Nu breddas ansvaret för att upptäcka våld

Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen bygger Jämställdhetsmyndigheten en ny infrastruktur för svenska myndigheters insatser mot mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhällsförändrande arbete som breddar ansvaret att upptäcka våld till fler samhällsaktörer och myndigheter som kan komma att möta våldsutsatta och våldsutövare i sina verksamheter.

En bild som visar tre personer som sitter i varsin fåtölj på en scen, Hanna Olsson, Katarina Björkgren Och Gabriella Ahlström, panelsamtal, inomhus.

I panelen deltog från vänster Hanna Olsson, Katarina Björkgren och Gabriella Ahlström.

I början av december 2021 bjöd myndigheterna in till en digital spridningsskonferens för att berätta om erfarenheter, lärdomar och utmaningar inom regeringsuppdraget Ökad upptäckt av våld.

– Mäns våld mot kvinnor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och det yttersta uttrycket för ojämställdheten i samhället och i privatlivet, sa Lena Ag, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör, och inledde konferensen.

Genom uppdraget Ökad upptäckt av våld har regeringen försökt åtgärda "ett systemfel" på samhällsnivå som identifierades i Socialstyrelsens dödsfallsutredningar, utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

– Det visade sig att våldsutsatta hade varit i kontakt med flera myndigheter tidigare utan att våldsproblematiken uppmärksammats, sa Lena Ag.

Efter Lena Ag gav författaren och föreläsaren Hanna Olsson en historisk tillbakablick på modern kvinnofridshistoria sedan 70-talet och regeringsuppdraget om ökad upptäckt av våld sattes i en historisk kontext.

Flera brister i myndigheternas arbete identifieras

Bea Hopstadius, enhetschef på Socialstyrelsen, tog plats på scenen och berättade om bakgrunden till regeringsuppdraget Ökad upptäckt av våld:

– Socialstyrelsens uppdrag med dödsfallsutredningar går ut på att identifiera systemfel i samhällets stöd och skydd till våldsutsatta. Syftet med utredningarna är att ge regeringen ett underlag för att förhindra att barn och vuxna utsätts för våld.

I de 52 fall som de har gått igenom, i de fem dödsfallsutredningar som genomförts sedan 2012, har flera brister identifierats. Det absolut vanligaste är att våldet inte upptäckts. Ingen av de klientnära myndigheterna har ställt frågan om våld, trots att det funnits indikationer på att en person är våldsutsatt.

Nu, när arbetet har kommit i gång på myndigheterna, och frågor om våld ställs på rutin eller på indikation, handlar det om att implementera rutiner och metoder i kärnverksamheten.

Dödsfallsutredningarna visar att strukturerade riskbedömningar saknas. När en våldsutsatt kvinna söker hjälp har våldet pågått en längre tid och är allvarligt. I många fall finns det barn i familjen. Trots det görs sällan riskbedömningar för att bedöma behovet av både omedelbara insatser som till exempel skyddat boende och insatser på lång sikt. Utredningarna visar också att den interna och externa samverkan brister.

– Det finns rutiner, metoder och kunskap, nu måste vi arbeta med implementeringen av dem, sa Bea Hopstadius.

För att upptäcka, förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor krävs kunskap om hur våldet ser ut och vilka konsekvenser det får för den enskilde. Det handlar konkret om att fråga om våldsutsatthet, för att personer som utsatts för våld ska få det stöd och skydd de behöver.

Det är i mötet med människor som frågor om våld behöver blir en del av den ordinarie verksamheten på myndigheter.

Utbildat sina anställda i att ställa frågor om våld

Representanter från de tre klientnära myndigheterna i uppdraget: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket äntrade scenen och berättade om hur de arbetat med uppdraget. Gemensamt är att alla myndigheter nu informerar på sina webbplatser om hur och var våldsutsatta kan få skydd och stöd om de utsätts för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Myndigheterna har också utbildat sina anställda i att ställa frågor om våld, att ta hand om svaren och att hänvisa våldsutsatta personer vidare till stöd och hjälp.

Migrationsverket har satsat mycket på att utbilda personal och chefer, och informera sökande om svensk lagstiftning.

– Vi har till exempel gjort webbutbildningar och filmade föreläsningar, utvecklat handläggningsstöd och deltagit på arbetsmiljödagar för chefer och informerat, sa Eva-Katarina Ekermann.

Försäkringskassan har fokuserat på förstärkt stöd till relevant personal med klientkontakt.

– Vi har stegvis ökat omfattningen och ambitionsnivån har gått från att ställa frågor om våld vid indikation till att rutinmässigt ställa frågor om våld, berättade Julie Jacobsson.

Även Arbetsförmedlingen har satsat mycket på att utbilda sina medarbetare:

– För oss har det varit viktigt att förmedla varför det är viktigt att arbetssökande ska kunna berätta om sin våldsutsatthet för oss. Vi har jobbat mycket med att informera om att mäns våld mot kvinnor är den yttersta formen av ojämställdhet och fokuserat på att våld kan vara en dold orsak till arbetslöshet, sa Åsa Frostfeldt, verksamhetsutvecklare på Arbetsförmedlingen.

