Fakta och statistik om jämställd hälsa
Så ser förutsättningarna och hälsoskillnaderna ut, och så förändras utvecklingen över tid.
Ett av de sju delmålen i den svenska jämställdhetspolitiken är jämställd hälsa. Området är brett. Det berör fysisk, psykisk, sexuell samt reproduktiv hälsa. Kvinnors och mäns hälsa påverkas av den hälso- och sjukvård och den vård och omsorg som de har tillgång till, men också av levnadsvanor. Jämställd hälsa handlar därför också om det förebyggande folkhälsoarbetet. Här ingår också stöd och service till personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg och annan offentligt finansierad omsorg.
För att följa utvecklingen för jämställdheten har Statistikmyndigheten SCB tagit fram en rad statistiska indikatorer. Indikatorerna för delmålet om jämställd hälsa handlar bland annat om hur länge kvinnor och män lever, hur mycket de är sjuka, hur de mår och vilka hälsovanor de har. De belyser också hur mycket människor kommer i kontakt med insatser för vård, stöd och omsorg. När det gäller hälso- och sjukvården belyser statistiken bland annat könsspecifik vård, till exempel förlossningsvården.
Förväntad medellivslängd
Förväntad medellivslängd beräknad från 30 års ålder.
2020: Kvinnor: 84,7 år. Män: 81,4 år.
2021: Kvinnor: 85,2 år. Män: 81,9 år.
2022: Kvinnor: 85,2 år. Män: 82,1 år.
2023: Kvinnor: 85,4 år. Män: 82,3 år.
2024: Kvinnor: 85,8 år. Män: 83,0 år.
Källa: SCB, Befolkningsstatistik.
Förväntad medellivslängd utan nedsatt aktivitetsförmåga beräknad från 30 års ålder
2022: Kvinnor: 70,6 år. Män: 70,9 år.
2023: Kvinnor: 70,1 år. Män: 70,7 år.
2024: Kvinnor: 70,5 år. Män: 71,7 år.
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Befolkningsstatistik.
Självrapporterad hälsa
Personer 16 år eller äldre som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra hälsa
2022: Kvinnor: 68,7 procent. Män: 74,6 procent.
2024: Kvinnor: 65,7 procent. Män: 70,6 procent.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten, publicerad i SCB Jämställdhet. Uppskattningarna är inte åldersstandardiserade.
Självrapporterad långvarig sjukdom eller hälsoproblem
Personer 16 år eller äldre som uppger att de har långvarig sjukdom eller hälsoproblem
2020: Kvinnor: 41,6 procent. Män: 37,1 procent.
2021: Kvinnor: 44,4 procent. Män: 37,3 procent.
2022: Kvinnor: 45,2 procent. Män: 38,4 procent.
2023: Kvinnor: 45,2 procent. Män: 37,7 procent.
2024: Kvinnor: 44,6 procent. Män: 38,0 procent.
2025: Kvinnor: 45,7 procent. Män: 38,0 procent.
Källa: SCB. Undersökningarna av levnadsförhållanden. Hälsotillstånd, fysiska och psykiska besvär. Uppskattningarna är inte åldersstandardiserade.
Ohälsotal
2020: Kvinnor: 27,2. Män: 18,2.
2021: Kvinnor: 26,4. Män: 17,8.
2022: Kvinnor: 26,4. Män: 17,8.
2023: Kvinnor: 26,6. Män: 18,0.
2024: Kvinnor: 27,2. Män: 18,1.
2025: Kvinnor: 26,5. Män: 17,7.
Ohälsotalet är ett mått som baseras på hur många dagar som Försäkringskassan betalar ut sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning och sjukersättning till personer mellan 16 och 64 år. Ju högre talet är, desto fler kvinnor respektive män får ersättning för nedsatt aktivitetsförmåga. Förändringar i indikatorn speglar inte bara förändringar i befolkningens hälsa utan även förändringar i regler och tillämpningar av socialförsäkringssystemet.
Källa: Försäkringskassan
Sjukpenning
Sjukpenningtalet 2.0
2021: Kvinnor: 14,5 dagar. Män: 7,9 dagar.
