Inför valet 2026: Desinformation kan påverka vem som kommer till tals

– När desinformation sprider föreställningar om kön i syfte att underminimera människors trovärdighet blir det också en jämställdhetsfråga. Det är särskilt viktigt att förstå när det riskerar att påverka människors möjligheter att delta och göra sina röster hörda, säger Stina Malmén, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Digitala plattformar och sociala medier har skapat nya möjligheter att delta i samhällsdebatten, nå ut med politiska budskap och göra sin röst hörd. Samtidigt kan samma miljöer användas för att snabbt och brett sprida falsk och vilseledande information. 

Desinformation som riktas mot personer på grund av kön kan använda stereotypa eller nedvärderande föreställningar om kvinnor och män för att misskreditera en person. Den kan riktas mot både kvinnor och män och ta sig olika uttryck.  Det kan till exempel handla om falska påståenden om en kvinnlig politikers sexualitet eller familjeliv för att framställa henne som omoralisk eller olämplig, eller om vilseledande påståenden som angriper en man genom att beskriva honom som svag eller omanlig.  

– I båda fallen används föreställningar om hur kvinnor och män förväntas vara för att göra ett budskap mer effektivt, säger Stina Malmén. 

Snabb och stor spridning i digitala miljöer 

Desinformation som riktas mot enskilda personer kan förekomma tillsammans med hot, hat och trakasserier. I digitala miljöer kan innehåll dessutom få stor och snabb spridning. 

Ett falskt påstående kan exempelvis först publiceras av ett enskilt konto, för att därefter delas vidare av andra användare, opinionsbildare eller automatiserade konton. När samma berättelse återkommer i många olika sammanhang kan det vara svårt att avgöra var den kommer ifrån och vad som faktiskt är sant. 

– Konsekvenserna kan sträcka sig längre än till den person som utsätts. Desinformation kan bidra till att människor blir mindre benägna att delta i det offentliga samtalet. Den kan också påverka förtroendet för demokratiska institutioner och bidra till polarisering och splittring i samhället, förklarar Stina Malmén.  

Konsekvensen behöver dock inte vara att drabbade helt lämnar det offentliga samtalet. Det kan också vara att personer undviker vissa frågor, begränsar vad de publicerar, avstår från politiska uppdrag eller lägger tid och resurser på att bemöta falska påståenden. På så sätt kan desinformation påverka villkoren för deltagande även när resultatet inte blir att en person tystas helt. 

Ur ett jämställdhetsperspektiv är det därför viktigt att undersöka om kvinnor och män utsätts på olika sätt, vilka föreställningar om kön som används och om konsekvenserna skiljer sig åt.   Det handlar ytterst om huruvida kvinnor och män faktiskt har samma möjligheter att delta och utöva inflytande. 

– Om människor begränsar sitt deltagande i samhällsdebatten på grund av angrepp som bygger på deras kön får det effekter på vår demokrati.  Vem som kan delta, påverka och göra sin röst hörd är också en fråga om makt och inflytande, säger Stina Malmén. 

– Yttrandefriheten innebär att det offentliga samtalet ska vara öppet för många olika röster. Men om vissa människor systematiskt behöver lägga mer tid på att försvara sig mot falska påståenden, eller avstå från att delta på grund av dem, kan förutsättningarna att faktiskt använda den friheten bli olika. Den dimensionen behöver vi förstå bättre, säger hon. 

Mer kunskap om konsekvenser behövs 

Kunskapen om desinformation som riktas mot personer på grund av kön behöver utvecklas. Det gäller bland annat hur omfattande den är, vilka uttryck den tar sig, hur den sprids och vilka som utsätts. Det behövs också mer kunskap om vilka konsekvenser desinformationen får, både för den enskilda personen och för samhället i stort. 

En utmaning är att skilja desinformation från exempelvis "vanliga” politiska angrepp, samt hat och trakasserier. Samma innehåll kan dessutom förändras när det delas vidare och kombineras med andra budskap. 

I juni 2026 fick Jämställdhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Mediemyndigheten i uppdrag av regeringen att kartlägga och beskriva desinformation som riktas mot personer på grund av kön och föreslå åtgärder för att bemöta den. 

Myndigheterna ska analysera desinformationens omfattning, karaktär och spridning och bedöma vilka sårbarheter som finns. De ska också undersöka vilka konsekvenser desinformationen kan få för samhället, demokratin och samhällets motståndskraft. 

– Vi behöver en tydligare bild av hur det här fenomenet ser ut. Vilka drabbas utsätts, hur ser desinformationen ut, hur sprids den och vilka konsekvenser får den? Men vi behöver också förstå vilken roll kön spelar: när är kön bara en egenskap hos den som angrips och när används föreställningar om kön aktivt för att göra desinformationen mer effektivt? Den kunskapen behövs för att kunna utveckla träffsäkra åtgärder, säger Stina Malmén. 

Bidrar med kunskap om jämställdhet i digitala miljöer

Myndigheterna ska bidra med olika perspektiv och kompetenser i arbetet. Jämställdhetsmyndigheten ska bland annat bidra med kunskap om jämställdhet i digitala miljöer och analysera hur desinformationen påverkar människor och deras deltagande i det offentliga samtalet. 

Generativ AI gör det möjligt att snabbt skapa stora mängder text, bilder, ljud och video som kan användas i vilseledande innehåll. Tekniken kan också göra det enklare att skapa falskt sexualiserat material eller fabricerade uttalanden om en person – innehåll där föreställningar om kön kan användas för att öka angreppets genomslag. 

– Den tekniska utvecklingen förändrar snabbt förutsättningarna för att skapa och sprida vilseledande innehåll. Därför behöver vi också förstå vilken betydelse kön och föreställningar om kön kan få i den utvecklingen, säger Stina Malmén. 

Inför valet 2026 fortsätter Jämställdhetsmyndigheten att belysa hur kvinnors och mäns möjligheter att delta och utöva inflytande hänger samman med en stark och jämställd demokrati.