Stora könsskillnader för brott och våld bland unga

– Studien visar på betydelsen av ett brett våldsförebyggande arbete med barn och unga. Vi vet att framför allt tjejer utsätts för sexuellt våld och våld i sina nära relationer redan i ung ålder. Vi behöver därför börja tidigt och prata med barn om vad som är en schysst relation redan innan de påbörjar sina första partnerrelationer, säger Sofie Kindahl, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Undersökningen visar att 6,6 procent av flickorna och 1,6 procent av pojkarna i årskurs nio har varit med om att en person tvingat dem till att göra något sexuellt. En fjärdedel av de som utsatts hade blivit utsatta av en kärlekspartner eller någon man dejtade, och ungefär var femte (21,4 procent) hade blivit utsatta av en före detta kärlekspartner eller dejt. Andelen unga som blivit tvingade till sexuella handlingar av en nuvarande eller före detta kärlekspartner eller dejt har ökat sedan den förra mätningen 2023.

– Kunskapen om killars våld mot tjejer och transpersoner och våld i ungas nära relationer är fortfarande låg bland yrkesverksamma som möter unga i sitt arbete. Samtidigt vet vi att våldet i hög grad sker i miljöer där vuxna, så som föräldrar och lärare, finns närvarande. Det är därför centralt att vuxna blir bättre på att känna igen signaler på att unga utsätts eller utsätter andra i sina nära relationer, säger Lova Gustafson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Ytterst få anmäler

Barn som utsatts för våld anförtror sig i första hand till vänner. Andelen som berättat om händelsen för professionella har minskat. Det är även ytterst få som anmäler det sexuella våld de utsatts för. Endast 5,9 procent av de som utsatts under det senaste året uppgav att de polisanmält händelsen. Andelen är den lägsta sedan mätningarna startade 2015.

– Vi vuxna behöver också bli bättre på att ställa frågor om våld och upptäcka de barn som utsätts. Det kan ske både systematiskt genom elevhälsosamtal och frågerutiner på ungdomsmottagningar, men även genom att vuxna är lyhörda och ger möjlighet till samtal för barn de möter i sina verksamheter. Vi vet att våld är en del av barns vardag och att det är något många barn vill prata om, säger Sofie Kindahl.

Flickor utsätts oftare i hemmet

Totalt visar Skolundersökningen om brott en positiv trend där den totala utsattheten för brott har minskat bland elever i årskurs nio. Även elevers delaktighet i brott har minskat över tid. När det gäller hot och fysisk misshandel blir fler pojkar än flickor utsatta. Både flickor och pojkar utsattes i första hand i skolmiljön under skoltid. Det finns samtidigt tydliga könsmönster i var det fysiska våldet sker och vem som utövar det. Bland de flickor som utsatts för mindre grov misshandel är det betydligt större andel som utsatts i det egna hemmet, jämfört med pojkar (25,8 % jämfört med 8,7 %) eller in någon annans hem (5,9 % jämfört med 1,1 %). Studien visar även att flickor i betydligt högre grad än pojkar utsätts för både hot och fysiskt våld i sina nära relationer – av både föräldrar, bonusföräldrar, syskon eller personer de dejtar eller har en kärleksrelation till.

– Studien bekräftar det vi redan vet om killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer. Vi vet även att det finns tydliga kopplingar mellan att uppleva våld i familjen eller i sina nära partnerrelationer som ung, och att senare i livet utöva eller utsättas för våld. Ett universellt våldsförebyggande arbete med en genusförändrande ansats, behöver därför börja tidigt, säger Lova Gustafson.

Även attityderna till våldet skiljer sig åt

Samtidigt visar undersökningen på stora skillnader i attityder till våld mellan pojkar och flickor. Jämställdhetsmyndigheten och många andra aktörer som arbetar mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer utgår från att hot, kränkningar, trakasserier och förolämpningar är former av psykiskt och verbalt våld. Den största könsskillnaden återfinns bland dem som uppger att de skulle anse att det var okej att deras kompisar kallar någon för nedsättande ord på grund av dennes sexuella läggning, vilket 23,3 procent av pojkarna och 7,0 procent av flickorna uppger. Det är även betydligt fler pojkar än flickor som anser att det skulle vara okej om deras kompisar slog ner någon som sa något, eller kallade någon för nedsättande ord på grund av dennes hudfärg eller etniska bakgrund.

– De tydliga könsskillnaderna som finns i synen på våld, belyser vikten av att arbeta genusförändrande i det förebyggande arbetet. Vi vet sedan tidigare att det finns kopplingar mellan stereotypa maskulinitetsnormer och våldsutövande. Att få syn på dessa normer och attityder och att utmana dem är därför en central del i arbetet med att få våldet att upphöra, säger Sofie Kindahl.