Internationella perspektiv på könssegregering

Mot den bakgrunden har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram en ny rapport om internationella exempel på hur könssegregering kan motverkas. Rapporten visar att problemet inte kan lösas med enskilda reformer eller punktinsatser. I stället krävs förändringar som går in i själva strukturerna: hur utbildningar organiseras, hur yrken värderas och hur normer formas över tid.

Rapporten visar också att det finns flera angreppssätt som ännu inte använts i Sverige, och att många av dem återfinns inom andra politikområden.

– Vi ser att många länder arbetar med liknande typer av åtgärder, men att det samtidigt finns tydliga luckor, både i Sverige och internationellt, säger utredaren Julia Hugoson.

Jämställdhet kan därmed förstås både som ett mål i sig och som ett medel i bredare samhällsutveckling – beroende på hur reformer utformas och motiveras.

Jämställdhetsmyndigheten har analyserat ett stort antal internationella exempel. De har organiserats i tre teman som pekar ut särskilt lovande praktiker.

Utbildningssystemets utformning

Hur utbildningar organiseras spelar stor roll för vilka val elever gör. Dagens system riskerar ofta att förstärka könsuppdelning, till exempel genom tidig specialisering och tydligt könskodade ämnesområden.

STEAM-pedagogik breddar utbildningsval

 I rapporten lyfts STEAM-pedagogik (en undervisningsmodell som kombinerar naturvetenskap, teknik, konst och humaniora) som ett internationellt exempel på hur utbildning kan organiseras mer ämnesöverskridande för att attrahera en bredare elevgrupp. Genom att kombinera teknik och naturvetenskap med kreativa ämnen och humaniora kan undervisningen bli mer inkluderande och bidra till att bryta könsbundna utbildningsval.

Även i Sverige finns aktuella initiativ i denna riktning, som samarbetet mellan Chalmers och Konstfack där teknisk innovation möter konstnärlig gestaltning.

– När ämnen presenteras och undervisas på nya sätt kan de väcka fler elevers intresse. Det kan bidra till att fler gör mindre könsbundna val, säger Boel Kristiansson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Sen specialisering i utbildningssystemet

I länder där utbildningsval görs sent, har unga mer tid att utveckla intressen och fatta informerade beslut. När specialiseringen istället sker tidigt och det finns få möjligheter att ändra sina val senare riskerar könssegregeringen att cementeras. Diskussionen förs även i Sverige, där förslag om att senarelägga gymnasievalet lyfts i debatten. 

Skillnader i värdering och villkor mellan könskodade yrken

Könssegregeringen på arbetsmarknaden hänger nära samman med skillnader i löner och arbetsvillkor. I Sverige är löneskillnaderna mellan privat och offentlig sektor särskilt stora i ett europeiskt perspektiv.

I Nya Zeeland genomfördes 2017 en omfattande reform för att höja lönerna inom omsorgssektorn, med syfte att korrigera undervärderingen av kvinnodominerat arbete. Danmark har genomfört liknande reformer, men de motiverades av att lösa kompetensförsörjning.

– Oavsett motiv visar exemplen att det är möjligt att åtgärda undervärderingen av kvinnodominerat arbete, säger Julia Hugoson. 

Könade normer och kulturer präglar olika ämnen och yrken

Normer om vad som anses vara “lämpliga” utbildningar och yrken för kvinnor och män påverkar tidigt ungas självbild och val. Redan innan faktiska beslut fattas har många etablerat föreställningar om vilka spår som passar dem och vilka som inte gör det. Föreställningarna bidrar till att könssegregeringen på arbetsmarknaden reproduceras över tid. Därför behöver arbetet med normförändring omfatta hela utbildnings- och yrkeskedjan I rapporten finns bland annat exempel på hur yrkespraktik och studievägledning kan utformas på ett genusmedvetet sätt.

Samordnad vägledning för att bredda ungas val

I Frankrike har initiativet Plan Avenir utvecklats för att stärka studie- och yrkesvägledningen och skapa bättre samordning mellan skola och arbetsliv. Syftet är att ge unga en bredare bild av möjliga framtidsvägar och minska risken för stereotypa utbildningsval.

Genom att arbeta mer strukturerat med vägledning tidigt i utbildningssystemet är ambitionen att påverka vilka val som uppfattas som realistiska. Erfarenheten visar att när skola och arbetsliv samverkar mer aktivt kan det bidra till att bredda ungas perspektiv.

Likriktning i angreppssätt – och behov av nya grepp

Rapporten visar att många länder använder liknande typer av åtgärder. Det finns till exempel omfattande satsningar på att öka flickors och kvinnors andelar inom STEM, men betydligt färre som syftar till att förändra pojkar och mäns valmönster. Fokus ligger ofta på att främja själv insteget till ett yrke, snarare än att förbättra de villkor som påverkar långsiktig etablering och karriärutveckling.

– En viktig slutsats är att vi behöver bredda perspektivet. Många av de mest kraftfulla åtgärderna finns inom andra politikområden, som utbildning, arbetsmarknad och välfärd. Åtgärderna riskerar annars att bli alltför kompensatoriska, de kan mildra effekter, men inte förändra de strukturer som skapar könssegregering, säger Boel Kristiansson.

Läs rapporten i sin helhet här.