2022: Kvinnor: 15,2 dagar. Män: 8,3 dagar.
2023: Kvinnor: 15,8 dagar. Män: 8,7 dagar.
2024: Kvinnor: 16,1 dagar. Män: 8,7 dagar.
2025: Kvinnor: 15,2 dagar. Män: 8,2 dagar.
Sjukpenningtalet 2.0 är ett mått som visar medelvärdet av antalet dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning för kvinnor och män som har betalats ut i relation till antalet sysselsatta och arbetssökande i åldern 15–69 år.
Källa: Försäkringskassan
Pågående sjukfall
Antal pågående sjukfall i genomsnitt per år för personer 16 år och äldre
2020: Kvinnor: 108 614. Män: 58 806.
2021: Kvinnor: 110 933. Män: 60 415.
2022: Kvinnor: 119 223. Män: 64 320.
2023: Kvinnor: 126 776. Män: 68 467.
2024: Kvinnor: 129 131. Män: 68 808.
2025: Kvinnor 121 670. Män: 65 005.
Källa: Försäkringskassan
Hälsovanor
Röker dagligen
Andel personer 16 år eller äldre.
2020: Kvinnor: 8,7. Män: 10,2.
2021: Kvinnor: 9,1. Män: 10,2.
2022: Kvinnor: 8,5. Män: 8,8.
2023: Kvinnor: 7,8. Män: 9,2.
2024: Kvinnor: 8,0. Män: 9,1.
2025: Kvinnor 7,9. Män: 8,9.
Snusar dagligen
Andel personer 16 år eller äldre.
2020: Kvinnor: 5,6. Män: 22,2.
2021: Kvinnor: 5,5. Män: 23,1.
2022: Kvinnor: 7,1. Män: 22,9.
2023: Kvinnor: 7,8. Män: 22,4.
2024: Kvinnor: 8,6. Män: 23,6.
2025: Kvinnor 8,6. Män: 23,7.
Källa: SCB. Undersökningarna av levnadsförhållanden. Uppskattningarna är inte åldersstandardiserade.
Riskkonsumenter av alkohol
Andel personer 16 år eller äldre som uppger att de senaste 12 månaderna hade en alkoholkonsumtion som klassas som riskkonsumtion.
2021: Kvinnor 11,8. Män: 17,6.
2022: Kvinnor 12,9. Män: 17,2.
2024: Kvinnor 12,8. Män: 17,2.
Källa: Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten. Uppskattningarna är inte åldersstandardiserade.
Besvär av ängslan, oro eller ångest
Andel personer 16 år eller äldre som rapporterar besvär av ängslan, oro eller ångest.
2021: Kvinnor: 51,3 procent. Män: 34,5 procent.
2022: Kvinnor: 51,2 procent. Män: 34,7 procent.
2024: Kvinnor: 52,3 procent. Män: 35,7 procent.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Uppskattningarna är inte åldersstandardiserade.
Sjukskrivningar på grund av stress
Antal pågående sjukfall hos Försäkringskassan med stressdiagnos i december månad.
2020: Kvinnor: 24 481. Män: 6 574.
2021: Kvinnor: 30 673. Män: 8 463.
2022: Kvinnor: 33 459. Män: 9 132.
2023: Kvinnor: 34 952. Män: 9 513.
2024: Kvinnor: 36 730. Män: 9 894.
2025: Kvinnor: 28 549. Män: 7 853.
Källa: Försäkringskassan
Suicid
Bekräftade självmord per 100 000 invånare.
2020: Kvinnor: 6,5. Män: 16,8.
2021: Kvinnor: 6,9. Män: 17,2.
2022: Kvinnor: 7,0. Män: 17,8.
2023: Kvinnor: 7,3. Män: 18,3.
2024: Kvinnor: 7,0. Män: 16,4.
I bekräftade självmord ingår ICD-10: X60–X84, ICD-9: 950–959.
Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret
Positivt helhetsintryck avseende läkarbesök i primärvården
Andel positiva svar i Nationell patientenkät.
2020: Kvinnor: 81,7 procent. Män: 83,8 procent.
2021: Kvinnor: 79,5 procent. Män: 82,4 procent.
