Skyddade personuppgifter

I Sverige lever cirka 15 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. I en enkätundersökning till vuxna personer med skyddade personuppgifter som Skatteverket genomförde 2022 uppgav drygt 40 procent att de hade skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation och knappt en tiondel på grund av hedersrelaterat hot och våld. 

För personer med skyddade personuppgifter kan vardagliga situationer vara svåra att hantera och innebära säkerhetsrisker. Att inte kunna uppge sina personuppgifter gör det svårt, ibland omöjligt, att få tillgång till samhällets service. Konsekvenserna av att få sin post eftersänd kan till exempel innebära att inte få tillgång till hälso- och sjukvård då kallelser uteblir eller försenas.

Det ekonomiska våldet är omfattande och fortsätter även efter uppbrottet från våldsutövaren/-na och efter att skyddade personuppgifter beviljats. Förutom att hela livssituationen försvåras, är det dyrt att leva med skyddade personuppgifter. Flera av kvinnorna kan inte arbeta heltid på grund av fysiska och psykiska skador som orsakats av våldsutövaren/-na. Det är också kostsamt att vid flera tillfällen tvingas flytta. Bristen på stadigvarande boende till kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem.

Myndigheters och andra aktörers information och stöd behöver även anpassas utifrån förutsättningar och behov hos särskilt utsatta grupper, exempelvis barn, unga och vuxna utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer. 

Stöd behövs på kort och lång sikt. Bristande och ojämn kunskapsnivå hos yrkesverksamma kan leda till att våldsutsatta kvinnor och barn inte alltid får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns också en risk att personuppgifterna röjs och att kvinnor och barn hittas.

Barns situation

Våldsutsatthet och att leva med skyddade personuppgifter får omfattande konsekvenser för barn. De kan känna ett stort ansvar att upprätthålla skyddet och vara rädda för att till exempel mamma och syskon annars ska råka illa ut. Barnen förstår att de måste undvika situationer där det finns risk att deras skyddade personuppgifter röjs. Det innebär både otrygghet och begränsningar i deras liv. Att delta i fritidsaktiviteter eller ha vänner kan vara svårt. Några av barnen beskriver att det känns som att de ljuger för sina vänner, eftersom de inte kan berätta sitt verkliga namn eller var de bor.

Att behöva flytta på grund av hot eller för att personuppgifter blivit röjda innebär bland annat att bryta upp kamratrelationer. Barnen saknar sina kamrater som de fått lämna bakom sig. De flesta har också fått bryta med släktingar, andra med hela sin familj. Många barn beskriver en känsla av ensamhet.

På grund av domstolsbeslut är många barn tvungna att träffa sina pappor, trots att de uppgett att de inte vill det. Umgänge innebär en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan som lever med skyddade personuppgifter. Om ett barn inte vill träffa sin våldsutövande pappa behöver det vägas in i domstolsbeslutet.