Studenter ser behov av ökad kunskap om våldspreventivt arbete

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Sju utbildningar på grundnivå omfattades av examensmålet från start; fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 omfattas även tandhygienistexamen.

Våldet finns i alla samhällsklasser, sexuella läggningar och kulturer. Jag visste till exempel inte innan utbildningen att försummelse är en typ av våld. Våldet kommer ofta i en annan form än vad vi tänker och våldsutövaren ser sällan ut som vi tror.

Jämställdhetsmyndigheten har samtalat med sex unga studenter och nyutexaminerade som antingen gått eller går utbildningar som numera omfattas av examensmålet eller har läst närliggande ämnen. Alla påbörjade sina utbildningar innan examensmålet blev obligatoriskt i de ovan nämnda utbildningarna. Flera av dem har läst kurser om våld i nära relationer och nämner att de fått en större förståelse för vad begreppet våld innebär. De har också blivit utmanade i sin syn på kön, makt och normer.

– Man tänker kanske spontant på slag och fysiskt våld, men det finns ju även psykiskt våld eller materiellt våld. Det händer att jag möter patienter, män, som skäms eller ber om ursäkt för att de visar känslor eller gråter. I min värld så är det en ganska central del att man där och då tar ställning till att det är helt okej att visa känslor och sorg även om man är kille. Det är ju betydligt mer hälsosamt för alla inblandade att en person sörjer i stället för att agera ut i form av aggressivitet, konstaterar Oliwer Falk, nyutexaminerad socionom.

– Våldet finns i alla samhällsklasser, sexuella läggningar och kulturer. Jag visste till exempel inte innan utbildningen att försummelse är en typ av våld. Våldet kommer ofta i en annan form än vad vi tänker och våldsutövaren ser sällan ut som vi tror. Jag lärde mig om våldets normaliseringsprocess och alla andra fördomar som finns kring våld. Konsekvenser som våldet kan medföra är till exempel att barn som blivit våldsutsatta kan ha samma symtom som barn som blir diagnostiserade med ADHD, och det kan bli väldigt förödande att de får fel diagnos och inte rätt hjälp, säger folkhälsovetaren Elin Åckerström.

Trygghet skapar förändring

Skolan är en plats där yrkesverksamma har möjlighet att uppmärksamma negativa beteenden tidigt. Josefina Strinnholm har studerat socialpsykologi och jobbar som skolkurator på låg- och mellanstadiet i Göteborg. Hon ser det som sin roll att ifrågasätta skadliga stereotyper och våldsutövande.

– Skolan är en plattform där vi kan förändra de normer som finns om att till exempel en pojke ska vara tuff och inte visa känslor. Det är också viktigt att vi vuxna ser vad som faktiskt händer och inte ignorerar och på så sätt normaliserar våldet. Många av de här beteendena sätter spår och kommer påverka elevernas sätt att hantera konflikter i vuxenlivet, säger hon.

Varje vårdgivare ska fastställa rutiner för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som lever med våld. Ellen Mårtensson har precis påbörjat termin åtta (av tio) på tandläkarutbildningen i Malmö. Hon anser att det är avgörande att få kunskap om hur en i sin yrkesroll kan ställa frågor om våld.

– Det är ofta i tandläkarstolen som våldet först upptäcks. Det kan handla om lösa tänder, att patienten inte vill bli vidrörd eller att hen har en medföljande partner som för hens talan. På så vis går det att dra slutsatser och kanske fråga lite mer djupgående frågor om allmän status, säger hon.

Madelene Larsson, nyutexaminerad jurist, framhåller också att det är avgörande att känna sig trygg i möten med våldsutsatta:

– Om man säger att en våldsutsatt kvinna går till en tandläkare eller ett våldsutsatt barn går till en kurator och de här yrkespersonerna är bekväma med att ställa rutinmässiga frågor om våld och vet vad de ska göra med svaret, så innebär det att dessa personer faktiskt kan få hjälp, säger hon.

Fler behöver kunskap om våld

Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att tillhandahålla det skydd och stöd som våldsutsatta har rätt till. När det gäller våldsutsatta vuxna bör socialtjänsten utreda behovet av stöd och skydd och bedöma risken för att personen utsätts för ytterligare våld.

Alla rekommenderas att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten och vissa yrkesverksamma är skyldiga att göra anmälan vid misstanke om att ett barn far illa på något sätt. Får socialtjänsten kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld ska de inleda en utredning.

– Därefter kan jag som jurist komma in antingen som målsägandebiträde eller som företrädare för barnet om det skulle bli fråga om ett omhändertagande, till exempel. Detta skulle i sin tur kunna leda till en dom och då kan man få statistik, man kan få effekter, man kan se hur våld påverkar folkhälsan och hur den sociologiska aspekten påverkar lagstiftningen. Alla spelar en extremt viktig roll i den här kedjan, säger Madelene Larsson.

Hon får medhåll från de övriga.

– Det är jättebra att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har blivit ett examensmål. Även om jag kan tycka att det är alldeles för sent att det här ska introduceras på en universitetsutbildning och inom ramen för väldigt få utbildningar. Jag tycker att det borde ingå för alla som en grundläggande kunskap, avslutar Madelene Larsson.