Är allt okej?

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan vara allt våld som riktas mot en person kroppsligen, till exempel slag, knuffar, strypgrepp, klippa av håret på någon mot personens vilja, våld med hjälp av tillhyggen eller vapen.

Våldet kan ge upphov till obehag, övergående eller långvarig smärta samt bestående men.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan vara hot om våld, om sexuella övergrepp eller om andra brottsliga gärningar, men det kan också vara nedsättande kommentarer och kränkningar. 

Det kan vara att hota med att ta livet av sig själv, sin partner eller någon annan som betyder mycket för personen som blir utsatt.

Det innefattar även situationer när någon utövar kontroll, som vem denne ska umgås med, omfattande kontroll av mobiltelefon eller i övrigt begränsa någon i sin vardag.

Sexuellt våld

Sexuellt våld kan vara att tvinga någon utföra sexuella handlingar mot dennes vilja, eller att utsätta någon för andra sexuella övergrepp och våldtäkt.

Det kan även innefatta våld som riktas mot könsorgan eller bröst. Det kan vara att bli tvingad till att kolla på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex.

Det kan också innebära att man utnyttjar någons utsatta position för att tvinga fram ett samtycke, till exempel kvinnor i missbruk som "samtycker" till sex för att få tillgång till droger.

Eftersom Sverige har en samtyckeslag innebär det att brist på uttryckligt samtycke kan räcka för att det ska beaktas som en brottslig handling.

Latent våld

Latent våld kan vara ilska och aggressivitet som visar sig i kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.

Det kan ge upphov till osäkerhet, rädsla och en känsla av att det inte finns något utrymme för att göra minsta misstag utan att riskera att utsättas för våld.

Materiellt våld

Materiellt våld kan vara att förstöra saker som betyder mycket för en person man har en nära relation till i syfte att hota, kränka och såra personen. 

Det kan även handla om att förstöra eller bestämma över saker som personen behöver i sin vardag så som mobiltelefon, dator eller bil.

Ekonomiskt våld 

Ekonomiskt våld kan vara att kontrollera en partners eller annan närståendes tillgångar eller pengar. Det kan innebära att en person som är utsatt för ekonomiskt våld inte får använda sina egna pengar till de inköp man själv önskar utan att behöva be om tillåtelse.

Det kan också innebära att en person tvingas stå för alla kostnader, eller övertalas att ensam ansvara för lån och försättas i skuld.

Försummelse

Försummelse är en typ av våld ofta utövas mot personer som är beroende av andra i sin vardag. Det kan röra sig om sjuka personer, personer med försämrad fysisk förmåga och äldre.

Den som utövar våldet kan vara en släkting eller en partner, men det kan också vara exempelvis vårdgivare eller hemtjänstpersonal.

Exempel på försummelse kan vara att lämna en person ensam utan tillsyn, att erbjuda bristfällig hjälp med hygien, otillräckligt med mat eller feldosering av medicin.

Det kan också röra sig om situationer där ett barn som är beroende av sina vårdnadshavare på något vis vanvårdas, exempelvis lämnas ensamt eller inte får tillgång till mat, kläder eller sjukvård.

Digitala dimensioner av våld

Digitala dimensioner av våld handlar inte om en särskild form av våld, utan om hur våldet underlättas, förstärks och ökar i räckvidd genom digital teknik. Våldet kan vara psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Det sker ofta i digitala och fysiska miljöer samtidigt.

Våld kan utövas över nätet, telefonen eller sociala plattformar. Spridning av bilder, personlig information eller dokumentation av övergrepp kan förvärra skadan.

Våldets digitala dimensioner kan innebära att någon skickar hotfulla mejl eller sms, eller sprider rykten på sociala medier. Det kan handla om att sprida privata bilder utan samtycke eller att kapa någons konto på sociala medier.

Det kan också vara att tvinga någon att dela med sig av sina lösenord, kontrollera någons bank-ID eller att genom digital teknik övervaka och kontrollera var en person befinner sig.

Som vän, kollega eller närstående finns det flera tecken på våld som går att upptäcka. Ofta kan en våldsutsatt person visa en kombination av flera tecken.  

Tecken hos den våldsutsatta  

• Social isolering – hon drar sig undan vänner, familj eller aktiviteter.  
• Förändrat beteende när partnern är närvarande – hon blir tyst, försiktig eller tillbakadragen. 
• Oro över hur partnern reaktioner 
• Hon behöver förklara, ursäkta eller försvara sin partners beteende.  
• Hon slutar med tidigare intressen eller aktiviteter. 
• Återkommande frånvaro eller sena ankomster till arbete eller studier.   
• Mental frånvaro och koncentrationssvårigheter. 

Hälsa hos den våldsutsatta

• Nedstämdhet, ångest, skam eller tydligt försämrat psykiskt mående.  
• Förändrade sömnvanor eller minskad aptit.
• Försämrad fysisk hälsa, exempelvis trötthet, huvudvärk eller återkommande smärta. 
• Humörsvängningar, exempelvis mellan gråt och ilska.   

