Myndigheter i ny samverkan för att hantera gemensamma jämställdhetsutmaningar

Nu har Jämställdhetsmyndigheten dragit gång ett nära samarbete med ett antal utvalda myndigheter, däribland Polismyndigheten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, för att öka kraften i jämställdhetsarbetet. Målet är att gemensamma erfarenheter och utmaningar ska underlätta för myndigheterna att nå resultat, både i den egna verksamheten och på samhällsnivå.

Jämställdhetsintegrering har länge varit Sveriges huvudsakliga strategi för att nå målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har för de kommande fyra åren gett lite drygt 50 myndigheter särskilda jämställdhetsuppdrag. 13 av dessa ingår i ett unikt samarbete, som går under namnet JiM+, med fokus på erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande.

– Jämställdhetsintegrering som strategi och metod behöver ta ytterligare ett steg och förbättras och fördjupas. Regeringen har gett en tydlig signal till myndigheterna – att vi måste samarbeta för att hantera ojämställdheten i samhället. Det går inte att arbeta i våra egna stuprör utan det krävs gemensamma analyser och åtgärder, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

I mitten av april höll Jämställdhetsmyndigheten digitala uppstartsträffar med generaldirektörer, chefer och jämställdhetssamordnare och andra nyckelfunktioner från de deltagande myndigheterna. Träffarna var ett sätt att få en gemensam bild av de utmaningar myndigheterna står inför.

– Mitt starkaste intryck var det engagemang och det genuina intresse som alla medverkande, från generaldirektörerna till deras medarbetare, visade för uppdraget och arbetet med JiM+ framgent, säger Lena Ag.

Första omgången för ny modell

Modellen som ska tillämpas bygger på ett arbete som Ekonomistyrningsverket, Kriminalvården, Skatteverket och Vetenskapsrådet tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten har arbetat fram. Den utgår från tidigare erfarenheter av jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter och består av träffar, dialog och eget arbete.

Utmärkande för satsningen med JiM+ är att myndigheterna ska åtgärda ojämställdhetsproblem i den egna kärnverksamheten, men också samarbeta för att komma till rätta med gemensamma samhällsproblem. Målet är att myndigheterna ska bidra till ett jämställt samhälle och ge lika förutsättningar och service för alla, oavsett kön.

Utvärderingar av arbete med jämställdhetsintegrering visar att ett tydligt ledarskap och god styrning är viktigt för att nå framgång.

– Ledningens ambitionsnivå och åtagande är en nyckel för långsiktig framgång och för att myndigheternas arbete ska får effekt och genomslag på samhällsnivå, säger Lena Ag.

Första omgången av JiM+ pågår fram till våren 2022. Planen är sedan att erbjuda fler myndigheter med regeringsuppdrag kring jämställdhetsintegrering att delta i samarbetet.

Myndigheter som deltar i JiM+ 2021–2022

De 13 deltagande myndigheterna är indelade i tre kluster:

Rättsvårdande myndigheter: Kriminalvården, Polismyndigheten, Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.
Forskningsfinansiärer: Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova
Välfärdsmyndigheter: Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten.

Fyra frågor till tre generaldirektörer

Här berättar tre generaldirektörer om hur de ser på arbetet med jämställdhetsintegrering och deras myndigheters medverkan i JiM+.

Christina Forsberg, generaldirektör CSN

Vad hoppas du att din myndighets deltagande i JiM+ ska leda till?
– Nyckeln till framgång är samverkan. CSN och de övriga myndigheterna har kapacitet att nå så mycket längre om vi hanterar jämställdhetsfrågan tillsammans istället för på egen hand. JiM+ är ett viktigt forum för samarbete och utbyte av erfarenheter som kommer att göra att vi får ökad framfart i denna viktiga fråga.

Vilka ojämställdhetsproblem ser ni i er grupp som särskilt viktiga att ta itu med?
– CSN har jobbat aktivt med jämställdhetsintegrering under många år. Bland annat har vi arbetat för att uppnå ett jämställt bemötande mot våra kunder – samma service och förutsättningar oavsett kön. Övriga deltagande myndigheter har också omfattande kundkontakter och jag upplever att vi alla tycker det är viktigt med jämställdhet i bemötande och service. Vi brottas med liknande frågeställningar runt vårt arbete med jämställdhetsintegrering, inte minst hur vi ska säkerställa att jämställdhetsarbetet ger effekt på samhällsnivå.

Vad tror du blir extra viktigt för att lyckas i det här arbetet?
– En viktig sak är att fortsätta jobba för att jämställdhets­perspektivet ska finnas med i alla beslut och i alla delar av CSN, och inte vara ett spår vid sidan av vår verksamhet. I och med att vi fortsätter ta kliv inom jämställdhetsintegreringen bidrar vi också till FN:s globala handlingsplan Agenda 2030, där just jämställdhet är ett av målen i omställningen mot hållbar utveckling. Jag tycker att det känns motiverande att de insatser som vi gör både får effekt för våra kunder, våra medarbetare och för samhällsnyttan.

