Straffansvar för psykiskt våld

Psykiskt våld kan handla om upprepade kränkningar, hot, kontroll, övervakning eller isolering som bryter ner en persons självkänsla och skapar rädsla över tid. Syftet med lagstiftningen är att stärka skyddet för personer som utsätts för upprepade kränkningar och kontrollerande beteenden. Det psykiska våldet är utbrett i samhället, trots att våld i nära relationer sedan länge varit en prioriterad fråga för staten. Sverige har dessutom långtgående skyldigheter enligt flera internationella konventioner, inklusive barnkonventionen, att skydda personer mot psykiskt våld. 

Straffet för psykiskt våld är fängelse i högst fyra år. Brottet behöver inte ha begåtts av en närstående.

Vad som ingår i lagstiftningen om psykiskt våld

Lagen innebär att det är straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Det är också straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Psykiskt våld kan ingå som ett led i barnfridsbrott, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Lagen omfattar också vissa handlingar som sker i en kontext av hedersrelaterat våld och förtryck.

Exempel på psykiskt våld kan vara:

• nedsättande kommentarer och kränkningar
• hot om självmord eller hot om våld och dödligt våld mot någon i den utsattas närhet
• kontrollerande beteenden, som att begränsa kontakt med vänner eller kontrollera ekonomi, mobiltelefon och vardagsliv
• övervakning, kontroll av plats, beteende eller ekonomi
• att tvinga någon att bära slöja
• oskuldskontroller
• upprepade omvändelseförsök när det gäller någons sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.