Kontrollerande beteende hos våldsutövaren 

• Kontrollerar var kvinnan befinner sig, vem hon träffar och vad hon gör.  
• Ständig kontakt från partnern via telefon/sms och krav på att svara.
• Följer med eller hämtar/skjutsar henne på ett kontrollerande sätt. 
    

Som vän, kollega eller närstående kan du agera om tror att en kvinna du känner är utsatt för våld. Ett sätt att agera är att fråga. Det finns då några saker att tänka på för att kunna vara till hjälp. Tipsen kommer från Kvinnofridslinjen 116 016 som är Sveriges nationella stödnummer för utsatta kvinnor. 

Lyssna utan att ifrågasätta 

Lyssna utan att döma eller ifrågasätta det som berättas för dig. Den som utsätts för våld känner ofta skuld och skam och sådana känslor kan förstärkas om du ifrågasätter. Pressa inte personen till något den inte är redo för. 

Fortsätt att fråga 

Ställ frågor om våld om du ser tecken på att något inte står rätt till. Den som är utsatt för våld i en relation berättar sällan spontant, därför måste frågor om våld ställas aktivt. 

Låt personen veta att du finns där 

Var tydlig med att du finns där om personen behöver hjälp och att du kommer att finnas kvar i personens liv även om din närstående väljer att fortsätta relationen med sin partner. 

Håll kontakten 

Isolering är ofta en del av våldet och det är lätt att undra varför en vän eller släkting aldrig hör av sig. Men om du misstänker våld, håll kontakten och hör av dig emellanåt. Att ha vänner kvar kan ha en avgörande betydelse för någon som är våldsutsatt. 

Berätta att det finns hjälp att få 

Berätta att personen kan vända sig till Kvinnofridslinjen för råd och vägledning eller lokala kvinnojourer eller tjejjourer för hjälp. Personen kan också få hjälp via socialtjänsten. Vid akuta händelser, ring 112.

LÄNKA TILL STÖDSIDAN

Att fråga med omtanke är bra. Det kan hända att du får ett svar som inte bekräftar din känsla. Personen kan också reagera defensivt. Det betyder inte nödvändigtvis att du har fel. Den utsatta personen kanske inte är redo att berätta. Att vara utsatt för våld kan också vara förknippat med skamkänslor, vilket gör det svårt att berätta.  

Även om du får ett svar att allt är okej kan frågan vara viktig då den visar att du finns och bryr dig. Det skadar sällan en relation att ställa en omtänksam fråga. Du kan även ställa frågan vid ett senare tillfälle igen eller berätta att du finns här om personen vill prata någon annan gång.

Du kan kontakta Kvinnofridslinjen om du behöver råd kring hur du pratar med en närstående du misstänker är utsatt för våld.

Chatta med eller ring Kvinnofridslinjen 116 016.
 

Ja, det gör det:

• Är någon i akut fara ring polisen på telefonnummer 112.
• Du kan även tipsa polisen på polisen.se eller genom att ringa 114 114.
• Tipsa den våldsutsatta om Kvinnofridslinjen 116 016 eller deras chat på kvinnofridslinjen.se Kvinnofridslinjen är Sveriges nationella stödlinje för flickor och kvinnor som har utsatts för våld. Även närstående är välkomna att ringa.
• Tipsa den våldsutsatta om lokala kvinnojourer. Nummer finns oftast hos kommunen. Men det går också att söka efter jourer hos Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige eller Unizon.
• Skriv ner och dokumentera tecken på våld och eventuella skador som du ser eller händelser som personen berättar om. Dokumentera i form av foton, skriftliga iakttagelser, datum, tid och plats.
• Vid misstanke eller vetskap om att ett barn far illa, vilket de gör om någon i hushållet är utsatt för våld, uppmanas allmänheten att göra en orosanmälan till socialtjänsten i aktuell kommun.
• Du kan även göra en orosanmälan om du misstänker att en vuxen person far illa. Även den kan göras anonymt.   
• Det kan uppstå akuta situationer och då bör du kontakta polisen på 112. Du ska aldrig själv ingripa om det kan innebära fara för dig eller den våldsutsatta. 

Den vanligaste förekomsten av våld är sådant som begås av män. Ofta riktas våldet, hoten eller kontrollen mot en kvinnlig partner eller tidigare partner.  

Det dödliga våldet mot flickor och kvinnor har ofta föregåtts av en längre tid av våld och kontroll. Därför är det viktigt att agera tidigt. 

Även män kan utsättas för våld i relationer. I Sverige har ungefär var femte man någon gång blivit utsatt för våld. Det vanligaste är att de utsätts för psykiskt våld, men även fysisk och sexuell våldsutsatthet förekommer. Mörkertalet är sannolikt stort.