Verksamhetsbidrag i områden med socioekonomiska utmaningar

Så bedömer vi

För att kunna få bidrag ska verksamheten uppfylla de krav som Jämställdhetsmyndigheten ställer utifrån förordningen (2023:168) om statsbidrag till kvinnors och flickors organisering. Utöver förordningens krav så bedöms även varje enskild ansökan i konkurrens med övriga inkomna ansökningar.

Enligt förordningen får Jämställdhetsmyndigheten prioritera mellan inkomna ansökningar och ge företräde till de ansökningar som bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla bidragets syfte.

Vi bedömer inkomna ansökningar utifrån bedömningsgrunderna syfte och relevans, målgrupp, verksamhetens mål, delmål, aktivitetsplan, förväntade resultat, organisering och samverkan, resultat, kvalitet samt framtagen prioriteringsordning.

Syfte och relevans

Vi bedömer om:

• Verksamheten bidrar till att uppfylla syftet med bidrag.
• Valda målgrupper är relevanta för verksamhetens mål och syfte.
• Planerade aktiviteter förväntas leda fram till verksamhetens målsättningar och är i linje med bidragets syfte.

Resultat

Vi bedömer om:

• Verksamhetens förväntade resultat är relevanta i förhållande till syftet med bidrag.
• Verksamhetens förväntade resultat är uppnåeliga utifrån planerade aktiviteter.
• Resultaten är mätbara.

Kvalitet

Vi bedömer om:

• Ansökan är logiskt uppbyggd och syfte, mål, delmål, aktiviteter, förväntade resultat samt budget följer en röd tråd.
• Ansökans faser är väl beskrivna och är tydligt sammanhängande.
• Verksamheten har en skälig budget utifrån såväl planerade aktiviteter som verksamhetens bemanning.

Prioritering

Vid bedömningen av verksamhetsbidrag kommer Jämställdhetsmyndigheten prioritera ansökningar på följande sätt:

• I första hand prioriteras ansökningar där verksamheten ska bedrivas i ett område med stora socioekonomiska utmaningar, och är belägna i en kommun:
  a) med minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten, eller
  b) där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en storstad eller storstadsnära kommun, eller
  c) med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten.
• I andra hand prioriteras ansökningar där verksamheten ska bedrivas i ett område med stora socioekonomiska utmaningar men uppfyller inte ovan punkter a), b) eller c).
• I tredje hand prioriteras ansökningar där verksamheten ska bedrivas i ett område med socioekonomiska utmaningar.

Definitionen av vilka områden som har socioekonomiska utmaningar baseras på statistikverktyget Segregationsbarometern, som tillhandahålls av Boverket.

Här hittar du information vilka geografiska områden som är aktuella för bidraget och prioriteringsordning.

Så granskar vi

Kvinnoorganisationer och stiftelser som beviljas bidrag av Jämställdhetsmyndigheten granskas utifrån villkor som fastställs i förordningen (2023:168) om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering. Nedan finns information om hur myndigheten granskar särskilda villkor.

Demokratins idéer

Statsbidraget ska enbart gå till organisationer som bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och med förbud mot diskriminering. Statsbidraget får inte finansiera olaglig verksamhet eller stötta extrema rörelser, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

Myndigheten ställer därför krav på att sökande ställer sig bakom principen om alla människors lika värde och granskar därför om verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer. Både organisationens huvudsakliga syfte samt den verksamhet som bedrivs ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde och främja demokratin i samhället.

Om verksamheten ska bedrivas tillsammans med en eller flera parter eller nätverk eller en annan ideell förening, så gäller kraven om demokratins idéer även för dessa parter.

Myndigheten kan komma att begära in ytterligare underlag, ställa kompletterande frågor till organisationen eller granska andra dokument, extern kommunikation eller aktiviteter. Om villkoren för bidraget inte bedöms vara uppfyllda avslås ansökan.

Demokratisk uppbyggnad

Kvinnoorganisationer som beviljas bidrag måste vara demokratiskt uppbyggda. Om verksamheten ska bedrivas tillsammans med en eller flera parter eller nätverk eller en annan ideell förening, så gäller kraven om demokratisk uppbyggnad även för dessa parter.