Ledning och styrning är avgörande

Forskning visar att ledningens engagemang är avgörande för att jämställdhetsarbetet ska få genomslag och därför samlades myndigheternas generaldirektörer i ett panelsamtal för att diskutera vikten av ledning och styrning.

– Vi i ledningen har uppgiften att visa lite mod, att visa att det vi gör är rätt. Myndighetsledningen kan prata om de här frågorna, synliggöra och få ett driv i frågorna. Vi behöver sätta ambitionsnivån och inriktningen och se till att det finns en uppföljning som visar om det går åt rätt håll. Vad är det vi ska lägga resurserna, vad ger samlat mest effekt, sa Maria Rydbeck, överdirektör Försäkringskassan.

Maria Kindhal, biträdande verksamhetsområdeschef på Arbetsförmedlingen höll med:

– Ledningens roll kan inte överskattas. Det har varit en möjliggörare för att kunna arbeta med frågorna som vi kunnat göra. Arbetet för att upptäcka våld har blivit en central del av vårt arbete med verksamhetsplanering och fokus för styrning. AF är en stor myndighet, med många möjligheter som måste involveras för att vi ska nå effekten. Implementeringen blir oerhört viktig och komplex.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik lyfte också vikten av implementering:
– Frågorna måste inkorporeras i kärnverksamheten, kan man göra det så lyckas man. Allting handlar om implementering, inte regelverk. Att få ett regelverk på plats är steg ett, sedan måste man arbeta med implementeringen.

Oliva Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör betonade vikten av att få in frågan i den ordinarie verksamheten:

– Kan man dessutom lyfta in att det här förbättrar våra resultat i den ordinarie verksamheten så har man säkrat uppdraget.

Lena Ag, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör, fokuserade på effekten som de fem myndigheternas arbete gett och en utmaning som följer med det:

– Att utbilda 1000-tals och åter 1000-tals anställda i hur de kan upptäcka våldsutsatta och våldsutövare ger effekt. Nästa steg är arbetsgivarperspektivet, vi har en mängd medarbetare som har blivit utbildade i att fråga om våld, men vi har också medarbetare som kan vara våldsutsatta. Just nu genomför vi ett pilotprojekt med länsstyrelser kring hur vi kan jobba med detta.

"Uppdraget är ett bevis på att staten tagit ett kliv framåt"

Mot slutet av konferensen blev det dags att blicka framåt, hur ser framtiden ut?
Maria Boustedt Hedvall, utredare på Socialstyrelsen, och Katarina Björkgren, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, reflekterade tillsammans.

– Vi har tagit tid till att fördjupa oss och kunnat skapa ett stöd till personerna som ska arbeta med frågorna på de klientnära myndigheterna. Ett sådant arbete tar tid, det går att inte bara slänga sig ut. Vi måste börja titta på hur vi implementerar det vi nu satt i rullning och hitta system för att följa upp, vad händer med allt det vi gör? Gjorde det någon skillnad för dem som det var ämnat för, sa Katarina Björkgren och fortsatte:

– Uppdraget är ett bevis på att staten tagit ett kliv framåt och pekat på att vi alla måste ta ansvar för de här frågorna. Kvinnorörelsen ska ha en stor eloge, de har drivit frågan i så många år och banat väg för uppdraget.

En viktig fråga framåt är om fler myndigheter bör involveras i arbetet.

– Det finns många myndigheter som möter personer som kan vara våldsutsatta. Det finns mycket att fundera kring om vi ska involvera fler, sa Maria Boustedt Hedvall.
Katarina Björkgren stod för dagens slutord:

– Vi har samlats här idag för att motverka ett brott mot mänskliga rättigheter. Begreppet mäns våld mot kvinnor är en beskrivning av ett strukturellt problem med en historia i en värld där män har getts och fortfarande ges mer makt och utrymme att styra över kvinnor. Alla, oavsett kön, har rätt till samma stöd och skydd. Det är självklart. Den nationella strategin för att bekämpa mäns våld mot kvinnor pekar ut något oerhört viktigt: pojkar och mäns delaktighet. Vi vill bjuda in till ett arbete i de här frågorna. Där vi alla enat ställer oss upp och säger det är helt oacceptabelt att kvinnor dödad av sin partner, enligt dödsfallsutredningarna, av en man. Att kvinnor och barn lever på skyddat boende. Är hemlösa. Det är oacceptabelt. De här fem myndigheterna går i bräschen och visar att det är en problematik som vi alla är yrkesmässigt ansvariga att agera för att förändra.

Ta del av konferensen i efterhand

Spridningskonferensen om uppdraget Ökad upptäckt av våld 1 december 2021 spelades in. Filmen är 4 timmar och 37 minuter.

Fakta Ökad upptäckt av våld

Under 2019 fick Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket ett regeringsuppdrag om samverkan för ökad upptäckt av våld. Ett konkret resultat är att dessa stora myndigheter – som tillsammans når en stor andel av Sveriges befolkning – utbildar sina medarbetare om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att de ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet eller våldsanvändning, bemöta de svar de får och hänvisa personen rätt. Kunskapen bidrar till att myndigheterna kan ge stöd och rätt insatser till de som kommit i kontakt med myndigheterna.

Mäns våld mot kvinnor

Publiceringsdatum: 31 januari 2022

Senast uppdaterad: 11 februari 2022