Steg framåt och nya utmaningar – resultatrapporten 2023

Årets rapport redovisar och analyserar ett strategiskt urval av åtgärder. Vi har gjort en bred kartläggning av politiska mål och åtgärder i statens styrning. Kartläggningen innefattar bland annat 2022 års budgetpropositioner, myndigheters instruktioner och regleringsbrev, överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Jämställdhetsmyndighetens omvärldsbevakning samt tidigare analyser i denna rapportserie.

Jämställdhetspolitikens genomförande

• De fördelade medlen till särskilda jämställdhetsåtgärder var högre 2022 än året innan. Liksom tidigare år fördelades runt 90 procent till delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
• Andelen könsuppdelade tabeller och diagram som kommenterats utifrån kön i budgetpropositionen har minskat under perioden 2018–2022. Det är en generell trend i Regeringskansliets skrivelser. Under samma period ökade andelen instruktioner till myndigheter som innehåller skrivningar om jämställdhet. Motsatsen gäller däremot för myndigheters regleringsbrev.
• Av myndigheterna i utvecklingsprogrammet för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) har 80 procent uppnått resultat i sitt arbete under 2022. Några myndigheter kan visa att resultaten lett till ett mer jämställt utfall för verksamhetens målgrupper. Arbetet inom programmet JiM+ som är en fördjupad stödinsats inom JiM-programmet, har utökats med fler deltagande myndigheter. Den nationella och regionala nivån har knutits samman genom att även länsstyrelser deltar. Ett fokusområde i JiM+ har varit samhällsskydd och beredskap.
• Lärosätena inom programmet jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU) har under 2022 tagit fram inriktningar för det fortsatta arbetet. Centrala faktorer är hur kvinnor och mäns karriärvägar påverkas av fördelningen av meriterande och icke-meriterande arbetsuppgifter, forskningstid inom tjänsteplanering samt bias i olika rekryterings- och bedömningsprocesser.
• Det internationella jämställdhetsarbetet har under 2022 fokuserat på klimat och miljö. Framsteg har nåtts genom att jämställdhet konkretiserats i det internationella klimatarbetet. Jämställdhetsarbetet har stagnerat inom EU och rättigheter för kvinnor och flickor har försämrats globalt.
• Det saknas ofta ett jämställdhetsperspektiv i det nationella klimatarbetet och det finns ett behov av att klimatpolitiken jämställdhetsintegreras.

Jämn fördelning av makt och inflytande

• Könsfördelningen i Sveriges folkvalda församlingar är i stort sett oförändrad i jämförelse med föregående mandatperiod. Efter valet 2022 är det fortsatt en jämn representation av kvinnor och män i riksdagen och i regionernas fullmäktige. I landets kommunfullmäktige är den sammantagna andelen kvinnor och män jämställd, men det finns stora skillnader mellan kommunerna och partierna. Skillnaden mellan hur kvinnor och män röstade i valet 2022 var de största som uppmätts sedan mätningarna startade. Könsskillnaderna är störst bland de yngsta väljarna. Valrörelsen präglades av ett stort fokus på lag och ordning, migration och energi, områden som män traditionellt är mer intresserade av.
• I samband med valet 2022 blev det tydligt att politikers kommunikation med väljarna i allt högre grad sker via sociala medier. Samtidigt har hat och hot i dessa kanaler blivit vanligare. Kvinnliga och manliga politiker drabbas i ungefär lika hög omfattning, men studier visar att de delvis utsätts för olika typer av kränkningar och att kvinnor är särskilt utsatta. Effekterna av hat, hot och sexuella trakasserier för demokratin och kvinnor och mäns lika möjligheter och villkor att delta i politiken behöver undersökas mer. Kvinnors större utsatthet och därmed sämre villkor inom politiken behöver lyftas i åtgärder för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
• Utvecklingen inom näringslivet har stagnerat när det gäller kvinnors representation i styrelser och ledningsgrupper. Under 2022 antogs EU-direktivet om 40 procent kvotering av det underrepresenterade könet till börsnoterade företagsstyrelser.
• Statsbidragen till kvinnors organisering har nästan fördubblats, från 28 miljoner till 48 miljoner.