Vad tar du med dig från uppstartsträffen?
– Jag tycker att det var väldigt värdefullt att byta erfarenheter med andra myndigheter som har liknande förutsättningar som CSN; till exempel att vi möter många kunder och har verksamheter som påminner om varandra. Under mötet blev det även tydligt att alla ser värdet av samarbete och att det finns en vilja att samverka med varandra.

Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården

Vad hoppas du att din myndighets deltagande i JiM+ ska leda till?
– Jag hoppas att JiM+ ska leda till att arbetet med jämställdhetsintegrering får ett ännu större genomslag i Kriminalvården. Att det i vår JiM+-grupp finns deltagare från olika funktioner i myndigheterna är positivt. Vi behöver vara många som äger och driver frågan.

Vilka ojämställdhetsproblem ser ni i er grupp som särskilt viktiga att ta itu med?
– En tydlig röd tråd hos samtliga myndigheter i gruppen är att våra verksamheter till stor del utgår från mannen som norm. Det tycker jag är viktigt att se och arbeta med.

Vad tror du blir extra viktigt för att lyckas i det här arbetet?
– För Kriminalvårdens del så står vi inför den tuffaste utmaningen i modern tid med platsbrist och ett högt tryck på verksamheten. I sådana lägen finns tyvärr en risk att de här perspektiven missas. Men det är när vi skapar framtidens kriminalvård som vi också har chans att bygga upp den mer jämställd. Lyckas vi integrera och planera in det perspektivet nu så har vi goda möjligheter att lyckas i arbetet framöver.

Vad tar du med dig från uppstartsträffen?
– Det var flera av de andra myndigheterna som lyfte sitt arbete med våld mot närstående. Med tanke på den senaste tidens händelser med flera kvinnor som mist livet så tar jag med mig både en stor tilltro till erfarenhetsutbytet, men också känslan av ansvar. Alla myndigheter i gruppen spelar en viktig roll i att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Ingrid Petersson, generaldirektör Formas

Vad hoppas du att din myndighets deltagande i JiM+ ska leda till?
– Erfarenhetsutbytet är upplagt som ett verksamhetsstöd för våra myndigheters ordinarie arbete med jämställdhetsintegrering. Jag har därför en förhoppning att deltagandet kan utgöra ett stöd för vidareutveckling av det arbetet och bidra med verktyg för att driva frågorna i Formas olika arbetsprocesser.

Utöver det hoppas jag att vi gemensamt kan identifiera viktiga samverkansområden rörande jämställdhetsområdet. Både oss myndigheter emellan och med andra viktiga aktörer inom forsknings- och innovationssystemet – men också med andra sektorer.

Vilka ojämställdhetsproblem ser ni i er grupp som särskilt viktiga att ta itu med?
– Formas är del av ett större forsknings- och innovationssystem med en rad olika aktörer, bland andra universitet och högskolor. Det ligger nära till hands att adressera de ojämställdhetsproblem som råder på lärosätena beträffande meriteringsmöjligheter och karriärutveckling. Vi behöver även fortsättningsvis vara vaksamma på hur vår verksamhet både påverkar och kan bidra till en jämställd utveckling inom dessa miljöer. Det är viktigt att påpeka att vi har ett begränsat handlingsutrymme och att det kräver samverkan med lärosätena, något som vi gärna vill utveckla vidare tillsammans med dem. Men vi stöder även andra aktörer och bedriver annan verksamhet utöver forsknings- och innovationsfinansiering. I vår strategi tar vi därför höjd för behovet av ordentliga analyser för att närmare kunna konkretisera eventuella ojämställdhetsproblem.

Vad tror du blir extra viktigt för att lyckas i det här arbetet?
– Om du med arbetet menar jämställdhetsintegrering av vår verksamhet kräver det ett fortsatt gediget förankringsarbete, förmåga till prioritering och inte minst uthållighet. Ska vi också kunna bidra till samhällseffekter kräver det samverkan, samverkan och återigen samverkan. Som jag påpekat tidigare har vi alla medverkande myndigheter ett begränsat handlingsutrymme. Det kräver i sin tur öppenhet och prestigelöshet, vi äger inte lösningarna på problemen själva. Vi behöver också se till synergier mellan olika uppdrag. Agenda 2030 är en självklar utgångspunkt som genomgående betonar vikten av såväl jämställhet som jämlikhet, både i innehåll och som medel för att uppnå målen. Hållbar utveckling är en jämställd och jämlik utveckling.

Vad tar du med dig från uppstartsträffen?
– Att det finns en stor samstämmighet och engagemang kring frågorna, givet vissa skillnader i våra uppdrag, och en stark uppslutning kring vikten av samverkan. Jag tar också med mig behovet av att vara tydlig och konkret vad beträffar formuleringen av ojämställdhetsproblem liksom hur vi formulerar våra mål och beskrivningar av inriktning för arbetet. Dessutom ska vi inte strössla med nya aktiviteter och insatser utan att fokusera och prioritera. Vi behöver uppmärksamma det arbete som redan görs inom de existerande arbetsprocesserna. Vi behöver inte uppfinna hjulet varje gång.

Jämställdhetsintegrering

Publiceringsdatum: 5 maj 2021

Senast uppdaterad: 10 december 2021