2022: Kvinnor: 78,1 procent. Män: 81,2 procent.
2023: Kvinnor: 79,1 procent. Män: 81,7 procent.
2024: Kvinnor: 78,9 procent. Män: 82,0 procent.
Källa: SCB, som återger Nationell patientenkät
Förlossningsskador
Bristningar grad III och IV vid vaginal förlossning.
2020: 2,5 procent.
2021: 2,5 procent.
2022: 2,6 procent.
2023: 2,7 procent.
2024: 2,7 procent.
Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.
Insatser vid missbruk och beroende
Antal vuxna personer per 100 000 invånare med missbruk och beroende som tog del av insats den 1 november respektive år. Individuellt behovsprövade öppna insatser kan till exempel vara öppenvård, kontaktperson eller boendestöd.
2020: Kvinnor: 107,6. Män: 215,6.
2021: Kvinnor: 109,5. Män: 213.
2022: Kvinnor: 103. Män: 203,9.
2023: Kvinnor: 103,6. Män: 206.
2024: Kvinnor: 105,2. Män: 201,2.
2025: Kvinnor: 94,1. Män: 192,9.
Frivillig institutionsvård
Antal vuxna personer per 100 000 invånare med missbruk och beroende som tog del av insats den 1 november respektive år. Frivillig institutionsvård kan till exempel vara behandlingshem eller stöd- och omvårdnadsboende.
2020: Kvinnor: 11,5. Män: 31,1.
2021: Kvinnor: 11,8. Män: 32,6.
2022: Kvinnor: 10,3. Män: 33.
2023: Kvinnor: 10,2. Män: 29.
2024: Kvinnor: 10,1. Män: 29,2.
2025: Kvinnor: 9,1. Män: 23,2.
Källa: SCB, som återger Socialstyrelsen
Andel av befolkningen 80 år och äldre som bor på särskilt boende
2020: Kvinnor: 18,5 procent. Män: 12,0 procent.
2021: Kvinnor: 17,6 procent. Män: 11,2 procent.
2022: Kvinnor: 17,9 procent. Män: 11,5 procent.
2023: Kvinnor: 17,1 procent. Män: 10,9 procent.
2024: Kvinnor: 16,5 procent. Män: 10,6 procent.
2025: Kvinnor: 15,8 procent. Män: 10,3 procent.
Källa: SCB, som återger Socialstyrelsen
Andel av befolkningen 80 år och äldre som har hemtjänst
2020: Kvinnor: 33,8 procent. Män: 25,3 procent.
2021: Kvinnor: 33,6 procent. Män: 25,0 procent.
2022: Kvinnor: 33,7 procent. Män: 25,3 procent.
2023: Kvinnor: 32,9 procent. Män: 24,8 procent.
2024: Kvinnor: 32,4 procent. Män: 24,5 procent.
2025: Kvinnor: 31,4 procent. Män: 23,8 procent.
Källa: SCB, som återger Socialstyrelsen
Antal personer med stöd enligt LSS
2020: Kvinnor: 30 891. Män: 44 922.
2021: Kvinnor: 31 150. Män: 45 562.
2022: Kvinnor: 31 432. Män: 46 114.
2023: Kvinnor: 32 161. Män: 46 965.
2024: Kvinnor: 32 978. Män: 48 063.
2025: Kvinnor: 33 723. Män: 49 037.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ger rätt till stöd genom bland annat personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, korttidsvistelse, boende, och daglig verksamhet.
Källa: SCB, som återger Socialstyrelsen. Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Antal barn med föräldrar som får omvårdnadsbidrag
2020: Flickor: 8 681. Pojkar: 16 953.
2021: Flickor: 16 963. Pojkar: 33 668.
2022: Flickor: 24 969. Pojkar: 48 813.
2023: Flickor: 28 446. Pojkar: 54 617.
2024: Flickor: 31 632. Pojkar: 59 469.
2025: Flickor: 34 414. Pojkar: 63 851.
Omvårdnadsbidrag betalas ut till föräldrar som har ett barn med funktionsnedsättning.
Källa: SCB, som återger Försäkringskassan.
Publiceringsdatum: 29 april 2026
Senast uppdaterad: 1 juli 2026