Ekonomisk jämställdhet

• Den ekonomiska nedgången slår hårt mot grupper med låg ekonomisk standard där kvinnor ofta är i majoritet. Ensamstående mödrar och barnfamiljer är särskilt utsatta, liksom äldre med låga pensioner där kvinnor utgör majoriteten.
• Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat under lång tid, men under 2021 bröts trenden och lönegapet ökade.
• Flera myndigheter har genomfört och redovisat kunskapshöjande åtgärder inom ekonomisk jämställdhet 2022 och orsaker till ekonomisk ojämställdhet har kartlagts.
• Det 20 procentiga inkomstgapet mellan kvinnor och män som varat i decennier förklaras av att män har fått ökade kapitalinkomster samt att skatte- och socialförsäkringssystemets omfördelande roll har minskat. Inkomstgapet mellan kvinnliga och manliga pensionärer består. Sverige har störst pensionsgap i Norden.
• Sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor ökade 2022. Samtidigt får gruppen i lägre grad del av Arbetsförmedlingens insatser än utrikes födda män och inrikes födda. Det kan behövas en undersökning av behoven hos utrikes födda kvinnor som befinner sig närmare arbetsmarknaden för att kunna utveckla stödet så att kvinnorna får en fast förankring på arbetsmarknaden.
• Kvinnodominerade yrken har lägre lön i jämförelse med mansdominerade yrken med likvärdiga kvalifikationer. Det behövs insatser för att höja status och löner samt förbättra arbetsvillkoren inom kvinnodominerade yrken – inte minst för att bredda rekryteringsbasen till välfärden.
• Skattebasen har förskjutits från män till kvinnor genom att skatter har blivit mindre progressiva, skatten på kapital succesivt minskat och momsen ökat. Skattesystemet behöver reformeras och jämställdhetsintegreras.
• Rutavdraget har bidragit till ökad ekonomisk jämställdhet.

Jämställd utbildning

• Under 2022 har utbildningssektorn återanpassat sig efter två års coronapandemi. Uppföljningar tyder bland annat på att flickor i högre grad upplevt en försämrad hälsa vid undervisning på distans.
• Under året har ändringar i läroplaner börjat gälla, där bland annat läroplanerna för gymnasial nivå och i vuxenutbildningen innehåller nya formuleringar om jämställdhet. Kunskapsområdet ”Sexualitet, samtycke och relationer” har införts i läroplanerna.
• Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) och i högskolor och universitet (JiHU) är fortsatt framträdande i arbetet med delmålet om jämställd utbildning. Myndigheter har haft fokus på könsbundna utbildningsval och lärosäten på kvinnors och mäns karriärvägar inom akademin.
• Resultatskillnader mellan flickor och pojkar samt elevers könsbundna utbildningsval är områden som är fortsatt viktiga för jämställd utbildning.
• I debatten om skolan har det fortsatt minskande läsandet lyfts fram och särskilt pojkars sämre läsförståelse. Flera satsningar har gjorts för att främja flickor och pojkars läsande, men alla insatser är inte utvärderade och det går inte alltid att se bestående resultat av åtgärderna.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

• Under 2022 nådde vård av barn (vab) historiskt höga nivåer. Kvinnor tog ut 61 procent av dagarna. Utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraförsäkringsuttag har stagnerat under senare år.
• SCB presenterade 2022 den senaste tidsanvändningsstudien, TID. Undersökningen visar hur kvinnor och män använder sin tid, med fokus på det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor ägnar fortsatt mer tid åt hushåll och omsorg om egna barn. Män ägnar mer tid åt förvärvsarbete och underhåll av bostad och fordon. Kvinnor upplever betydligt mer stress för att de har för mycket att göra.
• Det ser olika ut för olika grupper i samhället när det gäller hur familjepolitiken bidrar till att balansera arbete och familjeansvar. Vilken typ av arbete den enskilde har, till exempel om det är ett bundet eller flexibelt arbete, samt vilken typ av arbete partnern har är viktiga faktorer i ett alltmer flexibelt arbetsliv. Att kvinnor går ner på deltid är en fortsatt vanlig strategi för att få vardagslivet att gå ihop.
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds uppföljning visar att pappor eller den icke födande föräldern nås av föräldraskapsstöd, exempelvis inom mödra- och barnhälsovården, i lägre utsträckning än mammor.
• Omvårdnadsbidraget som riktas till föräldrar med funktionsnedsatta barn reformerades 2019. Den största förflyttningen till följd av reformen har skett från män till ett gemensamt uttag medan kvinnor fortsatt tar ut majoriteten av bidraget. Reformen har därmed inte nämnvärt bidragit till ökad jämställdhet.
• Utvecklingen inom äldreomsorgen har lett till en ”återfamilisering” av omsorgen om äldre. Kvinnor ägnar mer tid till obetald omsorg om äldre och funktionsnedsatta anhöriga jämfört med män. Detta får negativa konsekvenser för hälsan och arbetsförmågan. Kvinnliga omsorgsgivare med högre utbildning har lägre välbefinnande och en mer negativ påverkan på arbetsförmåga och arbetstid jämfört med lägre utbildade kvinnor. Den obetalda anhörigomsorgen om äldre och funktionsnedsatta betingar ett stort samhällsekonomiskt värde och motsvarar 3–4 procent av BNP.
• Det behövs åtgärder för att minska ojämställdheten i fördelningen av det obetalda omsorgsarbetet om äldre och funktionsnedsatta. Kunskapen behöver öka om den totala omfattningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet som kvinnor och män utför. Det behöver undersökas hur kvinnor och män påverkas när de behöver ge omsorg till flera generationer samtidigt, exempelvis partner, barn, barnbarn och åldrande föräldrar.
• Äldreomsorgen behöver stärkas för att minska anhörigas, framför allt kvinnors, omsorgsbörda.

