Viktiga slutsatser om kunskapsläget inom hedersrelaterat våld och förtryck
Det finns en samstämmighet i hur hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs i rapporter, stödmaterial och utbildningar i Sverige. Enligt den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck NSHRV finns det samtidigt behov av att följa upp hur befintlig kunskap omsätts i praktiken och vilka effekter detta får.
Jämställdhetsmyndigheten har gått igenom ett stort antal rapporter, stödmaterial och kurslitteratur, som synliggör mönster i hur våldet beskrivs och förstås. Resultatet visar att det i dag finns ett omfattande kunskapsfält om hedersrelaterat våld och förtryck.
– En övergripande slutsats är att det finns en stor samstämmighet i hur hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs, särskilt vad gäller våldets uttryck och kopplingen till kön, makt och kollektivt begränsade normer, säger Arbresha Rexhepi som är ansvarig utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Hon berättar att genomgången visar att stödet till yrkesverksamma har utvecklats över tid, men att det fortfarande finns utmaningar. Till exempel ger många material bra vägledning i att identifiera utsatthet och förståelse av hederskontexten men erbjuder begränsat stöd i hur arbetet faktiskt ska genomföras till exempel när det gäller insatser, långsiktigt stöd och uppföljning.
Kunskapsluckor om ekonomiskt våld i en hederskontext
Bakgrunden till genomgången är ett regeringsuppdrag om att ta fram en kunskaps- och forskningsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck i ett internationellt perspektiv. Den internationella forskningsöversikten har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, medan Jämställdhetsmyndigheten har bidragit med att sammanställa kunskap men även analysera och lämna förslag på utveckling framåt.
Sammanställningen riktar sig främst till yrkesverksamma, särskilt de som arbetar strategiskt med att utveckla verksamheter, ta fram stöd eller initiera arbete inom området. Den kan användas som ett underlag för att förstå vad som redan finns, hur kunskapen ser ut i dag och var det finns luckor. Slutredovisningen visar på utvecklingsområden för arbetet framåt och lyfter vikten av att gå från kunskap till att faktiskt förstå hur den används och vad den leder till.
– Vi ser att kunskapen är ojämnt fördelad mellan olika delar av området. Vissa frågor, som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning, är relativt väl belysta, medan andra är mindre utforskade. Det gäller till exempel ekonomiskt våld i en hederskontext, ekonomiska konsekvenser för den som utsätts, samt utveckling och användning av riskbedömningsverktyg som är anpassade till hedersrelaterat våld och förtryck.
Specifika verksamheter behöver anpassat stöd
Barnrättsperspektivet har ett starkt teoretiskt genomslag i kunskapsunderlaget, men i praktiken uppstår ofta komplexa avvägningar. Snarare än att ta fram generella vägledningar för alla yrkesgrupper behöver stöd utvecklas som är anpassade till olika verksamheters uppdrag och ansvar. Det här är utvecklingsområden som Jämställdhetsmyndigheten tar med in i det fortsatta arbetet inom den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck NSHRV.
– Som nationell samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver vi i högre grad fokusera på hur kunskap används i praktiken, inte bara vad vi redan vet. Det handlar om att stärka förutsättningarna för implementering, bidra till bättre uppföljning och skapa en tydligare koppling mellan praktik, uppföljning och forskning. Det innebär också att vi behöver arbeta mer samordnat tillsammans med andra aktörer, så att kunskap, stöd och arbetssätt hänger ihop över tid och mellan olika nivåer, säger Arbresha Rexhepi.
Som ansvarig chef för NSHRV framhåller Mikael Thörn att målsättningen är att ny kunskap som tas fram korrelerar med de behov som finns i praktiken. Samtidigt som den vägleder det faktiska arbetet i att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
– Kunskap om vad som fungerar är en viktig del för att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra, i enlighet med det nya sjunde jämställdhetspolitiska delmålet. Som nationell samordnare har vi en central roll i att följa upp hur kunskapen och lagstiftning tillämpas i praktiken där lokala, regionala och nationella aktörer tar ansvar i sina delar av kedjan.
Läs slutredovisningen Hedersrelaterat våld och förtryck - kunskapsläge, analys och inriktning för fortsatt arbete
Läs sammanställningen Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck - sammanställning av rapporter, stödmaterial och kurslitteratur
Publiceringsdatum: 29 april 2026
Senast uppdaterad: 29 april 2026