Globala framsteg för sexuell och reproduktiv hälsa hotas

I USA har stora förändringar i SRHR-arbetet skett på kort tid. Det har framförallt sin grund i de konservativa färdplaner som lagt om amerikansk bistånds- och utrikespolitik, där inhemska intressen och anti-abortagendan fått en större betydelse.

Det handlar inte enbart om att enskilda SRHR-insatser drabbas, utan om en bredare förändring. Det gäller bland annat minskat stöd till multilaterala institutioner och FN-organ, USA:s utträde ur världshälsoinstitutet WHO, nedläggningen av landets biståndsorganisation USAID och en förskjutning från multilateralt samarbete mot bilaterala avtal. Biståndet har samtidigt blivit tydligare politiskt villkorat. 

För människor världen över får detta stora hälsokonsekvenser. Särskilt utsatta är länder vars hälsosystem länge varit beroende av amerikanskt bistånd. Amerikanska USAID uppskattas exempelvis ha bidragit med preventivmedel till över 45 miljoner flickor och kvinnor årligen, vilket i sin tur har förebyggt 15–20 miljoner oönskade graviditeter inklusive 5 miljoner osäkra aborter, enligt en analys av Guttmacher Institute (2025). När den typen av finansiering försvinner riskerar konsekvenserna att bli fler tonårsgraviditeter, oönskade graviditeter, osäkra aborter och ökad mödradödlighet. 

– Det som gör det här allvarligt är inte bara att finansieringen minskar, utan hur snabbt det skett. System och partnerskap som byggts upp under decennier har monterats ned på månader, utan tid länder att ställa om eller hitta alternativ finansiering. Och som så ofta är det de mest utsatta grupperna och politiskt känsliga områdena, så som SRHR, som drabbas först och hårdas, säger Anna Kågesten, docent i Global hälsa på Karolinska institutet.

Retorik och språk blir maktmedel

En stor del av utvecklingen sker även på retorisk och ideologisk nivå. Begrepp som jämställdhet, gender och ”DEI” (Diversity, equity, inclusion), som tidigare kunde vara centrala i amerikansk biståndspolitik, framställs istället som hot mot traditionella värderingar. 

När en global maktfaktor som USA förändrar både språk och politik kan det ge legitimitet åt liknande förändringar i andra delar världen. En konsekvens blir att det plötsligt anses okej att ifrågasätta evidens. Då kan exempelvis myter kring vaccin bli ett ökat problem världen över. 

–  Det handlar om censur på två nivåer: institutionellt, genom indragna anslag och struken text, och individuellt, genom det forskningen kallar en 'chilling effect' – att människor undviker ord eller ämnen även utan att själva ha drabbats, säger Anna Kågesten.

Samtidigt har mycket hälsodata som finansierats av USAID blivit otillgängliga, vilket både innebär kunskapsförlust och gör det svårare att följa konsekvenserna av den förändrade politiken.

Samtidigt har forskningsfinansieringen både internationellt och nationellt påverkats. Forskningsprojekt kan få problem på grund av ord och perspektiv som inte längre betraktas som politiskt acceptabla. Det kan drabba även forskning om etablerade folkhälsoinsatser som HPV-vaccination.

– Det som står på spel är större än finansieringen av enskilda insatser. När stöd till vård, forskning, kunskapsproduktion och internationellt samarbete försvagas samtidigt riskerar också den infrastruktur som gjort sexuella och reproduktiva rättigheter möjliga att försvagas. Därför är det viktigt att se det här både som en hälsofråga och som en fråga om jämställdhet och mänskliga rättigheter, säger Stina Malmén, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

De mest utsatta riskerar att drabbas hårdast

Den pågående nedmonteringen riskerar även att drabba de som redan är värst utsatta. Tonårsgraviditeter, mödradödlighet och bristande tillgång till vård är redan stora problem, och riskerar att förvärras ytterligare.

Sexualundervisning är en annan viktig del. Ungas möjlighet till kunskap, egenmakt och kontroll över den egna kroppen och sexualiteten är i farozonen på många håll i världen. Detta får ytterligare betydelse i ett digitalt informationslandskap där unga behöver kunna skilja fakta från myter och desinformation.

Motkrafter och vägar framåt

Det som monteras ned är inte bara finansieringen av SRHR - det är ett helt ekosystem av vård, kunskap, forskning, internationellt samarbete och rättigheter. Samtidigt finns det motkrafter som arbetar för att återställa och vidareutveckla det globala arbetet med dessa frågor. Det finns betydande aktörer inom civilsamhället, forskningen, juridiken och politiken som driver frågor inom området.

Privata och filantropiska aktörer kan täcka vissa finansieringsgap på kort sikt. Men på längre sikt behövs däremot mer stabil finansiering, politisk organisering och långsiktiga samarbeten.