Jämställd hälsa

• Uppdrag till myndigheter har gett konkreta resultat i form av kunskapsstöd till regioner och kommuner samt ökad kunskap om psykisk ohälsa och könsskillnader i psykisk ohälsa.
• Insatser som kommuner och regioner vidtagit för att förebygga och motverka psykisk ohälsa omfattar inte problem med jämlikhet eller jämställdhet i psykisk ohälsa.
• På befolkningsnivå ökar den psykiska ohälsan, främst bland unga kvinnor, samt sjukskrivningstalen till följd av stressrelaterade besvär. För tidig död till följd av suicid är fortsatt betydligt vanligare hos män.
• Satsningar för att förbättra kvalitet och arbetsmiljö i äldreomsorgen, som är starkt kvinnodominerad, har ännu inte gett önskade effekter för en jämställdhälsa. Sjukskrivningarna inom äldreomsorgen ökar och andelen personal med adekvat utbildning har minskat. Detta påverkar såväl jämställdheten som kvaliteten inom äldreomsorgen.
• Styrning och organisering av vård- och omsorgssektorn kan påverka kvalitet och arbetsvillkor. Riktade statsbidrag till kommuner för bemanning i äldreomsorgen är kortsiktiga och utnyttjas inte fullt ut.
• Den fleråriga satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa har gett positiva resultat ur ett vårdtagarperspektiv, såsom en minskad andel alvarliga bristningar vid förlossning. I den del som rör kompetensförsörjning finns inte samma positiva resultat. Antalet barnmorskor har minskat inom slutenvården i samtliga sjukvårdsregioner utom en. Detta ger konsekvenser för arbetsvillkoren och förutsättningarna för en god hälsa bland barnmorskor.
• För att de olika överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom vård- och omsorgsområdet ska ge effekter för jämställd hälsa behöver jämställdhet vara integrerat i alla delar. Arbetet i kommuner och regioner behöver utgå från en jämställdhetsanalys liksom myndigheternas utvärderingar av överenskommelserna som även behöver följa upp överenskommelsernas mål om en ökad jämställd hälsa.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

• Samverkan ger struktur och insatser leder till resultat, även om det finns områden som behöver utvecklas. Problemen med mäns våld mot kvinnor formuleras sällan i relation till maskulinitet och makt, även om detta sakta ändras.
• För att mäns våld mot kvinnor ska upphöra behövs ett brett arbete för att motverka de maskulinitetsnormer och föreställningar om manlighet som kan leda till att män och pojkar utövar våld. Sedan juni 2022 finns ett nationellt våldsförebyggande program på området för att stärka genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026. Den första utgångspunkten är att våld ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer.
• Jämställdhetsmyndighetens rapport från 2022 Skyddade personuppgifter – oskyddade personer, som är baserad på intervjuer med kvinnor och barn som tvingas leva gömda, visar att det finns stora brister i det långsiktiga stödet till våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter.
• Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem som begränsar och diskriminerar. Det drabbar främst kvinnor i alla åldrar. Det begränsar deltagande i skola, på arbetsplatser och i samhället i stort. Sexuella trakasserier behöver följas upp mer systematiskt.

Steg framåt och nya utmaningar

Den samlade bilden av utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen är att det gått framåt inom vissa områden och stått stilla eller gått bakåt inom andra. Exempelvis har satsningarna på förlossningsvården gett goda resultat. Utvecklingsprogrammet för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) och satsningarna inom området mäns våld mot kvinnor har uppnått konkreta resultat. En stagnerad utveckling kan däremot ses när det gäller exempelvis politisk representation på kommunal nivå, inkomstgapet mellan kvinnor och män samt uttag av föräldraförsäkringen. Lönegapet har ökat. Åtgärder behövs inom samtliga delmål för att vända den stagnerande utvecklingen.

De samhällskriser som drabbat Sverige under 2022 och åren dessförinnan, så som följderna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den ekonomiska nedgången, coronapandemin och klimatkrisen, påverkar kvinnor och män olika på gruppnivå. Därför behöver hanteringen av samhällskriser ha ett jämställdhetsperspektiv. Analyserna i denna rapport visar att så inte alltid är fallet.

