Ny strategi ska stärka arbetet mot våld, förtryck och utnyttjande

Regeringen har presenterat en ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt utnyttjande i prostitution och människohandel. Strategin ska bidra till ett mer samlat, långsiktigt och effektivt arbete i hela landet och gäller under perioden 2026–2035.

Jämställdhetsmyndighetens uppföljning visar att den föregående strategin, från 2017, har lett till ökad prioritering och ett mer aktivt arbete hos fler myndigheter. Samtidigt kvarstår stora utmaningar.

– Den tidigare strategin har stärkt arbetet, men det är fortfarande för ojämnt och splittrat. Det gör att våldsutsatta inte får det stöd de har rätt till, det är inte acceptabelt, säger Lise Tamm, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör.

I dag är arbetet mot våld, förtryck och utnyttjande ojämnt och fragmenterat. Det innebär att våldsutsatta flickor och kvinnor inte har likvärdig tillgång till skydd och stöd i hela landet.

Nollvision som styrning

Den nya strategin utgår från en nollvision: våldet ska upphöra. Nollvisionen handlar inte bara om ett mål, utan om ett sätt att organisera och styra arbetet.

– Våldet ska inte hanteras som enskilda händelser utan som ett systemfel som samhället har ansvar att förebygga, förklarar Lise Tamm.

Det innebär att samhällets insatser behöver hänga ihop bättre och att ansvar och roller behöver vara tydliga. Erfarenheter från andra områden visar att långsiktighet, tydligt ansvar och kontinuerlig uppföljning är avgörande för att nå resultat.

– Arbetet spänner över många sektorer. Det kräver tydliga roller och ansvar och att arbetet hålls ihop. Annars arbetar myndigheterna i sina stuprör, säger Lise Tamm

Stärkt nationell samordning

Arbetet mot våld spänner över många sektorer och nivåer. För att öka genomslagskraften krävs en starkare samordning.

Jämställdhetsmyndigheten har sedan tidigare ett nationellt samordningsansvar för arbetet mot prostitution och människohandel. Sedan januari i år har myndigheten även ansvar för samordningen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Nu får myndigheten i uppdrag att samordna en nationell samverkansstruktur för genomförandet av den nya strategin.

– Nu får vi bättre möjligheter att hålla ihop arbetet nationellt och säkerställa att insatserna blir mer träffsäkra och långsiktiga, säger Lise Tamm.

Målet är att stärka kopplingen mellan nationell, regional och lokal nivå, så att styrning, genomförande och uppföljning hänger ihop.

Våldet är en del av ojämställdheten

Strategin betonar att våldet inte är könsneutralt, utan en del av ojämställdheten i samhället. Mäns dödliga våld mot kvinnor, ofta benämnt som femicid, är den mest extrema konsekvensen av detta. För att förebygga våldet krävs därför också arbete med de bakomliggande maktstrukturerna.

– Mäns våld mot kvinnor är inte slumpmässiga händelser. Det är den yttersta konsekvensen av ojämställdhet, säger Lise Tamm.

Mäns dödliga våld mot kvinnor ska inte förstås som enskilda eller slumpmässiga händelser. Det är en del av ett pågående våld där hot, kontroll och övergrepp ofta trappas upp och hänger samman med den ojämställdhet som finns i samhället.

Lise Tamm lyfter att hedersrelaterat våld och förtryck omfattar förtryck från vaggan till graven. Särskilt flickor begränsas på så många sätt.  

–  Deras mänskliga rättigheter blir kränkta och det får inte ta del av jämställdheten som ska omfatta alla i Sverige. I den nya strategin finns många riktade insatser och ett ökat fokus på hedersrelaterat våld, det är viktigt, säger hon.

Bättre uppföljning ska ge resultat

En central del i strategin är stärkt uppföljning. Utan systematisk uppföljning riskerar insatser att bli kortsiktiga och punktvisa.

– För att nå resultat måste vi veta vad som fungerar, säger Lise Tamm.

Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att utveckla uppföljningen av strategin och de jämställdhetspolitiska delmålen, bland annat tillsammans med andra myndigheter.

Statens ansvar i fokus

Ytterst handlar strategin om statens ansvar att skydda människors liv och frihet.

– Den som utsätts för våld ska alltid få stöd. Den som utövar våld ska ställas till svars. Det är så nollvisionen blir verklighet, säger Lise Tamm.