Gängkriminella säljer unga tjejer till varandra

Debattartikel av Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, publicerad i Expressen den 23 mars 2024.

Samhället upptäcker få brottsoffer som exploateras inom prostitution och människohandel. Utsatta får inte det stöd och skydd de har rätt till. Samtidigt är antalet fällande domar litet jämfört med andra länder – under 2022 kom inte en enda dom om människohandel. 

Det visar Jämställdhetsmyndighetens färska rapport om prostitution och människohandel. 

I vårt uppdrag har vi kunnat se att problemen är komplexa och genomgripande. De som blir exploaterade för sexuella ändamål är utsatta och på flera håll i landet sker ett cyniskt utnyttjande av utländska arbetstagare på arbetsmarknaden. 

Vår kartläggning hittade vid ett tillfälle 12 000 annonser över hela Sverige som marknadsför sexuella tjänster. Polisen och socialtjänsten behöver hitta och identifiera fler utsatta. Inte minst barn och unga.

Pressbild Lena Ag

För oss som nationella samordnare av arbetet mot prostitution och människohandel råder det inget tvivel om att samhället måste stärka insatserna.

Kunskapsluckorna är dock fortsatt stora och möjligheten att få stöd som brottsoffer beror till stor del på var du befinner dig. Risken är även att olika exploateringsformer ställs mot varandra när resurserna är begränsade. 

Rekryteringen av unga till gängkriminella miljöer följer många gånger samma mönster som människohandel. Trots att det ofta rör sig om barn som tvingats eller ”groomats” in i kriminalitet saknar de som arbetar med frågorna ofta brottsofferperspektivet. 

Yrkesverksamma i Västra Götaland har uppmärksammat utsattheten för sexuell exploatering bland flickor och kvinnor som befinner sig i gängkriminella miljöer. Det förekommer att gängkriminella säljer unga tjejer till varandra för sexuella handlingar, som betalningsmedel. 

Polisen behöver växla upp det uppsökande arbetet, speciellt eftersom dessa brottsoffer sällan söker stöd på grund av rädsla.

Samhället måste bli starkare

Polisens arbete har visat en omfattande exploatering av kvinnor i prostitution på oseriösa thaimassagesalonger. Prostitution förekommer på upp till 80 procent av landets 2 000 thaimassagesalonger. Många salonger uppges användas som täckmantel för allvarlig kriminalitet som exempelvis koppleri och människohandel.  

Vi ser att exploateringen av arbetstagare inom den svenska bärindustrin fortsatt är ett stort problem, framför allt i norra Sverige. Flera år i rad har vi sett omfattande missförhållanden för bärplockare från Thailand och Bulgarien. Arbetskraftsexploateringen beräknas dessutom kosta samhället ungefär mellan 500 miljoner och en miljard årligen.

För oss som nationella samordnare av arbetet mot prostitution och människohandel råder det inget tvivel om att samhället måste stärka insatserna. Jämställdhetsmyndigheten föreslår därför: 

1. Växla upp rättsväsendets arbete 

Rättsväsendet är centralt. Både för lagföring och för att identifiera utsatta och säkra deras tillgång till stöd. Säkerställ att Polisen avsätter tillräckliga resurser för att upptäcka och utreda prostitution och människohandel. Det är viktigt att polis och domare har god kunskap om frågorna. 

2. Utveckla stödet till personer utsatta för exploatering

Utsatta personer behöver känna till sina rättigheter och få tillgång till stöd och skydd. I dag brister samhällets stöd. Nationella stödlinjer behöver inkludera personer som utnyttjats och som utnyttjar andra i prostitution. Myndigheterna behöver utveckla anpassade stödinsatser för personer utsatta i tvångsarbete.  

3. Stärk de regionala experternas förutsättningar 

Landets regionala spetskompetens inom prostitution och människohandel, regionkoordinatorerna, har en avgörande roll för Sveriges arbete på området. De möter utsatta och bistår yrkesverksamma med stöd. Regeringen bör utöka funktionen och ge långsiktiga ekonomiska förutsättningar genom ett permanent uppdrag. 

Makt och inflytande

Prostitution och människohandel

Publiceringsdatum: 2 april 2024

Senast uppdaterad: 2 april 2024