Valet aktualiserade kvinnors och mäns olika villkor i den demokratiska processen. Möjligheten att delta i demokratiska processer skiljer sig åt när det gäller kvinnliga och manliga förtroendevalda. Hot och våld mot politiker är ett allvarligt och växande problem. Kvinnor är särskilt utsatta. Unga kvinnor är underrepresenterade inom politiken och hoppar av politiska uppdrag i större utsträckning än andra. Det krävs nytt fokus på frågan om kvinnors representation och politikens villkor.

Det ekonomiska systemet är en jämställdhetsfråga. Det finns tydliga socioekonomiska jämställdhetsklyftor mellan kvinnor och män vad gäller exempelvis inkomster, ägande, företagande och pensioner. Nettoinkomstgapet på 20 procent mellan kvinnor och män i arbetsför ålder har i princip varit oförändrad i två decennier trots att skillnader i löneinkomster har minskat. En viktig förklaring till detta är att skatter på kapitalinkomster sänkts i flera steg i relation till arbetsinkomster, vilket har missgynnat kvinnor. Underlagsrapporten om skatter och jämställdhet till denna rapport visar att den skattepolitik som förts de senaste decennierna successivt flyttat skattebördan från män till kvinnor. Utvecklingen har gått mot en allt större skattemässig differentiering och givit upphov till ett i princip oöverskådligt lapptäcke. Samtidigt har transfereringssystemens omfördelande roll minskat. Skattesystemet behöver reformeras och jämställdhetsintegreras.

Olika villkor och förutsättningar inom den könssegregerade arbetsmarknaden har lett till en betydande kompetensbrist i välfärdssektorn med många kvinnodominerade yrken. För att öka rekryteringsbasen behöver bland annat arbetsmiljö och arbetsvillkor förbättras. Dessa åtgärder för att motverka kompetensbristen inom den kvinnodominerade välfärdssektorn kräver utökade resurser. Flera myndigheter arbetar också för att motverka könsbundna studie- och utbildningsval.

Äldreomsorgen är en stor kvinnodominerad sektor där sjukskrivningarna har ökat och kompetensen minskat. Kvinnor utgör över 70 procent av brukarna, 90 procent av dem som arbetar inom sektorn och 70 procent av dem som utför anhörigomsorg. De neddragningar som skett inom äldreomsorgen under många år har därför i stor utsträckning drabbat kvinnor. Förutom förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor behövs en förbättrad lagstiftning om äldres rättigheter. Åtgärder för att öka mäns ansvar för anhörigomsorgen behövs.

Drygt fem år har gått sedan #metoo briserade. Hot, hat och sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem som påverkar främst kvinnors möjligheter att delta i samhället och som får konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Sexuella trakasserier begränsar deltagande i bland annat skolan och på arbetsplatser. Åtgärder för att skapa förändring bör inkludera breda informations- och utbildningsinsatser och ett kontinuerligt arbete för att motverka sexuella trakasserier och skapa tryggare villkor på arbetsmarknaden.

Det har skett en förskjutning i Regeringskansliets myndighetsstyrning från uppdragsstyrning med återrapporteringskrav till ökad grad av målstyrning. Jämställdhetsmyndigheten har i en tidigare rapport visat att myndigheter som har jämställdhetsintegreringsuppdrag uppvisar fler resultat jämfört med de myndigheter som inte har sådana uppdrag. Detta pekar på ett fortsatt behov av uppdragsstyrning i jämställdhetspolitiken. Flera av de jämställdhetspolitiska delmålen styrs främst genom jämställdhetsintegrering och målformuleringar kring jämställdhet skrivs fram som ett av flera perspektiv att beakta i genomförandet av andra myndighetsuppdrag. Detta är delvis en utmaning. I styrningen av delmålet om en jämställd utbildning är de många leden i styrkedjan från riksdag och regering ner till omsättning av målsättningar i klassrummen en utmaning. Styrkedjan går från staten via skolmyndigheter, huvudman, rektor och lärare när jämställdhetspolitiska mål ska förverkligas i klassrummet. För att få resultat av satsningarna på kompetensförsörjningen i förlossningsvården och äldreomsorgen behövs tydliga mål och riktlinjer samt uppföljning.

I arbetet med resultatrapporten har Jämställdhetsmyndigheten beställt fem underlagsrapporter från forskare:

2023:1 Jämställdhet i näringslivet

2023:2 Skatter och jämställdhet

2023:3 Rutavdraget och jämställdhet

2023:4 Politikens digitalisering ur ett jämställdhetsperspektiv

2023:5 #metoo-aktivismen i Sverige