Händelser i omvärlden har gett utmaningar för jämställdheten

Hanteringen av samhällskriser och utformandet av politiska åtgärder måste ha ett jämställdhetsperspektiv, konstaterar Jämställdhetsmyndigheten. Den så kallade Resultatrapporten som lämnades in i fredags den 22 april är ett underlag till regeringen för att utveckla styrningen av jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att göra analysen varje år.

– Under 2022 slog det försämrade ekonomiska läget hårt mot grupper med låg ekonomisk standard, där kvinnor är i majoritet. Rysslands invasion av Ukraina har tvingat framför allt kvinnor och barn på flykt, även till Sverige. Stora händelser som dessa påverkar kvinnor och män olika på gruppnivå. Det behöver myndigheter och andra aktörer ta hänsyn till när de sätter in åtgärder, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Åtgärder från myndigheter och andra aktörer har gett resultat inom flera områden även om utmaningar kvarstår. Satsningar på förlossningsvården har varit till fördel för gravida och födande kvinnor. Insatser för utrikesfödda kvinnor har ökat gruppens etablering på arbetsmarknaden. Även när det gäller mäns våld mot kvinnor har exempelvis länsstyrelserna satt in en bredd av insatser i det förebyggande arbetet.

Fler åtgärder krävs inom de jämställdhetspolitiska målen

Utgångspunkten för Jämställdhetsmyndighetens analys är de jämställdhetspolitiska målen som regeringen beslutat om. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet är indelat i sex delmål.

– Vi ser att utvecklingen stagnerar på flera områden, till exempel när det gäller löneskillnader, uttag av föräldraförsäkringen och hur många kvinnor som är kommunpolitiker. Det behövs åtgärder inom samtliga delmål för att vända trenden, säger Ingrid Osika Friberg.

När det gäller de ekonomiska förutsättningarna var regeringens fördelade medel till särskilda jämställdhetsåtgärder i statens budget högre 2022 än året innan. Liksom tidigare år fördelades runt 90 procent till delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhetsmyndigheten ser också ett behov av att styrningen för jämställdhetspolitiken innehåller konkreta uppdrag med krav på återrapportering.

– Ju tydligare styrning, desto mer positiv utveckling för jämställdheten. Det spelar roll hur uppdragen till myndigheterna är formulerade. Vi bedömer att jämställdhetspolitiken skulle behöva etappmål så att myndigheterna har konkreta steg att arbeta mot, vid sidan av de brett formulerade målen som vi har i dag. Det är en modell som finns inom andra politikområden, säger Ingrid Osika Friberg.

Steg framåt och nya utmaningar – resultatrapporten 2023