Samordning är nyckeln för att förhindra könsstympning

– Målet är att ingen flicka eller kvinna ska bli utsatt för könsstympning. För att det ska vara möjligt behöver myndigheter och andra aktörer ha kunskap om var deras eget ansvar slutar och var någon annans ansvar tar vid. Utvecklingen har gått framåt men hela kedjan behöver fungera, från läraren som informerar om könsstympning till åklagaren som ser till att åtal väcks och personer kan dömas för brottet, säger Madelene Larsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den rapport som Jämställdhetsmyndigheten lämnar över till regeringen i dag pekar på en rad områden som behöver utvecklas.

– Det handlar exempelvis om att ta fram verktyg så att skolpersonal bättre ska kunna förebygga att flickor blir könsstympade. Det handlar också om att aktörer i samhället behöver bli bättre på att upptäcka, ge vård och utreda brott, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Utvecklingsområden kring könsstympning av flickor och kvinnor

• Personal inom skolan, inklusive elevhälsa och fritidsledare, behöver verktyg för att kunna arbeta förebyggande.
• Kunskap om könsstympning behöver nå fler genom informationsinsatser.
• Vården för könsstympade flickor och kvinnor behöver bli mer jämlik över landet. Fler utsatta flickor och kvinnor behöver få den vård de har rätt till och behov av.
• Fler misstankar om könsstympningsbrott behöver polisanmälas, och utredningsarbetet behöver förbättras så att fler åtal kan väckas.

Nytt kunskapsunderlag

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett kunskapsunderlag om förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor. Underlaget visar att stora kunskapsluckor finns inom området, och att fortsatt forskning behövs för att kunna identifiera, utveckla och utvärdera effektiva förebyggande insatser.