Nya initiativ ska lösa utmaningar inom välfärden 

I Sverige är skillnaden stor mellan vad kvinnor och män väljer för utbildning och jobb. Uppdelningen mellan flickor och pojkars karriärval börjar redan på gymnasiet och fortsätter sedan via högre utbildning och genom arbetslivet. 

Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att stärka samverkan mellan myndigheter kring könsbundna studie- och yrkesval med särskilt fokus på breddad rekrytering och att behålla befintligt anställd inom välfärden. Inom uppdraget ska vi även redogöra för hur ett antal länder utanför Norden arbetar med frågorna, och lyfta goda exempel på insatser. 

Hög arbetsbelastning och låg status 

Malin Svensson, utredare, beskriver att föreställningen om vem som anses lämplig att utföra arbetsuppgifterna är så starkt förknippad med kvinnor att yrkena anses vara "kvinnokodade", trots att färdigheter nås genom övning och inte grundar sig av vilket kön en person har.

– När det gäller välfärdsyrken inom skola, vård och omsorg kännetecknas de av omhändertagande yrkesroller i mellanmänskliga möten, men de kompetenser som krävs anses ha låg status. Historiskt har dessa yrken utförts främst av kvinnor och så ser det ut än idag även om andelen män har ökat något under de senaste åren genom att unga män och utrikes födda män arbetar inom sektorn i högre utsträckning än tidigare, säger hon.

Hon förklarar att välfärdsyrkena präglas av påfrestande arbetsvillkor och arbetsmiljö, låga löner, deltidsarbete, starka könsnormer och hög arbetsbelastning. För att attrahera fler och se till att anställda stannar kvar visar våra tidigare rapporter att sektorn behöver få bättre förutsättningar så att yrkena värderas högre. 

Åtgärder som ställer krav på minoriteten  

Satsningar på att jämna ut könsuppdelningen inom arbetsmarknaden har historiskt främst fokuserat på att motivera fler kvinnor att välja mansdominerade yrken, särskilt inom det så kallade STEM-området (science, technology, engineering and mathematics). Motsvarande initiativ för att motivera män och andra underrepresenterade grupper att välja kvinnodominerade yrken har inte funnits.

Regeringen en nyligen infört en ny STEM-strategi som fokuserar på strukturella åtgärder. 

– Tidigare åtgärder har framförallt varit inriktade på att få kvinnor att anpassa sig till den rådande strukturer, snarare än att lösa eventuella problem i studiemiljön och organisationen. För att bredda rekryteringen till välfärden är det viktigt att påverka grundproblematiken, som handlar om att förändra normer och strukturer. I samverkan som nu har inletts prioriteras därför åtgärder som kan göra skillnad på organisatorisk och strukturell nivå, säger Malin Svensson.

Läs mer om våra tidigare uppdrag om könsbundna studie- och yrkesval 

• Åtgärder för att minska könsbundna utbildningsval (nyhetsartikel 2022)
• Val efter eget kön - En kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval (rapport 2022:4)
• 16 förslag för att locka män till yrken i välfärden (nyhetsartikel 2023) 
• Så ska fler välja jobb i välfärden - Förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval (rapport 2023:11)