstyrelser för statligt ägda bolag
Ledamöter
2020: 47 procent kvinnor, 53 procent män
2021: 46 procent kvinnor, 54 procent män
2022: 48 procent kvinnor, 52 procent män
2023: 51 procent kvinnor, 49 procent män
2024: 49 procent kvinnor, 51 procent män
2025: 50 procent kvinnor, 50 procent män
Styrelseordförande
2020: 51 procent kvinnor, 49 procent män
2021: 51 procent kvinnor, 49 procent män
2022: 49 procent kvinnor, 51 procent män
2023: 45 procent kvinnor, 55 procent män
2024: 45 procent kvinnor, 55 procent män
2025: 46 procent kvinnor, 54 procent män
Verkställande direktör
2020: 49 procent kvinnor, 51 procent män
2021: 48 procent kvinnor, 52 procent män
2022: 50 procent kvinnor, 50 procent män
2023: 53 procent kvinnor, 47 procent män
2024: 53 procent kvinnor, 47 procent män
Källa: SCB Styrelser och ledning i statligt hel- och delägda företag.
Chefer på arbetsmarknaden
2020: 40,0 procent kvinnor, 60,0 procent män
2021: 40,5 procent kvinnor, 59,5 procent män
2022: 41,1 procent kvinnor, 58,9 procent män
2023: 41,6 procent kvinnor, 58,4 procent män
2024: 41,2 procent kvinnor, 58,8 procent män
Källa: SCB Anställda i riket efter yrke, arbetsställets sektortillhörighet och kön
Professorer vid universitet och högskolor
2020: 29,7 procent kvinnor, 70,3 procent män
2021: 30,6 procent kvinnor, 69,4 procent män
2022: 31,1 procent kvinnor, 68,9 procent män
2023: 31,8 procent kvinnor, 68,2 procent män
2024: 32,5 procent kvinnor, 67,5 procent män
Källa: SCB. Professorer vid universitet och högskolor
Förbundsordförande i fackförbund
Förbundsordförande i fackliga organisationer 2022
LO (13 förbund): 75 procent kvinnor, 25 procent män
TCO (21 förbund): 50 procent kvinnor, 50 procent män
SACO (12 förbund): 61 procent kvinnor, 39 procent män
Totalt: 60 procent kvinnor, 40 procent män
Källa: SCB, Förtroendevalda i fackliga organisationer.
Publiceringsdatum: 29 april 2026
Senast uppdaterad: 4 maj 2026