Bakläxa för beräkningar om hur bensinskatten påverkar jämställdheten

I samband med arbetet med budgeten för staten beräknar regeringen varje år hur förslagen påverkar den ekonomiska jämställdheten. De senaste åren har beräkningarna bland annat tagit upp den sänkta skatten på bensin och diesel. I budgeten för 2025 visade de att kvinnor och män skulle få ungefär lika mycket mer pengar kvar i plånboken. Måttet som används kallas för köpkraft. Även reformen med sänkt reduktionsplikt är med i uppskattningen. Kvinnors köpkraft skulle enligt beräkningarna i genomsnitt öka med 0,6 procent och mäns med 0,5 procent.

– Bensinskatten är ett tydligt exempel på problem med att anta att resurser fördelas jämnt inom hushållen. Beräkningarna tar inte hänsyn till hur kvinnor och män konsumerar olika varor och i det här fallet att kvinnor kör bil mindre än män. Vi ser att det är viktigt att förbättra analyserna av besluten så att det mer träffsäkert går att säga om de bidrar till målet om ekonomisk jämställdhet eller inte, säger Evelina Berger, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Kvinnor äger färre bilar än män

Kvinnor äger 35 procent av personbilarna som ägs av privatpersoner i Sverige. Bilar registrerade på kvinnor har också en något kortare genomsnittlig körsträcka per år än bilar registrerade på män.

– Skillnaderna i bilägande och bilkörning är kända sedan länge. Studier visar också att kvinnor ofta har sämre tillgång än män till hushållets gemensamma resurser. Reformer som förväntas gynna hela hushållet kan påverka kvinnor och män olika, säger Evelina Berger.

Att räkna på hur beslut om pengar påverkar jämställdheten kallas jämställdhetsbudgetering och är ett centralt verktyg i styrningen för ökad jämställdhet, både inom politiken och för andra aktörer. Jämställdhetsmyndigheten bedömer att jämställdhetsbudgeteringen behöver utvecklas. Myndigheten föreslår att de som gör sådana beräkningar använder metoder som tar hänsyn till att kvinnor och män har olika konsumtionsmönster, även när de bor i samma hushåll.