Menstruell hälsa är en jämställdhetsfråga

Under ett liv har de flesta menstruerande personer mens i omkring sju år sammanlagt. Den första mensen kommer oftast mellan 11 och 14 års ålder och den sista runt 51 års ålder. Mens påverkar därmed liv och hälsa under omkring 40 år.  

Mens påverkar ungas vardag 

Folkhälsomyndighetens intervjustudie Menstruell hälsa bland unga vuxna (2025) visar att mensbesvär påverkar vardagen för många unga. Ungefär 60 procent av personer med erfarenhet av menstruation uppger att de har mensvärk och 58 procent att de upplever humörförändringar före eller under mensen.

Samtidigt säger 16 procent av unga mellan 16 och 29 år att de stannat hemma från skola eller studier vid varje menstruation under det senaste halvåret på grund av sina besvär. Bland unga mellan 16 och 19 år är siffran över 20 procent.

– När unga tjejer regelbundet missar skolan på grund av menssmärta påverkar det både deras hälsa, utbildning och möjligheten att delta på lika villkor, säger Kajsa Björnestedt, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Folkhälsomyndigheten visar också att medelåldern för första mens i Sverige är 12,5 år. För många unga sammanfaller puberteten och de första erfarenheterna av menstruation med en period i livet då självkänsla, identitet och psykisk hälsa formas. 

– De första erfarenheterna av mens kan påverka hur unga ser på både sin kropp och sitt mående. Därför är det viktigt att unga får kunskap, stöd och trygga vuxna att prata med, säger Kajsa Björnestedt. 

Skam och stigma gör det svårare att få hjälp

Trots att mens är en naturlig del av livet upplever många fortfarande att det är svårt att prata om sina besvär. Skam och normer påverkar både hur man söker vård och hur man hanterar sin vardag. För vissa grupper kan stigma och utsatthet dessutom förstärkas ytterligare.

Vissa transpersoner som menstruerar beskriver till exempel att mensen kan bidra till ökad könsdysfori och psykisk ohälsa. Det visar hur menstruell hälsa också behöver förstås utifrån olika livsvillkor och erfarenheter.

När smärta inte tas på allvar riskerar det att bli normaliserat att ”stå ut”, snarare än att få rätt hjälp och behandling. Samtidigt visar statistiken att många inte söker vård trots återkommande besvär. Det pekar på ett glapp mellan behov och faktisk tillgång till stöd.

Flickor och kvinnor som blivit utsatta för könsstympning beskriver särskilt en osäkerhet och bristande förtroende för vården. I Folkhälsomyndighetens intervjustudie om menstruell hälsa bland personer som utsatts för könsstympning (2026) beskrivs hur vårdmöten i vissa fall präglats av stigma, rasifiering och förenklade förklaringsmodeller, där könsstympning antagits vara den enda orsaken till menstruationsrelaterade besvär. Flera kvinnor har även upplevt bristande delaktighet i vårdbeslut och otillräcklig information inför behandling. Sammantaget kan detta leda till att vissa avstår från att söka vård.

– Intervjustudien visar hur viktigt det är att yrkesverksamma har kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor och kan ge ett gott bemötande och adekvat vård, säger Hilda Holmström, utredare, Jämställdhetsmyndigheten. 

Mens är en rättighetsfråga 

Världshälsoorganisationen WHO har slagit fast att menstruell hälsa ska ses som både en hälsofråga och en rättighetsfråga. Det omfattar tillgång till information, mensskydd, trygga toaletter, rent vatten och vård.

Menstruell hälsa är en central del av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Ojämlik tillgång till information, resurser och vård påverkar människors livsvillkor. 

Stigma kring mens gör att många fortfarande undviker att prata om sina erfarenheter. Det påverkar både kunskap, självbild och möjligheten att få stöd. 

– Mens är något som påverkar en stor del av befolkningen under stora delar av livet. Därför behöver menstruell hälsa få en självklar plats i arbetet med jämställd hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter, säger Kajsa Björnestedt. 

Vill du fördjupa din kunskap? 

Folkhälsomyndighetens intervjustudie Menstruell hälsa bland kvinnor som utsatts för könsstympning (2026) och deras intervjustudie om Ungas hälsa, relationer och sexliv (2025).