FN står inför viktiga vägval om jämställdhet

Anna Collins-Falk är senior rådgivare för EU och internationella frågor på Jämställdhetsmyndigheten, och bevakar vilka processer som är på gång inom Förenta nationerna.

FN håller på att genomföra stora förändringar i sin organisation. Vad innebär FN-reformen för jämställdhetsarbetet?
– UN80-reformen ska göra FN mer effektivt och samordnat, inte minst då resurserna sinar. Ett förslag är att slå samman organen UN Women och UNFPA. UN Women driver jämställdhet i hela FN-systemet, medan UNFPA har en särskilt viktig roll för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Sverige stöder reformarbetet men har sagt att vi i nuläget inte kan stödja sammanslagningen. Vi är oroliga för att båda uppdragen skulle kunna försvagas. Många organisationer inom den internationella kvinnorörelsen och SRHR-rörelsen har också protesterat. De befarar att rättigheter som redan möter starkt politiskt motstånd får mindre utrymme om uppdragen ska omförhandlas. Inget beslut om sammanslagning är fattat än så länge.

Vilken betydelse har UN Women?
– Deras "Gender Snapshot" Progress on the Sustainable Development Goals: The Gender Snapshot 2024 som precis publicerats visar att jämställdhetsarbetet går för långsamt, bland annat när det gäller våld mot kvinnor, kvinnors inflytande och fördelningen av obetalt omsorgsarbete. Det är frågor som också är centrala för oss i Sverige. Rapporten visar värdet av en FN-organisation som både tar fram kunskap och kan driva jämställdhet som en fråga för hela FN. Man skulle kunna säga att de är FN:s egen jämställdhetsmyndighet.

FN håller också på att välja en ny generalsekreterare. Hur går processen till och hur kan det påverka jämställdhetsarbetet? 
– FN har aldrig haft en kvinna som generalsekreterare men nu kandiderar flera kvinnor. Flera av dem anses ha förmåga att samla människor, vilket FN behöver i det här läget. Hur det påverkar jämställdhetsarbetet är svårt att säga men vi har sett i andra sammanhang hur viktigt det kan vara att kvinnor är representerade på de högsta posterna. FN:s säkerhetsråd prövar stödet för kandidaterna i informella, hemliga omröstningar. Det hela är mycket politiserat så klart. Rådet ska sedan rekommendera en kandidat, som formellt utses av generalförsamlingen. Det krävs minst nio röster i säkerhetsrådet och att ingen av dess fem permanenta medlemmar lägger in veto. Det finns en förväntan om att det är Latinamerikas och Karibiens tur, men det finns ingen formell regel om varifrån i världen som generalsekreteraren måste komma, säger Anna Collins-Falk.