Idrottsstöd får ojämställt utfall

Könsneutralt stöd får ojämställt utfall

Under 2024 stod pojkar för 60 procent av deltagartillfällena i den svenska föreningsidrotten och flickor för 40 procent. Skillnaden är ännu större inom fotbollen, som står för omkring 40 procent av alla deltagartillfällen. Där stod pojkar för 71 procent och flickor för 29 procent.

Det statliga lokala aktivitetsstödet, LOK-stödet, är könsneutralt utformat och fördelas bland annat utifrån antalet deltagartillfällen. Det innebär att idrotter med många aktiviteter får en större del av stödet. Det gynnar i praktiken stora lagidrotter som fotboll, innebandy och ishockey, där pojkar är i majoritet.

Jämställdhetsmyndighetens nya rapport Jämställda spelregler visar att en större del av stödet går till pojkars idrottande. Stödets utformning riskerar att förstärka befintliga könsskillnader, även om förändringar av LOK-stödet under senare år har bidragit till en viss omfördelning från pojkar till flickor.

Flera hinder för flickors deltagande

Det kan finnas flera orsaker bakom den snedfördelning av LOK-stöd som går till pojkars respektive flickor idrottande. Dels kan könsnormer påverka vilka idrotter som upplevs tillgängliga och välkomnande.

– Många flickor uppger i högre utsträckning att de slutar med fysisk aktivitet för att prioritera skola eller arbete, säger Hannah Alvå, rapportförfattare och utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Skolrelaterad stress är också ett hinder för flickor som lyfts fram i rapporten. Samtidigt tränar flickor i högre utsträckning än pojkar på egen hand, utanför organiserad föreningsidrott.

Socioekonomiskt utsatta områden ser störst skillnader

Flickor som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar är en grupp där det finns flera hinder på samma gång. Deltagandet i föreningsidrotten är lägre där. Endast 18 procent av flickor i dessa områden idrottar i en förening. Ytterligare hinder är vissa familjers hedersnormer. Utbudet av aktiviteter är också mindre i områden med svagare socioekonomiska förutsättningar.

– För att skapa mer jämställda förutsättningar behövs en mer medveten resursfördelning tillsammans med ett långsiktigt arbete med bland annat könsnormer, trygghet och ledarskap. Jämställdhetsperspektivet behöver integreras i den ordinarie bidragsgivningen och uppföljningen av föreningsidrotten, säger Hannah Alvå.

Läs rapporten Jämställda spelregler