Inför valet 2026: Skärpt ansvar för att förebygga hot och hat

– Hot och trakasserier mot förtroendevalda är inte ett individuellt problem som enskilda politiker ska hantera själva. Det påverkar vilka som vill engagera sig politiskt och vilka röster som hörs i samhällsdebatten, vilket i förlängningen riskerar att begränsa den demokratiska bredden och representationen, säger Stina Malmén, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Hot och hat är vanligt för synliga politiker

Enligt Brottsförebyggande rådets Politikernas trygghetsundersökning 2025 utsattes var fjärde förtroendevald för hot, hat eller våld under 2024. Bland riksdagsledamöter uppgav 65 procent att de utsatts, jämfört med 31 procent i regioner och 25 procent i kommuner. Kvinnor utsätts något oftare än män.

Forskning visar också att synlighet ökar risken för utsatthet. Politiker i framträdande roller, som riksdagsledamöter, ordföranden eller heltidspolitiker, löper större risk att utsättas för hot och trakasserier, särskilt i digitala miljöer.

Sociala medier har blivit en viktig arena för politiskt deltagande och kontakt med väljare. Men de är också en arena där hot, trakasserier och hat sprids snabbt och får stor räckvidd.

– Digitala plattformar har gjort det enklare för politiker att nå väljare direkt, men sociala medier gör det också enklare att utsätta människor för hot och trakasserier, säger Stina Malmén.

Kvinnor utsätts på andra sätt än män

Forskningen visar att kvinnor och män möter olika typer av hot och hat. Manliga politiker utsätts oftare för angrepp kopplade till sina politiska åsikter eller sin kompetens. Kvinnliga politiker får däremot i högre grad ta emot könade och sexualiserade angrepp riktade mot deras utseende, kön eller sexualitet.

– Särskilt utsatta är unga kvinnor, kvinnor med minoritetsbakgrund och personer med normbrytande sexuell läggning eller könsidentitet, berättar Stina Malmén.

Konsekvenserna är också olika. Fler kvinnor än män uppger att hot och trakasserier lett till självcensur, begränsad aktivitet i sociala medier eller att de undvikit att uttala sig i vissa frågor. Bland utsatta kvinnor uppgav 60 procent att de begränsat sin aktivitet på sociala medier som en följd av utsattheten.

Påverkar vilka frågor som lyfts

Forskning visar att hot och trakasserier inte bara påverkar enskilda personer, utan också det politiska innehållet. Kvinnor undviker i högre grad offentliga debatter och frågor som rör jämställdhet, feminism, antirasism och mäns våld mot kvinnor när risken för hat och trakasserier är hög.

– När människor börjar undvika vissa frågor eller dra sig tillbaka från offentligheten påverkar det inte bara individen. Det påverkar också det demokratiska samtalet och vilka perspektiv som får plats i det offentliga samtalet, förklarar Stina Malmén.

Det innebär att hot och hat riskerar att begränsa det demokratiska samtalet och påverka vilka frågor som får utrymme i politiken.

Kommuner och regioner har fått ett tydligare ansvar

Sedan den 1 juli 2025 har kommuner och regioner ett tydligare ansvar för trygghet och säkerhet för hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda. Genom ett tillägg i kommunallagen ska kommuner och regioner arbeta förebyggande för att minska risker för ohälsa och våld samt säkerställa att förtroendevalda får utbildning och stöd.

Det handlar bland annat om:

• rutiner för att anmäla och dokumentera hot
• stöd i hantering av sociala medier
• utbildningar i säkerhet och digitalt skydd
• stöd till utsatta förtroendevalda
• förebyggande säkerhetsarbete

– Det finns i dag större kunskap och tydligare ansvar än tidigare. Men det avgörande är hur arbetet omsätts i praktiken i kommuner, regioner och politiska organisationer, säger Stina Malmén.

Arbetet behöver också ta hänsyn till skillnader i utsatthet bland olika grupper av kvinnor och män för att nå avsedd effekt. 

Mer behöver göras för att förebygga utsatthet

Trots ny lag och fler insatser visar forskningen att utvecklingen inte har vänt. Hot och hat fortsätter att påverka villkoren för politiskt deltagande.

Flera rapporter pekar på behovet av mer förebyggande arbete, bättre psykosocialt stöd och större avlastning för personer som utsätts för hot och trakasserier. Det gäller särskilt grupper som systematiskt utsätts hårdare än andra, som kvinnor, unga och personer med minoritetsbakgrund.

Ny forskning om riksdagspolitikers utsatthet visar att dagens stöd i hög grad är inriktat på att bedöma risken för fysiska angrepp, medan den psykiska belastningen av återkommande hot, hat och trakasserier ofta lämnas utan ett tydligt ansvar. För att politiska uppdrag ska vara hållbara krävs därför mer systematiskt psykosocialt stöd, avlastningssamtal och rutiner för uppföljning efter allvarlig eller långvarig utsatthet

– För att fler ska vilja engagera sig politiskt krävs inte bara formella rättigheter. Det krävs också rimliga och trygga villkor för att kunna delta fullt ut, säger Stina Malmén.