Vi granskar demokratisk uppbyggnad genom att kontrollera om:

Kvinnoorganisationen eller samverkanspartner som är en ideell organisation har antagit egna stadgar som reglerar arbetet på ett demokratiskt sätt. Det innebär bland annat att:

• medlemskapet i en organisation är frivilligt
• medlemmarna har stadgeenlig möjlighet att påverka verksamheten
• medlemmarna har möjlighet att påverka verksamheten genom att de kan delta på möten och rösta i frågor om ansvarsfrihet, stadgeändring, budget och upplösning
• medlemmarna utser en styrelse eller motsvarande
• styrelsen eller motsvarande har sedan mandat att ta beslut om verksamheten och förvalta ekonomin mellan årsmötena
• medlemmarna utser en revisor
• organisationen är självständig i förhållande till andra organisationer.

Vi tar ställning till om organisationen och verksamheten är demokratiskt uppbyggd genom att särskilt granska följande dokument:

• Stadgar
• Årsmötesprotokoll
• Verksamhetsberättelse
• Övriga styrdokument

Vid behov kan myndigheten även kontrollera andra beslutade dokument eller organisationens officiella kommunikation.

Skulder

Bidrag får inte lämnas till en kvinnoorganisation eller stiftelse som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Inför beslut granskar vi alla organisationer genom en rutinkontroll hos Kronofogdemyndigheten.

Arbetsgivarregistrering

Samtliga bidragsmottagare som beviljas kostnader för löner ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Vi kontrollerar att bidragsmottagare med lönekostnader är registrerade arbetsgivare genom rutinkontroll hos Skatteverket inför beslut om bidrag samt vid slutredovisning.

Om något blir fel eller om vi får in nya uppgifter

Om vi efter att vi har fattat ett beslut om bidrag får information där det ser ut som om att en organisation av någon anledning inte uppfyller förordningarnas krav kan vi inleda en särskild granskning. Sådan information kan komma som tips från allmänheten eller i form av nyhetsrapportering. Vi kontaktar då organisationen och frågar hur de ställer sig till den information som vi har fått in. Vi begär då att få in de underlag som vi behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

Myndigheten kan fatta beslut om att:

• inte vidta någon åtgärd (uppgifterna visade sig inte stämma)
• villkora bidraget eller stoppa utbetalningar
• kräva tillbaka hela eller delar av det beviljade bidraget.

För att kräva tillbaka ett redan beviljat bidrag är det Jämställdhetsmyndigheten som måste visa att organisationen gjort fel.

Verksamhetsbesök

Jämställdhetsmyndigheten har rätt att besöka, revidera eller utvärdera verksamheter som finansierats med bidrag från oss, som en del av den granskning som sker i vår bidragsgivning.

Under besöken kan vi även komma att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör hur bidraget har använts inför eller efter besöket.

Redovisa verksamhetsbidrag

Organisationer som har fått bidrag är skyldiga att inkomma med en slutredovisning till Jämställdhetsmyndigheten Slutredovisningen ska bland annat visa vad bidraget har använts till och vilka resultat som uppnåtts.

En kvinnoorganisation eller stiftelse som har tagit emot verksamhetsbidrag är skyldig att vid den tidpunkt som angetts i beslutet inkomma med en slutredovisning till myndigheten.

Vad slutredovisningen ska innehålla

Slutredovisningen består av två delar, dels en slutrapport av vad medlen har använts till, dels ett revisorsintyg som visar att den ekonomiska redovisningen är tillförlitlig.

• En slutrapport för hur bidraget har använts i förhållande till syftet och villkoren för bidraget (inklusive tillhörande bilagor/handlingar).
• Revisorsintyg som visar att den ekonomiska redovisningen är tillförlitlig. Revisor ska granska och godkänna den ekonomiska redovisningen.

Organisationens egen revisor räcker så länge bidraget ni har fått är mindre än fem prisbasbelopp. Om ni fått fem prisbasbelopp eller mer i bidrag ska en auktoriserad eller godkänd revisor granska och godkänna slutredovisningen.