Jämställdheten står stilla – på flera områden går utvecklingen bakåt

– Sverige ses ofta som ett av världens mest jämställda länder, men vår lägesbild visar att utvecklingen har stannat av. Könet har fortfarande stor betydelse för dina möjligheter till makt, en god ekonomi och ett liv fritt från våld, säger Sara Andersson, senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, som har gått igenom den tillgängliga statistiken på jämställdhetsområdet.

Ett område där utvecklingen går åt fel håll sett utifrån den svenska jämställdhetspolitiken är jämställdheten mellan föräldrar. Under 2025 minskade mäns andel av både föräldraledighet och vård av sjukt barn.

– Fördelningen av vem som tar hand om barnen och andra obetalda uppgifter påverkar kvinnors möjligheter till ekonomisk självständighet, karriärutveckling och hälsa. Det är ett tydligt exempel på hur bristande framsteg inom ett område försvårar förbättringar inom andra områden, säger Sara Andersson.

Fortfarande stora ekonomiska skillnader

Trots att det länge har funnits en politisk ambition om att ha ekonomisk jämställdhet kvarstår stora skillnader mellan kvinnor och män.

– Yrken där kvinnor är i majoritet har i genomsnitt lägre lönenivåer och ofta sämre arbetsmiljö. På grund av bland annat sjukdom, föräldraledighet och att de inte får ett heltidsjobb arbetar kvinnor oftare deltid än män och är mer frånvarande från arbetslivet. Sammantaget leder det här till betydande inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Det senaste året ser vi att kvinnor totalt sett arbetar mer än tidigare men ändå har antalet tusenlappar som skiljer i inkomst ökat, säger Sara Andersson.

Utvecklingen för varje jämställdhetspolitiskt delmål

I den nya rapporten ger Jämställdhetsmyndigheten en lägesbild av utvecklingen för de sju jämställdhetspolitiska delmålen. Rapporten är en del av myndighetens uppdrag att analysera samhällsutvecklingen, med syftet att ge en övergripande bild av i vilken riktning Sverige är på väg.

1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Utvecklingen går framåt, men långsamt. Rikspolitiken präglas av en jämställd representation medan män dominerar på ledande positioner inom bland annat akademin, näringslivet och medierna. Kvinnor är däremot i majoritet bland förbundsordföranden för fackförbunden.

Läs mer: Fakta och statistik om delmål 1

2. Ekonomisk jämställdhet

Utvecklingen går långsamt och lite har hänt de senaste 20 åren. Inkomstgapet ligger kvar på 20 procent. Kvinnors arbetstid ökar, men samtidigt ser vi att inkomstgapet i kronor ökar och uppgick till 86 500 kronor vid senaste mätningen. Föregående år uppgick gapet till närmare 85 000 kronor.

Läs mer: Fakta och statistik om delmål 2

3. Jämställd utbildning

Flickor har i genomsnitt högre meritvärde än pojkar, men skillnaderna har minskat, på grund av att flickors resultat försämrats och pojkars förbättrats. Elevers meritvärde påverkas även av andra samspelande bakgrundsfaktorer. Könsfördelningen på mans- eller kvinnodominerade gymnasieprogram är fortsatt ojämn, även om det sker vissa förändringar i elevers studieval. Flickors nivåer av stress är högre än pojkars och upplevelsen av otrygghet är också vanligare bland flickor. 

Läs mer: Fakta och statistik om delmål 3

4. En jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete

Kvinnor gör mer av det obetalda hemarbetet och tar ut 69 procent av föräldrapenningdagarna – 76 procent av den totala skattade föräldraledigheten under barnets första två år samt 63 procent av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (vab). Kvinnor tar även större ansvar för omsorgen om äldre och andra närstående, en omsorgsform som bedöms öka på samhällsnivå. Sedan 2022 har en tidigare positiv utveckling mot ett jämställt föräldraskap brutits då skillnaden i fördelningen av tillfällig föräldrapenning (vab) ökar. Sedan 2025 gäller detta även för fördelningen av föräldrapenningsuttaget. 

Läs mer: Fakta och statistik om delmål 4

5. Jämställd hälsa

Utvecklingen går på flera områden åt fel håll, vilket framkommer av flera centrala hälsorelaterade indikatorer. Kvinnor upplever sämre hälsa än män och är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar generellt och specifikt sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa. Kvinnor lever i genomsnitt längre, men bland lågutbildade kvinnor sjunker medellivslängden, i motsats till övriga grupper. 

6. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra

Det finns generellt stora svårigheter med att mäta omfattningen av mäns våld mot kvinnor i samhället. Kvinnor utsätts i högre grad för grovt och upprepat våld av närstående, liksom för sexualbrott. Även om viss minskning syns i vissa grupper, är utsattheten fortsatt omfattande.

Läs mer: Fakta och statistik om delmål 6

7. Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra

Delmålet är nytt och det finns brister i tillgång på statistik. De siffror som finns visar att utsattheten är utbredd bland unga kvinnor och män, men att omfattningen är svår att uppskatta. Elva procent av de unga i åldern 16–29 år uppger exempelvis att de upplevt begränsningar i val av partner.