Nationell strategi för frihet från våld, förtryck och utnyttjande
Den 14 april 2026 presenterade regeringen en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande för perioden 2026–2035. Syftet är ett mer effektivt, hållbart och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Det har skett framsteg i arbetet med att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor i genomförandet av den nuvarande nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, 2017–2026, men det finns fortfarande behov av att utveckla arbetet inom flera områden.
Nollvision mot dödligt våld mot kvinnor
Strategin 2026–2035 tar vid efter tidigare arbete och utgår från att ytterligare åtgärder krävs för att nå de jämställdhetspolitiska delmålen om våld, förtryck och utnyttjande. Arbetet ska vägledas av en nollvision mot dödligt våld mot kvinnor. Nollvisionen omfattar mäns dödliga våld mot kvinnor, oavsett om det sker i en nära relation, i en hederskontext eller utan koppling till nära relation.
Det våldsförebyggande arbetet är centralt i strategin
Insatserna inom strategin koncentreras till fem strategiska områden där det finns särskilda utvecklingsbehov:
- Våldsförebyggande arbete – stärkta insatser med särskilt fokus på barn och unga.
- Upptäckt av våld och aktivt arbete för att agera vid våld, förtryck och utnyttjande.
- Stöd och skydd till våldsutsatta – förbättrad tillgång och ökad jämlikhet över hela landet.
- Brottsbekämpning – ökad operativ förmåga att effektivt förebygga, utreda och lagföra brott.
- Återfallsförebyggande arbete – ett utvecklingsarbete som når fler.
Det finns ett tydligt fokus på det våldsförebyggande arbetet, i syfte att betona att våldet ska upphöra, inte enbart hanteras. Arbetet ska vara kunskapsbaserat och utgå från ett rättighets- och brottsofferperspektiv. Principen om icke-diskriminering ska genomsyra genomförandet.
Jämställdhetsmyndigheten ska samordna myndigheternas arbete
Strategin omfattar flera våldsformer och målgrupper, vilket ställer krav på samverkan mellan många aktörer. Regeringen har därför gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna en nationell samverkansstruktur där 17 berörda myndigheter deltar.
Några exempel på olika myndigheters ansvar i den nationella strategin:
- Jämställdhetsmyndigheten ska bidra till att den nationella samverkansstrukturens arbete utgår från strategins utgångspunkter och dess utpekade strategiska områden.
- Socialstyrelsen ska ingå i samverkansstrukturen och ansvara för nationell samordning och kunskapsstöd inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens område.
- Länsstyrelserna ska ingå i samverkansstrukturen och ansvara för regional samordning och stöd samt regionalt och lokalt bidra i arbetet med kunskapsutveckling och uppföljning.
- Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn och andra relevanta aktörer ska bidra till kunskapsutvecklingen inom samverkansstrukturen.
- Flera myndigheter, däribland Jämställdhetsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån, har även fått i uppdrag att ta fram indikatorer för att följa upp nollvisionen, de jämställdhetspolitiska delmålen och den nationella strategin.
Läs mer
Publiceringsdatum: 16 april 2026
Senast uppdaterad: 16 april 2026