Mediegranskning

I de allra flesta bilder och texter uttalas föreställningar om personer och grupper utan att detta är medvetet eller önskvärt från den som tagit fram materialet. Text och bild kan på detta sätt cementera synen på exempelvis kön, etnicitet, ålder och sexuell läggning.

Gör så här:

Mediegranskning kan gälla tidningar, annonser, kataloger och webbtexter. Metoden bidrar på så sätt till att få upp ögonen för hur samhället i stort skapar kön och olika villkor för olika personer och grupper. Men granskningen kan även göras med fokus på det egna materialet som är knutet till projektet. Då bidrar metoden till att undersöka den egna verksamheten som ett led i ett internt förändringsarbete.

Välj ut det material du vill att deltagarna ska granska. Dela in en större grupp i mindre grupper. Ge varje grupp material att granska samt punkter att utgå ifrån, exempelvis:

Textens sammanhang

• Var är texten publicerad? Under vilken avdelning eller rubrik?
• Hur samspelar rubrik, ingress, brödtext, bild och bildtext?
• Spelar skribentens ålder, kön, etnicitet eller samhällsklass roll i texten?
• Vad handlar texten om? Vad fokuseras, vad står i bakgrunden, vad saknas?
• Handlar texten om någon specifik grupp? Någon grupp som ses som norm eller icke-norm?
• Vem är den tänkta läsaren?
• Vilken vikt läggs vid personer i texten kopplat till kön, ålder, etnicitet, samhällsklass och så vidare?

Själva texten

• Vad har texten för ton? Är något alarmerande? Glädjande? Konstaterande?
• Vilka kommer till tals i texten? (kön, ålder, etnicitet, funktionsvariation, klass, sexuell läggning, geografiskt område)
• Vilka beskrivs i texten? (kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga, klass, sexuell läggning, geografiskt område) Är de som beskrivs desamma som kommer till tals?
• Beskrivs personer eller grupper utifrån stereotyper?
• Förekommer värdeladdade ord såsom exempelvis stark, svag, hjälplös, god, ond, offer, förövare, bidragstagande?
• Beskrivs olika grupper på olika sätt? Med olika ord, negativt eller positivt?
• Vems perspektiv intar textförfattaren?

Bilder

• Vad fångar din uppmärksamhet
• Hur kopplas rubrik till bild?
• Finns både kvinnor och män representerade på bilden/bilderna? Vilka kvinnor och män syns – finns en spridning utifrån ålder, hudfärg/ hårfärg, funktionsförmåga? Är alla tydliga kvinnor eller män?
• I vilken miljö/miljöer är bilder tagna? Ute, inne, hemmiljö, arbetsmiljö?
• Vad gör personen/personerna på bilden? Är hen aktiv eller passiv? Poserar personen? I så fall på vilket sätt?
• Vad säger blicken? Är den inåtvänd, sexuellt inbjudande, tom, självsäker?
• Hur är personer klädda utifrån kön? Utifrån hudfärg/hårfärg? Avslappnat eller formellt? I yrkes- eller privatkläder? Är personer påklädda alls?
• Är personer namngivna? Med för- och efternamn?
• Var finns personer i förhållande till kameran? På avstånd, nära, fotat ovanifrån eller underifrån?
• Vilka framställs som objekt att betrakta eller som handlande aktiva subjekt?

Återsamla grupperna för redovisning och reflektion! Ett sätt att gå vidare med texter är att be deltagarna att fundera över om det är möjligt att skriva om en text med exempelvis följande riktlinjer:

• Upprepning av huvudord (använd exempelvis läraren, besökaren, ordföranden och så vidare istället för hon eller han)?
• Könsneutralt pronomen – hen
• Omskrivning till plural; de, dem, dom
• Direkt tilltal; du
• Inte låta det manliga ordet alltid komma först – hon och han istället för han och hon, kvinnor och män, istället för män och kvinnor
• Använd könsneutrala beteckningar såsom riksdagsledamot (istället för riksdagsman), tjänsteperson/anställd (istället för tjänsteman), forskare (istället för vetenskapsman), pedagog (istället för fröken) och kassapersonal (istället för kassör/kassörska).

Om övningen

Övningen finns med i rapporten GÖR! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering. Rapporten är framtagen inom projektet ESF Jämt, som drivits av länsstyrelserna med finansiering av Europeiska socialfonden.