Hur påverkas jämställdheten av en storm, en pandemi och av ett väpnat angrepp?

Kvinnor och män, flickor och pojkar drabbas olika i tider av kris, ändå är det just då som jämställdhetsperspektivet många gånger hamnar i skymundan. Därför bör det integreras i beredskapsarbetet innan en katastrof inträffar. På så vis kan samhället vara mer förberett på att möta upp kvinnor och män, flickor och pojkar utifrån deras olika förutsättningar och behov.


Inom ramen för JIM+, som är Jämställdhetsmyndighetens stöd i jämställdhetsintegrering genom erfarenhetsutbyte, samlades tre länsstyrelser och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för att utbyta erfarenheter, konkretisera behov i samhällsskyddet och öka handlingsförmågan. De jobbade tillsammans med en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) ur ett jämställdhetsperspektiv för tre olika krisscenarier: en storm, en pandemi och ett väpnat angrepp.

Genom att använda sig av Sveriges jämställdhetsmål kunde deltagarna lättare bryta ned och analysera hur män och kvinnor kan påverkas på olika vis i diverse katastrofer.

– När samhället möter en kris så kan vi anta att det även kommer att påverka hur kvinnors och mäns, flickors och pojkars makt, ekonomi, utbildning, omsorgsarbete, hälsa och våldsutsatthet ser ut. Med kunskap om vilka konsekvenser krisen får kan vi förbereda och reagera snabbt i olika typer av situationer, säger Jennifer Bolin, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

“Hårda frågor” och kortsiktiga perspektiv prioriteras i kris

Ett genomgående tema för de olika scenarierna var att deltagarna såg att “hårda frågor” och traditionellt maskulina värden ofta ges företräde i krisberedskap, medan ”mjuka värden” nedprioriteras. I kristider skapar det en risk för att tyngdpunkten ligger på snabba lösningar som missar komplexa, mer feminint kodade frågor.

"Män och kvinnor värderar och reagerar olika på risker. Därför är det viktigt att kvinnors inflytande får tillräckligt utrymme i krisberedskapen."

Vid väpnat angrepp kan en “hård fråga” vara militärt försvar och efter en storm kan det handla om elförsörjning och brobyggen. Samtidigt riskerar frågor som mödravård och barnomsorg att få stå tillbaka i båda scenarierna. Kortsiktiga perspektiv missgynnar även män. Ett exempel som nämndes var att en storm kan förstöra stora mängder skog för ägarna, som främst är män, vilket kan leda till långsiktiga ekonomiska problem och psykisk ohälsa.

Att bryta ned problemen till mindre sådana och sedan sätta upp konkreta etappmål nämndes som ett exempel på hur små insatser kan ge stor effekt.


Deltagarna lyfte även fram lärdomar från covidpandemin då mäns våld mot kvinnor ökade samtidigt som frågan nedprioriterades till förmån för till exempel problemet om bristen på handsprit.

Mäns tolkningsföreträde i beredskapsarbetet togs också upp som en generell utmaning.

– Män och kvinnor värderar och reagerar olika på risker. Därför är det viktigt att kvinnors inflytande får tillräckligt utrymme i krisberedskapen, säger Johanna Sjons, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den kollektiva insikten spelar en stor roll

För att jämställdhetsfrågor inte ska hamna i skymundan i kristider är det viktigt att de inte ses som ett separat område utan integreras i alla andra frågor. Samtidigt måste vi även överväga hur olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar kan drabbas. Var du bor, hur gammal du är och vilken socioekonomisk status du har spelar också roll för hur utsatt du kan bli under en viss typ av kris. Deltagare nämnde svensksomaliska kvinnor och män, fickor och pojkars särskilda utsatthet under covidpandemin på grund av bristande information på somaliska som ett sådant exempel.

Intresse, stöd och engagemang från chefsled sågs av de medverkande som en av framgångsfaktorerna för ett lyckat jämställdhetsarbete. Att höja lägstanivån för kunskap i hela organisationen nämndes som en annan viktig nyckel. De lyfte fram att en isolerad kompetens inte främjar jämställdhetsintegrering. Själva poängen är att den ska nå ut i hela verksamheten. Den kollektiva insikten spelar en stor roll.

Vad är JIM+?

Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans med andra myndigheter utvecklat en stödform där erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling står i fokus. Konceptet kallas JiM+.

JiM+ är ett konkret stöd för arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering i form av strukturerat erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande. Varje myndighet deltar utifrån sina respektive förutsättningar. I JiM+ deltar grupper av myndigheter som har liknande kärnverksamhet tillsammans. Genom att olika strategiska funktioner deltar, stärks förankring och spridning inom organisationerna. Samtidigt bidrar JiM+ till metodutveckling och att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i staten.

Läs mer om JIM+

Vad är en risk-och sårbarhetsanalys? (RSA)

En RSA är en process som syftar till att identifiera, bedöma och hantera risker inom ett system eller en verksamhet. RSA används inom olika områden som krisberedskap och samhällssäkerhet.

Syftet med en RSA är att identifiera potentiella risker och sårbarheter som kan påverka verksamheten eller systemet negativt. Genom att noggrant analysera och bedöma dessa risker kan verksamheten vidta åtgärder för att minimera dem och förbereda sig för eventuella incidenter.

Mer information om RSA (MSB).

Jämställdhetsintegrering

Publiceringsdatum: 21 juni 2023

Senast uppdaterad: 11 juni 2024