Det europeiska avtalet mot mäns våld mot kvinnor fyller tio år
Istanbulkonventionen, som är en viktig utgångspunkt för Sveriges arbete mot mäns våld mot kvinnor, har i dag funnits i tio år. Därför får alla kommuner, regioner och berörda myndigheter ett material om hur de kan bidra till att förebygga och bekämpa våldet.
– Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande avtalet i Europa om mäns våld mot kvinnor och flickor. Konventionen gör tydligt att hela samhället har ett gemensamt ansvar att se till att ingen kvinna blir utsatt för våld. Vi måste arbeta mer intensivt med stöd och skydd, samverkan och inte minst förebyggande insatser på alla nivåer, säger Mikaela Nissén, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.
Europarådets expertgrupp GREVIO gav i sin första granskning av Sveriges arbete 41 rekommendationer för att fullt ut leva upp till konventionens krav. Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram ett stödmaterial som skickas ut i veckan. I den sammanfattas konventionens bestämmelser och rekommendationerna till Sverige.
– Det krävs konkreta och kraftfulla åtgärder över hela spannet, från att utveckla forskning till att inrätta fler specialiserade verksamheter för kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Inte minst handlar rekommendationerna om att förändra de normer och den ojämställdhet som begränsar kvinnors och flickors livsutrymme samt möjliggör och rättfärdigar mäns och pojkars våld. Istanbulkonventionen och de rekommendationer som Sverige har fått är viktiga verktyg i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, flickor och barn, säger Mikaela Nissén.
Fakta om Istanbulkonventionen och kraven på åtgärder i Sverige
Den 11 maj 2011 öppnades Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även känd som Istanbulkonventionen, för undertecknande. Sverige undertecknade konventionen samma dag och ratificerade den 2014.
Konventionens syfte är att skydda kvinnor och flickor mot alla former av våld, samt att förebygga, lagföra och avskaffa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (inklusive hedersrelaterat våld och förtryck). Konventionen ska också bidra till att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor samt att främja jämställdhet.
Hur väl varje land lever upp till bestämmelserna granskas av expertgruppen GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence). 2019 gav GREVIO 41 rekommendationer till Sverige. 2022 ska regeringen rapportera hur Sverige har hanterat dessa.
Några exempel på vad Sverige måste göra enligt GREVIO, för att bättre leva upp till Istanbulkonventionen:
- Nå en långsiktig och lättillgänglig finansiering av kvinno-, tjej- och ungdomsjourer, brottsofferjourer och andra stödverksamheter
- Utveckla datainsamling och forskning samt använda kunskapen för mer effektiva åtgärder
- Höja kunskapen för fler yrkesgrupper och alla berörda aktörer, särskilt inom socialtjänst, domstolar och brottsbekämpande myndigheter
- Säkra specialiserat stöd efter sexuellt våld
- Förbättra lagstiftningen när det gäller kontaktförbud
- Motverka skam- och skuldbeläggning av våldsutsatta flickor och kvinnor
- Säkra jämlik tillgång till specialiserat och fullgott stöd, skydd och behandling för våldsutsatta – över hela landet och utan diskriminering
- Stärka barnens rättigheter, särskilt i skyddat boende och i ärenden om vårdnad, boende samt umgängesrätt.
Publiceringsdatum: 11 maj 2021
Senast uppdaterad: 6 december 2021