Efterlängtad reform för skyddat boende

Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, har varit sekreterare i den utredning som ligger till grund för förslagen.

– Det här förslaget har varit efterlängtat från många aktörer eftersom det handlar om en grupp utsatta barn vars rättigheter inte har tillgodosetts. Som det har varit nu så kan vissa barn får hjälp och stöd från den kommun de vistas i, men det finns inga krav på skyddade boenden så det är godtyckligt om de får hjälp eller inte. Det finns inget dokumenterat och det finns ingen nationell statistik. Det här förslaget leder till att alla barn på skyddat boende får hjälp, stöd, skolgång och sjukvård, säger Mikael Thörn.

Regeringen presenterade under måndagen en lagrådsremiss som säger att skyddat boende ska bli en boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Jämställdhetsmyndigheten har varit remissinstans till ett utkast till lagrådsremissen, liksom till den tidigare statliga utredningen.

– Med den nya lagen måste man ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att kunna bedriva ett skyddat boende. Ett sådant tillstånd krävs i dag om man ska placera barn i till exempel ett HVB-hem. Det kommer att ställas krav på viss bemanning, krav på att det finns föreståndare och andra krav som rör till exempel skydd mot hot, våld och övergrepp, säger Mikael Thörn.

Skyddet mot umgänge med våldsam förälder stärks

Jämställdhetsmyndigheten har i sitt arbete med mål om vårdnad, boende och umgänge föreslagit åtgärder mot att barn riskerar att ha umgänge med en våldsutövande vårdnadshavare. Regeringens stärker nu skyddet mot umgänge med en våldsam förälder genom sina nya förslag.

– Tidigare har barn bara varit medföljare till en vårdnadshavare som har utsatts för våld, hot eller övergrepp. Att de bara har haft status som medföljare har inneburit att barnen inte får det stöd och skydd och skolgång som de har rätt till. Och det är en stor grupp barn, runt 3 000 per år. Det innebär att det är fler barn än kvinnor som bor på skyddat boende, säger Mikael Thörn.

Barnen ska också ha en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakten med barn och unga. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.

– Den här gruppen barn är mer eller mindre rättslösa och får inte det stöd de har rätt till enligt barnkonventionen och andra lagar. Bland annat kan barn stå utan skolgång, behandling eller annat stöd. Men med den nya lagen så kommer barnet att räknas som en egen individ som placeras på boendet. I och med det så kommer det finnas krav på att barnets behov ska bli tillgodosedda från dag ett, säger Mikael Thörn.