Hoppa till huvudinnehåll
Kontakt Lättläst English

Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande

Ju högre upp i hierarkin, desto fler män gäller inom de flesta av samhällets sektorer. Näringsliv, högre utbildningar och organisationer med mindre insyn har få kvinnor på höga positioner. Vissa framsteg i ökad jämställdhet har dock gjorts inom politik och statlig förvaltning de senaste 25 åren.

Rullstolsburen man och kvinna arbetar i ett mötesrum.


En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män innebär att beslutsfattande positioner i samhället präglas av en jämn könsfördelning, men också att kvinnor och män har samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet.

En bit kvar till jämställd representation

Riksdagen består efter valet 2022 av 46 procent kvinnor, detsamma som efter valet 2018. För statlig förvaltning och i Regeringskansliet har målet 50-50 i stort sett uppnåtts, vilket kan förklaras med att regeringen där har satt upp tydliga jämställdhetsmål och använder sin utnämningsmakt.

Samtidigt står utvecklingen i flera hänseenden stilla på regional- och kommunalpolitisk nivå. Kvinnorepresentationen i kommunfullmäktige ligger runt 43 procent, medan kommunstyrelserna fortfarande domineras av män. De flesta kommun- och regionstyrelser leds också av en manlig ordförande. Kvinnor på förtroendevalda poster finns i högre grad där direkta val genomförts och öppenheten är hög.

Minskat intresse att delta i val och politiken

En utmaning för demokratin är att valdeltagandet minskade vid senaste valet, inte minst blad unga med utländsk bakgrund. Röstandet minskade särskilt i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Det visar sig också att finns könsskillnader som att yngre män och äldre kvinnor röstar i lägre grad än yngre kvinnor och äldre män.

Unga är generellt underrepresenterade i kommunpolitiken idag, de lämnar den oftare och bland dem som hoppar av är yngre kvinnor överrepresenterade.

Kvinnor i politiken mer utsatta än män

Delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande handlar inte enbart om att räkna huvuden. Det är också viktigt att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.

Kränkningar, hat och hot mot politiker är ett allvarligt och ökande problem i Sverige. Vanligast är att kränkningar förekommer i sociala medier.

Utsattheten ser olika ut för kvinnor och män. Unga kvinnor, kvinnor högt upp i hierarkin med hög synlighet samt kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund är särskilt drabbade. De kränkningar som riktas mot kvinnor tar sig också ofta en annan karaktär än de som riktas mot män.

Många förtroendevalda i politiken undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga på grund av utsatthet eller oro. Andelen kvinnor är 22 procent och andelen män 14 procent.

Kvinnor får ta emot mer personliga kränkningar som handlar om deras kön, sexualitet och utseende och som ifrågasätter deras intellektuella kapacitet och kompetens som politiker. Män blir oftast blir attackerade för sin politik. Personer som driver vissa typer av frågor, som till exempel jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är också särskilt utsatta.

Studier visar att unga kvinnor i högre utsträckning är benägna att dra sig tillbaka från politiska uppdrag och arenor för offentlig debatt efter att ha utsatts för kränkningar och trakasserier. Hot, hat och trakasserier mot politiker tenderar på så vis att drabba redan underrepresenterade grupper hårdast.

Kvinnor och män har olika inställning till jämställdhet

Det finns också en ökad ideologisk skillnad, och en ökad skillnad i attityder till jämställdhet, mellan unga män och unga kvinnor. När det gäller attityder till jämställdhet utmärker sig gruppen unga män. De anser i högre grad än kvinnor att samhället är jämställt och att kvinnor överdriver ojämställdheten. Unga män tar också i minst utsträckning avstånd ifrån att män är bättre politiska ledare och chefer än kvinnor.

Fler män på ledande positioner i högskolan och näringslivet

Inom privata företag, akademin och organisationer är mansdominansen på ledande poster stor. I de stora börsbolagens ledning finns få kvinnor. Nio av tio ordföranden och verkställande direktörer i dessa bolag är män. Män är också överrepresenterade som chefer inom branscher traditionellt kodade som manliga.

Inom universitet och högskola skiljer sig villkoren åt för kvinnor och män i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Kvinnor är underrepresenterade på höga akademiska maktpositioner, till exempel är endast tre av tio professorer kvinnor. 

Vilka utmaningar finns för jämställd makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden för att delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande ska kunna nås:

  • Den del av målet som rör en jämn fördelning behöver konkretiseras. Inom statsförvaltningen och för statliga bolag har regeringen satt upp tydliga mål om andel kvinnor och män på beslutsfattande positioner och tidsramar för när målen ska nås – vilket gett resultat.
  • Det krävs också andra politiska åtgärder för att målet ska nås.
  • Unga är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken. Det gäller både skillnader i unga kvinnors och mäns attityder till jämställdhetsfrågor, men också unga kvinnors utsatthet och avhopp inom politiken.

En film om jämn fördelning av makt och inflytande

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Din inställning för kakor (cookies) hindrar dig från att se detta innehåll. För att se filmer behöver du acceptera marknadsföringskakor.

Hantera inställningar för kakor

Vill du veta mer om makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten:

Statliga utredningar i urval:

Rapporter från andra myndigheter och organisationer:

Europeiska och internationella rapporter:

Makt och inflytande

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senast uppdaterad: 13 juni 2024