Fortsatt könsgap i politik och representation

Efter valet är 46, procent av riksdagens ledamöter kvinnor, en marginell ökning jämfört med 2022. I landets samlade regionfullmäktige är andelen kvinnor 50 procent och i de samlade kommunfullmäktige 44 procent. Sammantaget ligger representationen av kvinnor och män alltså kvar på ungefär samma nivåer som efter förra valet.

Skillnaderna är samtidigt stora mellan olika delar av landet. I 84 av Sveriges 290 kommunfullmäktige utgör män minst 60 procent av ledamöterna. Det är en förbättring från 97 kommuner efter valet 2022. Motsvarande kvinnodominans finns i en kommun.

– Sverige ligger nära en jämn könsfördelning på nationell nivå, men det kan dölja stora skillnader. Framför allt på kommunal nivå är kvinnor fortfarande underrepresenterade på flera håll, säger Julia Hugoson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Könsgapet består

Valet visar också att det så kallade moderna könsgapet består. Kvinnor och män röstar i olika utsträckning på olika partier och placerar sig olika på den politiska vänster–högerskalan. I valet 2022 uppmättes de dittills största könsskillnaderna i partival. Enligt SVT/VALU 2026 ligger skillnaden kvar på ungefär samma höga nivå efter valet 2026. Bland unga väljare är gapet fortsatt något större än i befolkningen som helhet.

– Könsgapet tycks inte ha fortsatt att växa, men det har heller inte försvunnit. Att kvinnor och män i så pass stor utsträckning gör olika politiska bedömningar är viktigt att följa, inte minst bland unga väljare, säger Julia Hugoson.

Det finns inget entydigt svar på vad utvecklingen beror på. Skillnader i utbildning, arbetsmarknad och omsorgsansvar har lyfts som förklaringar. Forskning pekar också på att sociala medier kan fungera som en katalysator, men inte som en ensam grundorsak.

Jämställdhet viktigare för kvinnor

Skillnaderna syns också i vilka frågor som påverkade väljarnas partival. Jämställdhet var den fråga där skillnaden mellan kvinnor och män var allra störst. Drygt hälften av kvinnorna uppgav att jämställdhet hade mycket stor betydelse för deras partival, jämfört med knappt en tredjedel av männen. Jämställdhet hamnade på tredje plats bland kvinnors viktigaste frågor, men först på trettonde plats bland män. Även skola och sjukvård vägde tyngre för kvinnor, medan energi och kärnkraft hade större betydelse för män.

– När kvinnor och män prioriterar olika frågor blir jämställda möjligheter och villkor för att delta och påverka demokratin ännu viktigare. Det handlar inte bara om vilka som sitter på de politiska mandaten, utan också om vilka erfarenheter och frågor som får genomslag på den politiska dagordningen, säger Julia Hugoson.